Harry Potter och det fördömda barnet

”Albus: Vad … är det för rykte?
Scorpius: Ryktet säger att mina föräldrar inte kunde få barn. Att min far och min farfar så förtvivlat gärna ville ha en arvinge, för att undvika att släkten Malfoy skulle dö ut, att de … att de använde en tidvändare för att skicka tillbaka min mor…
Albus: För att skicka henne tillbaka vart?
Rose: Ryktet säger att han är Voldemorts son, Albus.
En hemsk, besvärad tystnad infinner sig.
Rose: Det är nog bara struntprat. Titta, du har ju en näsa, menar jag.”

”Harry Potter och det fördömda barnet” är ett teatermanus skrivet av J.K. Rowling, John Tiffany och Jack Thorne. Översättningen till svenska har gjorts av Lena Fries-Gedin och Jessika Gedin.

Berättelsen inleds med epilogen från Harry Potter och dödsrelikerna. Det har gått 19 år sedan slutstriden på Hogwarts. Harry är numera gift trebarnsfar och arbetar på Trolldomsministeriet. Boken handlar dock främst om Harrys son Albus som går på Hogwarts och hans bästa vän Scorpius Malfoy. Albus kämpar varje dag i skolan med kommentarer om hans far och förväntningarna som folk har på en Potter. Samtidigt börjar Harry ha mardrömmar igen och hans ärr gör ont, något som inte hänt på nitton år.

Eftersom detta är ett teatermanus inkluderar boken repliker, scenanvisningar och miljöbeskrivningar. Läsupplevelsen blir klart annorlunda mot de tidigare böckerna. En fördel som 9-åringen uppskattade extra mycket är att beskrivningen av känslor och sinnesstämningar är tydligare här och man kan lättare leva sig in i karaktärerna. En nackdel som jag upplevde är de många växlingarna mellan tid, rum, tankar o faktiska händelser. Något som troligtvis flyter fint om man ser pjäsen men som jag uppfattade som hattigt vid läsningen.

Dottern tyckte att denna var den bästa i serien, främst för känslobeskrivningarna och för att man kom karaktärerna lite närmre. Själv tyckte jag att det var roligt att återse trollkarlsvärlden och få läsa lite mer Harry Potter men storyn känns lite för hoppig och tunn.

Passar från ca 9 år, som högläsning eller på egen hand. Vi hade HP-böckerna som högläsning när dottern var sju år och hon har sedan dess läst om flertalet av dem på egen hand.

”Billie: avgång 9:42 till nya livet” och ”Billie: du är bäst”

När Billie, 12 år, kommer till Bokarp är det så litet att hon knappt märker att de är framme. Hon fosterhemsplaceras hos familjen Persson där allt är så prydligt, välordnat och kallt. Billie som alltid varit uppe så sent hon vill, köpt godis när som helst och sett på alla möjliga barnförbjudna filmer och serier. Nu ska hon, precis som de andra barnen i familjen, lägga sig en viss tid, använda en särskild handduk och göra alla möjliga familjeaktiviteter tillsammans. Men Billie vill verkligen passa in och gör vad hon kan. Hon blir snabbt populär i skolan och lär känna nya sidor hos både sig själv och fosterfamiljen. Men det är något som skaver och Billie är fast besluten att ta reda på vad.

Billie-böckerna är skrivna av Sara Kadefors, mästerlig på trovärdiga berättelser om barn o ungdomars vardag. ”Billie: avgång 9:42 till nya livet” kom 2015 och 2017 kom fortsättningen ”Billie: du är bäst”.

”Billie är sååå bra! Man fattar liksom hur hon har det. Det är så bra beskrivet så man förstår hur hon känner sig och hur hon tänker. Det är världens bästa böcker!”
-Ingrid, 9 år

Och det mina vänner, är ett väldigt bra betyg. Särskilt från en bokslukare som plöjer ett par böcker i veckan! Själv kan jag inte annat än instämma, jag blir helt kär i Billie och vill fortsätta vara en del av hennes värld i Bokarp. Om ni inte upptäckt Billie än så är det hög tid! Själv fick jag upp ögonen för henne i och med släppet av andra boken och nu längtar vi bägge efter den tredje (våren 2018)!

Min 9-åring sträckläste bägge böckerna själv, rekommenderas från ca 9 år och uppåt (jag älskar dem som sagt!).

Pappa Pellerins dotter

Loella bor i ett litet torp mitt ute i skogen med sina småsyskon. Mamma jobbar på sjön och skriver sällan, pappa har ingen sett till sedan Loella var liten. Men Loella är van att klara sig själv, hon får lite hjälp av snälla tant Adina och så har hon ju sin människoskrämma, Pappa Pellerin.

När så mamma ska åka ända till Amerika behöver livet i torpet brytas upp och Loella hamnar på barnhem i stan. Allt är så annorlunda, alla människor, dofter och tystnaden som inte finns. Loella drömmer om att hennes pappa en dag ska komma och hämta henne, pappa som hon hört att hon liknar så mycket. Nog måste han väl undra hur hon har det, nog kommer han. Men när?

Maria Gripe kan verkligen konsten att beskriva människor och deras känslor med enkla medel och stor inlevelse. Språket är lite gammalmodigt, vilket kanske inte är så konstigt eftersom den skrevs 1963, men inget som försvårar läsupplevelsen.

Modernistas nyutgåva av denna bok är verkligen fantastiskt fin. Omslaget, Harald Gripes restaurerade originalillustrationer och den tjocka papperskvaliteten gör det till en fröjd att läsa.

Jag läste Pappa Pellerins dotter första gången när jag var åtta men upplever att jag hade betydligt större behållning av den nu som vuxen. Så rekommenderad ålder skulle jag säga från ca 8 år som högläsning och annars från ca 10 år och uppåt.

KOKO nr 2

Äntligen! Nya numret av KOKO har landat i lådan. Fullspäckad med klättring, superhjältekrafter, skådisdrömmar o pyssel. Eller vad sägs om intervju med Sarah Sheppard, utdrag ur Kristina Ohlssons zombiefeber och ackord till Lalehs Goliat? Dessutom enhörningsquiz, spöken och Rose Lagercrantz! Ni hör ju, skaffa prenumeration bums hos www.koko.se Bästa och absolut tjockaste tidningen för barn mellan sisådär 6-12 år!

Det här är London

Miroslav Saseks böcker för barn gjordes på 60-talet och har sedan dess kommit i en rad nytryck. Varje bok handlar om en stad eller ett land och fungerar lite som en bilderbok och reseguide. Alla finns på engelska och jag har hittat åtminstone fyra utgivna på svenska hos Tukan förlag.

”This is London” (”Det här är London” är den svenska titeln) köpte vi som ett minne av en resa när äldsta var fyra. Här får man lära sig fakta om London och följa med på en tur till några av dess mest kända landmärken. I slutet av boken finns en uppdatering, ”This is London today” eftersom det hänt en del på 50 år. Lättlästa fakta blandas med kuriosa som fångar det lite äldre barnets uppmärksamhet.

Bilderna andas 60-talsestetik och gillas kanske ännu mer av mig än av barnet. Skulle rekommendera dessa från ca 6 år och uppåt.

Viktiga kartor för äventyrare och dagdrömmare

Ett annat sätt att resa är att upptäcka världen genom böcker. Sarah Sheppards ”Viktiga kartor för äventyrare och dagdrömmare” innehåller massor att upptäcka. Här får man lära sig om de högsta bergen, de djupaste haven, de allra farligaste djuren och mycket mer. Allt berättat med utgångspunkt från olika kartor.

Enligt oss är detta Sarah Sheppards allra bästa bok då den både kan fascinera 3-åringar och få äldre barn(t.ex. vår 8-åring) att bli helt uppslukade av alla spännande fakta. Finns numera utgiven både i atlasstorlek och i ett mindre reseformat.

Till de lite större barnen som inte kan få nog av boken finns även en kompletterande pysselbok.

Den lille prinsen

”Det är bara med hjärtat du verkligen kan se. Det viktigaste är osynligt för ögonen.”

Idag tipsar vi om en av världens främsta klassiker och den mest översatta boken av alla inom fransk litteratur -Den lille prinsen. Om ett möte mellan en pilot som nödlandat i öknen och en prins från en annan planet. Men främst om prinsens iakttagelser kring hur mycket barn förstår av vad som är viktigt i världen, och hur mycket vi vuxna har glömt.

Många tänkvärdheter och fint underlag för filosofiska diskussioner och en vacker och sorglig saga för lite större barn.

Boken skrevs av
och gavs ut 1943. 2015 kom den i nyöversättning av Nova Gullberg Zetterstrand och Henrik Petersen. Man har i denna utgåva efterliknat originalet både i typsnitt och storlek samt restaurerat originalakvarellerna.
.
Boken kom också som film under 2016 vilken kan rekommenderas varmt. Här har handlingen förlagts till nutid och vi träffar den åldrade piloten som berättar för en flicka om sitt möte med prinsen i öknen. Vissa ändringar mot bokens original men en väldigt varm, rolig o tänkvärd film.

Häxan och Lejonet

Nästan så jag trodde att herr Tumnus skulle dyka upp i vår trädgård den där morgonen…

”Häxan och Lejonet” är en av de fantastiska böckerna om Narnia(del två i serien) och den som jag gillade allra mest som barn. Här träffar vi syskonen Peter, Susan, Edmund och Lucy som evakuerats till den engelska landsbygden när bomberna faller över London. I huset finns ett stort klädskåp och under en kurragömmalek upptäcker Lucy att man kommer till en annan värld om man går igenom skåpet. Så småningom kommer alla fyra syskonen till Narnia där Vita Häxan styr och kuvar invånarna. Men det finns hopp, enligt en sägen ska Adam o Evas söner o döttrar komma för att hjälpa lejonet Aslan att befria dem. En berättelse fylld av bibliska kopplingar men främst en vacker och spännande saga om gott och ont. Finns även en ganska ny filmatisering som rekommenderas varmt, dock först efter att man läst boken.

I love paper

Pysselsugna? ”I love paper” av Fideli Sundqvist kryllar av inspirationsbilder och instruktioner till de mest fantastiska skapelser i papper. Vad sägs om sushi, fågelfjädrar, ägg & bacon eller en blombukett? Lämpar sig bäst för äldre pysslare som kan hantera vassa verktyg som syl o skalpell. Yngre barn kan pyssla vissa figurer i sällskap av vuxen och både barn o vuxna kan fascineras o inspireras. Fideli verkar kunna göra allt i papper! Spana in hennes Instagram
konto för ännu mer inspo: @fidelisundqvist

Halsen rapar hjärtat slår -rim för 0-100 år

Hyllningskören till ”Halsen rapar, hjärtat slår -rim för 0-100 år” av Emma och Lisen Adbåge
fortsätter här hemma. Idag läste jag o 2,5-åringen hela boken tre ggr på raken. 8-åringen lyssnade bitvis, fick feeling o gick in på sitt rum. Återkom en stund senare och uruppförde ny dikt:
”Helena har en bena,
Lilebror en mor.
Ingen har en sena.
Ingen käkar snor.”
Ingrid, 8 år
.

Bara att ringa när ni behöver alster till ny bok Emma o Lisen!