Raymie Nightingales stora plan

”Det var sommaren 1975.
Det var den femte dagen i juni. Och två dagar tidigare, på den tredje dagen i juni, hade Raymie Clarkes pappa rymt hemifrån med en kvinna som var tandhygienist.”

För att hennes pappa ska komma på bättre tankar och flytta hem igen måste Raymie ha en plan. Hon bestämmer sig för att ställa upp i en talangtävling, Lilla fröken Floridadäck. Då kommer hon med i tidningen och när pappa ser henne kommer han ångra sig och komma hem.

Problemet är bara att Raymie måste lära sig drilla och göra minst en god gärning för att ha någon chans i tävlingen. På drillkursen möter hon Louisiana och Beverly. Louisiana kommer från en cirkusfamilj och är på flykt tillsammans med sin farmor. Beverly kan redan drilla men är fast besluten att sabotera talangtävlingen, trots att hennes pappa är polis.

Mellan dessa tre uppstår en udda vänskap när de tillsammans ska försöka hämta en förlorad bok, rädda Louisianas katt och kanske få Raymies pappa att komma tillbaka.

”Raymie Nightingales stora plan” av Kate DiCamillo är en lite udda berättelse om tre flickor på sjuttiotalet, om deras rädslor, önskningar och gemensamma mål som för dem samman. Tänk er en skruvad Wes Anderson-film i bokform så har ni Raymie! Rekommenderas från ca 9 år och uppåt.

Ja jag har mens, hurså?

”Höjden av förnedring är att hånfullt bli ställd frågan ’Har du mens eller?’ i samma veva som du är arg, ledsen eller upprörd. För tydligen är det så det funkar -när kvinnor har en åsikt så har de mens. Nästan alltid, faktiskt. Även när de är arga, upprörda eller irriterade på något.”

Vi firar inledningen av fruntimmersveckan med att tipsa om boken ”Ja jag har mens, hurså?”.

Här får man lära sig vad som händer i kroppen när man får mens, lite om mensens historia och tips på hur vi kan minska tabut kring mens. Dessutom mens och feminism, svar på tal när någon frågar ”Har du mens eller?” och diverse life hacks som gör mensdagarna lite bättre.

YouTubern och programledaren Clara Henry har skrivit boken hon själv hade velat läsa när hon gick på mellanstadiet. Istället fick hon en kvarts lektion med information om olika mensskydd och preventivmedel medan killarna satt i ett annat rum och trädde kondomer på bananer. Låter ungefär som den sexualundervisning jag fick fjorton år före Clara och många före mig. Ville man veta mer än så var man hänvisad till Kamratpostens Kropp & Knopp-spalt som förvisso var bra men den tog ju inte upp allt man ville veta.

Boken är lättsamt skriven och det känns lite som att prata med en äldre kompis eller storasyster när man läser. Rekommenderas lite extra till tjejer som ännu inte fått mens men även till alla som redan har. Bra och upplysande även för killar för att minska tabu och hemlighetsmakeri kring världens mest naturliga grej.

Passar också på att tipsa om ”Menslåten” med Alex på Barnkanalen. Så otroligt bra och viktigt att det pratas om mens!

Stackars pappa

”Pappa säger att det är olagligt att dricka öl och sen köra bil.
Så varje gång jag ser en polisbil köra förbi…
…stoppar jag in burkarna under sätet,
så att polisen inte ska se dem.
För jag är rädd att pappa hamnar i fängelse om de gör det.”

Sissels pappa är lite märklig, han är alltid pigg och glad på morgonen men framåt kvällen blir han lite slö. Då är han så mysig för han vill alltid kramas. Han luktar lite illa men Sissel älskar att mysa med pappa. När pappa åker på behandlingshem är det ingen som förklarar varför för Sissel. Hon börjar fundera på om det kanske är så att pappa sitter i fängelse nu?

”Stackars pappa” är Sissel Gustafssons debut. Hon har skrivit boken som hon önskade fanns när hon själv vad barn. Om att växa upp med en pappa som är alkoholist och hur ingen tog sig tid att förklara för henne förrän hon var 14 år. Berättelsen utspelar sig främst under tiden hon inte vet något men avslutas med hennes tankar efter att hon fått veta. Hon beskriver ilskan, vemodet och besvikelsen och berättar lite mer om sjukdomen alkoholism. En kortare text om BRIS finns också med information om vart man kan vända sig för råd och stöd.

”Den här serien är sorglig. Jag grät flera gånger när jag läste den. Den är samtidigt väldigt fin och man förstår hur Sissel har det.”
-Ingrid, 9 år.

En fin berättelse om kärleken till en pappa och om ett barns tankar och försök att förstå sin omvärld. En väldigt viktig bok både för barn som lever med alkoholister och för alla andra. Varmt o gulligt tecknad av Sissel själv och prisbelönt i Den stora serietävlingen 2016. Passar från ca 7 år och långt upp i åldrarna.

Tordyveln flyger i skymningen

Det är ju trots allt tisdagen den 27 juni idag, just det datum då ”Tordyveln flyger i skymningen” av Maria Gripe inleds. Så vi passar på med ett extra spänningstips idag!

Här får vi följa Jonas, Annika och David på deras äventyrliga sommarlov i Ringaryd. Det är något märkligt som försiggår på Selanderska gården och de tre beslutar sig för att ta reda på vad.

Denna klassiker gick som radioteater på sommarlovet när jag var barn och det är få böcker jag förknippar med sommarlov så mycket som denna. Läses med fördel högt under en filt i skymningen med någon som vill bli lite skrämd. Från ca 9 år och uppåt skulle jag säga men den håller långt upp i åldrarna.

Att vara jag

”I skolan får man inte säga vad man tycker. Ingen gör det. Man får inte vara för ful, inte för smart, inte för korkad, inte för arg, inte för glad, inte för någonting. Inte ens för snygg, som Fatima. Då är man en bimbo. Fast Fatima är egentligen snäll, och smart.”

Anna Höglunds bok ”Att vara jag” är en alldeles briljant skildring av tonårens berg- och dalbana av pubertet och känslor. Boken är en hybrid av skönlitteratur och fakta där man får följa en tonårstjej och hennes tankar kring bl.a. uppmärksamhet, testosteron, vänskap, sex, alkohol och mens. Som ett sidospår tecknar hon en serie om hur samhället utvecklats från att kvinnorna var gudomliga och upphöjda till det patriarkat vi har idag. Korta kapitel och rikt illustrerad av Anna Höglund själv, fungerar därmed utmärkt även för de som inte är så läsvana.

Åh, vad jag önskar att någon gett mig den här när jag var 12-13 år och alla tankar snurrade. Rekommenderar alla att sätta den i händerna på en tonåring i er närhet, och att läsa den själva! Viktig läsning för alla, oavsett kön.

Harry Potter och De Vises Sten

”’Kalla mej Hagrid’, sade han, ’de gör alla. Å som jag sa till dej så e jag nyckelväktare på Hogwarts -du vet allt om Hogwarts förstås.’ ’Ähum… nej’, sade Harry.”

Harry har vuxit upp hos sin moster i tron att hans föräldrar dött i en bilolycka, men på Harrys 11-årsdag händer märkliga saker. Harry får ett brev där det visar sig att han blivit antagen till Hogwarts skola för häxkonster och trolldom. Sedan den dagen blir ingenting sig likt.

Idag är det Harry Potter-dagen och eftersom detta är en av våra allra bästa högläsningsupplevelser så måste vi ju passa på att tipsa om den idag. Under ett helt år högläste vi hela Harry Potter-sviten av J.K. Rowling tillsammans med vår då 7-åring. Bitvis väldigt läskigt men en otroligt välskriven och spännande berättelse om magi, vänskap, rädslor och mod.

Vi passade även på att se filmerna en i taget, vilket hade varit på tok för läskigt om vi inte hade läst böckerna innan.

Rekommenderad ålder beror väldigt på barn så man får känna in lite vad som passar. Jag hade läst böckerna själv innan vilket i sig är en fantastisk upplevelse som även underlättar vid högläsningen. Först tänkte jag att vi skulle ta paus efter bok fyra men trots läskigheter får man med sig alla detaljer och kopplingar så mycket bättre om man läser dem i ett svep. Har ni ännu inte upplevt denna värld av magisk läsning är det hög tid!

Om jag försvann

”Jag är inte lagd för drömmerier och har något av en terriers envishet. Om det finns något att lägga märke till är jag den som upptäcker det först. Jag är bra på att lösa gåtor.”

Mila är 12 år och bor i London. Hon och hennes pappa Gil ska åka till New York över påsklovet för att besöka Matthew, Gils barndomsvän. Men kort innan avfärd ringer Matthews fru och meddelar att han försvunnit. Utan någon lapp har han lämnat jobb, fru och barn. Ingen vet varken varför eller vart han kan ha tagit vägen. Mila och Gil beslutar sig för att åka ändå, fast beslutna att försöka hitta Matthew.

”Om jag försvann” är Meg Rosoffs senaste bok utgiven på svenska.
Vi följer högkänsliga Mila som med sitt sinne för detaljer lägger pusslet som flera av de vuxna missar. Som vill bli behandlad som en vuxen men samtidigt känner sig som ett barn i många situationer.

Det här är en vacker roman med ett spännande mysterium och intressanta karaktärer. Boken har ett behagligt språk och är lättläst, vilket är något som kännetecknar flera av Meg Rosoffs böcker.
Hon belönades 2016 med ALMA-priset (Astrid Lindgren Memorial Award) och till just denna bok har man tagit fram en läsnyckel som kan användas vid t.ex. klassläsning eller bokcirkel. Finns för nedladdning på ALMAs hemsida.

”Om jag försvann” rekommenderas från ca 12 år men kan nog fungera från ca 10 år, beroende på läsaren.

Vi är en

”Det är inte så hemskt egentligen.
Det är som det alltid har varit.
Vi känner inte till något annat.
Och faktum är
att vi för det mesta
trivs rätt bra
ihop.”

”Vi är en” av Sarah Crossan (översatt av Lina Erkelius) är en ungdomsbok om två sextonåriga systrar och deras familj. Grace och Tippy är som vilka tonåringar som helst med det undantaget att de är sammanvuxna tvillingar. De har tidigare haft privatundervisning men när familjens ekonomi försämras blir det dags att börja i en vanlig skola. Det medför att de blir uttittade och retade men ger dem också möjlighet att lära känna andra jämnåriga, kanske till och med få vänner. Efter en tid visar det sig att Grace inte mår bra och något måste göras, men vad?

”Vi är en” är en vacker skildring av tonårstiden, om vänskap, kärlek och hur det är att dela allt i livet med någon. Boken är på strax över 400 sidor men skriven på prosalyrik vilket innebär att varje sida har ganska lite text, skriven i kortare meningar. Rekommenderas lite extra varmt om man har någon i 12-årsåldern och uppåt som kanske har det lite trögt med läsningen. Och till alla andra som vill få en fin läsupplevelse!

(M)ornitologen

”Jag fastnade i beskrivningen av göken och började läsa högt för Otto. ’Göken är ganska skygg och svårobserverad och många brukar stå undrande inför den nästan skatstora och gråaktiga fågeln. Göken ruvar inte själv, utan överlämnar sina ägg liksom ungarnas uppfödande åt diverse tättingar. Detta kallas befolkningsparasitism. Ha! Precis som Hedvig ju. Hon födde mig, lade mig i pappas bo och stack’.”
.
Moas mamma Hedvig försvann ur hennes liv när hon var två år. Nu går hon på gymnasiet när mamma plötsligt hör av sig och vill träffas. Moa och hennes bästis Otto gör upp en plan. Moa ska låtsas göra ett skolarbete om fågelskådning men i själva verket ska hon spana på Hedvig och ta reda på varför hon stack. Men planen är kanske inte helt genomtänkt.
.
”(M)ornitologen” av Johanna Thydell är en träffsäker skildring av tonårstiden. Berättelsen är varm och humoristisk och igenkänningsfaktorn är hög. Om vardagen på gymnasiet, känslostormar och existensiella funderingar kring hur man kan överge sitt barn.
.
Enligt mig Johanna Thydells bästa sedan ”I taket lyser stjärnorna” (för vilken hon belönades med Augustpriset). Och titeln är ju helt briljant! Passar från ca 12 år och utmärkt även för vuxna.

Harry Potter och det fördömda barnet

”Albus: Vad … är det för rykte?
Scorpius: Ryktet säger att mina föräldrar inte kunde få barn. Att min far och min farfar så förtvivlat gärna ville ha en arvinge, för att undvika att släkten Malfoy skulle dö ut, att de … att de använde en tidvändare för att skicka tillbaka min mor…
Albus: För att skicka henne tillbaka vart?
Rose: Ryktet säger att han är Voldemorts son, Albus.
En hemsk, besvärad tystnad infinner sig.
Rose: Det är nog bara struntprat. Titta, du har ju en näsa, menar jag.”

”Harry Potter och det fördömda barnet” är ett teatermanus skrivet av J.K. Rowling, John Tiffany och Jack Thorne. Översättningen till svenska har gjorts av Lena Fries-Gedin och Jessika Gedin.

Berättelsen inleds med epilogen från Harry Potter och dödsrelikerna. Det har gått 19 år sedan slutstriden på Hogwarts. Harry är numera gift trebarnsfar och arbetar på Trolldomsministeriet. Boken handlar dock främst om Harrys son Albus som går på Hogwarts och hans bästa vän Scorpius Malfoy. Albus kämpar varje dag i skolan med kommentarer om hans far och förväntningarna som folk har på en Potter. Samtidigt börjar Harry ha mardrömmar igen och hans ärr gör ont, något som inte hänt på nitton år.

Eftersom detta är ett teatermanus inkluderar boken repliker, scenanvisningar och miljöbeskrivningar. Läsupplevelsen blir klart annorlunda mot de tidigare böckerna. En fördel som 9-åringen uppskattade extra mycket är att beskrivningen av känslor och sinnesstämningar är tydligare här och man kan lättare leva sig in i karaktärerna. En nackdel som jag upplevde är de många växlingarna mellan tid, rum, tankar o faktiska händelser. Något som troligtvis flyter fint om man ser pjäsen men som jag uppfattade som hattigt vid läsningen.

Dottern tyckte att denna var den bästa i serien, främst för känslobeskrivningarna och för att man kom karaktärerna lite närmre. Själv tyckte jag att det var roligt att återse trollkarlsvärlden och få läsa lite mer Harry Potter men storyn känns lite för hoppig och tunn.

Passar från ca 9 år, som högläsning eller på egen hand. Vi hade HP-böckerna som högläsning när dottern var sju år och hon har sedan dess läst om flertalet av dem på egen hand.