Pappa Pellerins dotter

Loella bor i ett litet torp mitt ute i skogen med sina småsyskon. Mamma jobbar på sjön och skriver sällan, pappa har ingen sett till sedan Loella var liten. Men Loella är van att klara sig själv, hon får lite hjälp av snälla tant Adina och så har hon ju sin människoskrämma, Pappa Pellerin.

När så mamma ska åka ända till Amerika behöver livet i torpet brytas upp och Loella hamnar på barnhem i stan. Allt är så annorlunda, alla människor, dofter och tystnaden som inte finns. Loella drömmer om att hennes pappa en dag ska komma och hämta henne, pappa som hon hört att hon liknar så mycket. Nog måste han väl undra hur hon har det, nog kommer han. Men när?

Maria Gripe kan verkligen konsten att beskriva människor och deras känslor med enkla medel och stor inlevelse. Språket är lite gammalmodigt, vilket kanske inte är så konstigt eftersom den skrevs 1963, men inget som försvårar läsupplevelsen.

Modernistas nyutgåva av denna bok är verkligen fantastiskt fin. Omslaget, Harald Gripes restaurerade originalillustrationer och den tjocka papperskvaliteten gör det till en fröjd att läsa.

Jag läste Pappa Pellerins dotter första gången när jag var åtta men upplever att jag hade betydligt större behållning av den nu som vuxen. Så rekommenderad ålder skulle jag säga från ca 8 år som högläsning och annars från ca 10 år och uppåt.

Simbassängen

”Simbassängen” av JiHyeon Lee är ett stycke underbar bilderboksmagi. Om en simbassäng och trängseln bland alla andra som vill bada. Men dyker man tillräckligt djupt finns en fantastisk undervattensvärld som barnen kan upptäcka ifred, långt bortom myllret.
.
Eller också handlar den om något helt annat. Den här ljuvliga boken saknar nämligen text och kan därför komma att handla om olika saker varje gång. Antingen hittar man på egna berättelser eller så pratar man kring de vackra illustrationerna. Oavsett så får man en magisk lässtund tillsammans.
.
Åldersmässigt tänker jag att ca 2 år och uppåt passar fint, extra kul om barnet också kan hitta på berättelser till bilderna.

LasseMajas Teaterbok

Senaste nytt från Valleby!

Den här gången har Martin Widmark och Helena Willis skapat LasseMajas teaterbok. Nu är det dags för läsarna att själva kliva in i Valleby och ta del av mysterierna på ett helt nytt sätt. Här finns nämligen hela fyra pjäser att sätta upp: Diamantmysteriet, Kärleksmysteriet, Tågmysteriet samt det nya Orkestermysteriet. Dessutom finns en faktadel där man får lära sig vad en kostymör och en regissör ägnar sig åt, hur man läser manus och allt möjligt annat om teater. Och alla behöver inte stå på scenen, det finns massor av annat att göra!

Boken lämpar sig utmärkt att använda i skolan, på fritidsklubben eller i teatergruppen. Men det går lika bra att läsa den som en vanlig bok och för någon med lässvårigheter kan det rentav underlätta att det är skrivet i manusform. Läsåldern är ca 6-9 men teaterpjäserna går utmärkt att spela även för mellanstadiet.

Med en 9-åring som hittat på egna LasseMajamysterier med sin bästis i tre års tid så kan detta inte bli annat än succé! Hon hoppade högt av lycka och började genast kasta sig in i teatervärlden o fundera kring vem som skulle spela vilken roll i kommande uppsättning. Jag misstänker att jag får spela skurk, eller möjligen den snälle men inte särskilt smarta polismästaren…

Vildare, värre, Smilodon

”Det är på lekis. Det är Annok Sarri och jag. Vi leker lejon i bur.”

När de andra barnen vill att Annok och Karin ska komma ut blir Annok så arg att hon slänger en docka rakt in i spegeln. Allting går i tusen bitar, precis som när kometen krockade med jorden. Annok får gå ut på gården och lugna ner sig. Men hon kommer inte tillbaka, hon och hennes farsa ska flytta.

”Vildare, värre, Smilodon” är en alldeles underbart knäpp och smått fantastisk bilderbok av Minna Lindeberg och Jenny Lucander. Att läsa den är som att prata med en femåring, det är tvära kast mellan förskoleintriger och utsvävningar kring vandrande pinnar och forntida djur. Om stora förändringar och barns maktlöshet inför dessa. Om att inte riktigt passa in och om fin vänskap som aldrig kan försvinna.
.
”Ingenting kan någonsin försvinna helt och hållet. Allting bara förändras.”
.
Både jag och 2,5-åringen älskar den här boken. Berättargreppet, de tillskruvade karaktärerna, allt! För att inte tala om illustrationerna. Jenny Lucander har gjort ett helt fantastiskt jobb med att binda ihop berättelsen och skildra Annok när hon får utbrott, Karins mamma i foppatofflor, ett gäng nakenfisar och en massa annat som är så snyggt att vi blir sittande länge länge och läser om och om igen. Passar från ca 3 år och uppåt.
.
En fröjd att få läsa en så välgjord bilderbok. Välförtjänt nominerad till en rad utmärkelser.