Världspoesidagen

Idag firar vi allt möjligt! Det är ”Rocka sockorna” för Downs syndrom och mångfald, det råkar vara min födelsedag och det är dessutom Världspoesidagen. Har ni eller era barn någon favoritdikt/bok på rim? Kommentera gärna!
.
Några av mina personliga favoriter ser ni här:
”Under ett rabarberblad” av Lena Sjöberg
.
”Snart sover du -et års god natt” av Haddy Njie och Lisa Aisato (finns endast på norska men kommer inom kort i svensk översättning)
.
”Livet är nu” är en fantastisk dikt- och sångskatt av Lotta Olsson, Jojje Wadenius och Charlotte Ramel
.
”Gröngölingen är på väg” av min husgud Barbro Lindgren
.
”Rassel prassel promenad” av Hanna Lundström och Maija Hurme
.
”Kärlek och uppror”, en antologi sammanställd av Siv Widerberg och Anna Artén som hängt med från min egen barndom
.
En annan utomordentligt bra diktsamling som jag tipsat om flera gånger är ”Halsen rapar hjärtat slår -Rim för 0-100 år” av Lisen och Emma AdBåge.
.
Hoppas ni får en fin dag bland sockor och rim, själv ska jag till Stockholm på Svenska Barnboksinstitutets Bokprovning!

Vända världen rätt

”Jag har fortfarande kvar Vårt hem är vårt slott-boken som någon barmhärtig samarit skickade till sjukhuset. Den ligger på det lilla bordet vid min säng och jag använder brevet som följde med boken som bokmärke. Jag vill att du ska veta att jag håller på dig. Ibland behöver man höra det, även om det kommer från en främling.”
.
Libby har humor, kan springa hur fort som helst och älskar att dansa. Ändå ser bara människor till hennes yttre och hennes övervikt. Som om det skulle vara det som gör en människa.
.
Jack är ansiktsblind. Han känner inte ens igen sin egen familj men han kämpar hårt för att hålla det hemligt.
Berättelsen växlar och låter oss följa Libby och Jack i varannat kapitel under deras tid på high school.
.
”Vända världen rätt” av Jennifer Niven (översatt till svenska av Ylva Stålmarck) är en otroligt varm och vacker bok om att vara tonåring och vilja passa in samtidigt som man hittar sig själv. Om att våga utmana sina rädslor, se bortom sina fördomar och upptäcka vem som döljer sig därunder.
.
Boken passar fint från ca 13-14 år och uppåt, själv älskade jag den! Extra fint med kroppspositivism.

Vi kommer snart hem igen

”Tåget stannade vid stationerna. Jag stack alltid ut huvudet. Folk stirrade på oss. Jag vädjade: ’Snälla, rara kan vi inte få lite vatten?’ Men människorna bara stod där. En del låtsades inte höra.”

Den 27e januari, är det Förintelsens minnesdag. För att vi som lever ska minnas de som dog. För att vi ska prata med våra barn och ungdomar och se till att det aldrig händer igen.

”Vi kommer snart hem igen” är en otroligt gripande bok i serieform, skriven av Jessica Bab Bonde och tecknad av Peter Bergting. Här skildras hur sex barn och ungdomars liv påverkades av nazismen under andra världskriget. Hur det började med olika inskränkningar i deras vardag som senare ledde till att de fick flytta till ghetton. Hur de fördes till arbetsläger och såg sina familjer försvinna i koncentrationslägrens gaskamrar.

Det alla livsöden i boken har gemensamt är att de överlevde och kom till Sverige. Här återfinns bl.a. Emerich Roth och Livia Fränkel, syster till Hédi Fried som skrivit ”Skärvor av ett liv” och som Augustnominerades för ”Frågor jag fått om Förintelsen”.

Det här är ett jobbigt och svårt ämne att diskutera med barn och ungdomar, men ett otroligt viktigt sådant. Hur kunde detta ske? Och hur kan vi verka för att det aldrig någonsin sker igen?

Att skildra detta ämne i serieform är ett genidrag. Det blir tillgängligt även för den som annars har svårt att tillgodogöra sig faktatexter och ingen läsare lämnas oberörd av Peter Bergtings illustrationer. Med de bruna vindar som blåser i Sverige idag tror jag det här är precis vad vi behöver sätta i händerna på såväl ungdomar som vuxna.

Boken rekommenderas varmt från ca 11 år. Du som är förälder, se till att läsa boken själv och diskutera tillsammans med dina barn. För er som önskar arbeta med den i skolan finns även lärarhandledning.

 

Hata Gustavsberg!

”När jag trodde att jag var hetero tänkte jag egentligen inte särskilt mycket på killar, och nu har jag inte tänkt särskilt mycket på tjejer. Jag har väl i ärlighetens namn mest tänkt på mig själv.”

Miranda bor i Gustavsberg i ett vanligt radhus med en Svensson-familj. Hon är så innerligt trött på att allt bara är så vanligt och tråkigt hela tiden. Tills hon får för sig att säga att hon är lesbisk på en släktmiddag. Varför sa hon det? Kan det vara så? I Mirandas sökande efter svar börjar det äntligen hända saker.

Agnes Lindström debuterar strålande med ”Hata Gustavsberg”. En minst sagt annorlunda skildrad ”komma ut”-berättelse men en mycket fin sådan. På ett mycket trovärdigt vis skildras en 15-årings egocentriska tillvaro och jakt på identitet. Om viljan att göra rätt och tänka stort och om begränsningarna och hindren längs vägen. .
Rekommenderas varmt från ca 13-14 år och absolut även för vuxna. Jag läste med stor behållning.

Extra plus för snyggt formgivet omslag med blinkningar till porslinsfabriken.

Låt isbjörnarna dansa

”Det var rena chocken! Håren i optikerns näsa framträdde med oerhört skärpa. Och när jag vände mig om mot Torstensson spretade hans skäggstubb mot min näsa. Allting kröp närmare, blev fast och såg hotfullt tydligt ut. Jag själv också. När jag tittade mig i spegeln såg spegelbilden mera äkta ut än vad jag kände mig!”

Lasses föräldrar separerar på självaste julafton och med ens vänds hela hans värld upp-och-ner. Plötsligt ska han lämna pappa och lägenheten och flytta in hos tandläkare Torstensson. Inte blir det bättre av att Torstensson slår vad med rektorn om att han ”nog ska kunna få ordning på pojken.” Lasse får glasögon, nya kläder och Torstensson övar läxor med honom tills han blir alldeles trött. Samtidigt grubblar Lasse över hur det går för stackars Pappa som är alldeles ensam.

”Låt isbjörnarna dansa” av Ulf Stark är en av de böcker Ulf själv önskade att fler skulle läsa. Ett intressant och vackert porträtt av en klassresa och en bildningsresa, om att upptäcka nya sidor av sig själv och samtidigt inte vilja släppa sin gamla identitet. Ulf berättar med värme och humor och i vanlig ordning finns kopplingar till hans egen barndom.

Passar fint att läsa från ca 13 år och uppåt.

Dårfinkar och dönickar

”Nu hade någon tydligen hört fel eller skrivit galet. Simone hade tappat sitt ’e’ på slutet. Här hade man väntat sig en kille vid namn Simon. Och så kom jag! Vad skulle jag göra nu? För att vara vanlig hade jag en ovanlig otur att råka ut för otroliga saker.”

Simones mamma har blivit kär i Yngve och bestämt att de ska flytta. Till Yngves hus i andra änden av stan och till en ny skola. Redan första dagen blir allt fel, fröken och klasskompisarna tror att Simone är en kille. Simone vet inte vad hon ska ta sig till och gör vad hon kan för att spela med och leva upp till omgivningens förväntningar. Bara med morfar kan Simone vara sig själv, en dårfink.

Ulf Starks ”Dårfinkar och dönickar” gavs ut första gången 1984. Här i fin nyutgåva från 2017 (omslag av Stina Wirsén) med anledning av Ulfs bortgång.

Berättelsen behandlar övergången mellan barndom och tonår, identitetssökande och hur omvärlden behandlar flickor och pojkar olika. Vänskapen och kärleken mellan Simone och morfar är extra vacker att läsa om.

Jag gissar att fler än jag uppslukades av filmatiseringen av boken, ett av mina starkaste TV-minnen från barndomen. Mycket fint att återuppleva berättelsen genom att läsa boken i vuxen ålder. Den ingick dessutom i min distanskurs så jag fick tillfälle att analysera den lite extra.

Berättelsen passar för mellan- och högstadieåldern, absolut lämplig som högläsningsbok och diskussionsunderlag. Min 9-åringen läste på egen hand och fascinerades.

Julklappstips 2017: Ungdomsböcker

Har du en tonåring i din närhet eller en vuxen som gillar ungdomsböcker så kanske någon av dessa extra prima läsupplevelser kan passa:

”Allt jag inte sa” av Yrsa Walldén. Ett finstämt och vackert porträtt med poetiskt språk. Om att flytta från Malmö till Falun för att plugga och hoppas på att lämna en del av sig själv och samtidigt finna en annan. Extra kul att läsa då jag själv är uppvuxen i Falutrakten.

”Flora Banks förlorade minne” av Emily Barr. Om 17-åriga Flora som lider av kronisk minnesförlust och bara minns saker som hände fram tills hon var 10 år. Intressant berättargrepp, om vikten av att vara modig och följa sitt hjärta.

”Att vara jag” av Anna Höglund är en bok jag önskade fanns när jag själv gick på högstadiet/gymnasiet. Helt fantastisk om feminism, pubertet och identitetssökande. Finns som tidigare tips.

”Ta det som en man” av Hampus Nessvold. Tipsade om denna viktiga bok om mansrollen i början av #metoo

”Mina smala axlars längtan” av Maria Frensborg är en av mina bästa läsupplevelser i år. Vackert språk och hög igenkänning från gymnasietiden. Finns som tidigare tips.

”Anrop från inre rymden” av Elin Nilsson. En novellsamling som välförtjänt Augustnominerades. Klassad 9-12 men den gör sig betydligt bättre för 12+. Finns som tidigare tips.

”642 saker att skriva om” av San Francisco writers’ Grotto. Inspiration till den som vill komma igång med sitt eget skrivande. Passar såväl tonåringar som vuxna.

Boktips: Vakuum

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänk till Adlibris.

”Dagarna blir så långa när någon är död. Mamma sa att varje dag räknades när jag var nyfödd, att något speciellt hände varje minut. Hur jag växte hela tiden. Det är likadant med döden, fast tvärtom. Inget växer eller händer. Allt bara försvinner lite i taget. Som om små bitar av mig gnuggas bort och ramlar av.”

För snart ett år sedan rämnade Jonnas värld. Hennes älskade storebror begick självmord och Jonnas liv blev sig aldrig mera likt. I skolan är allt som vanligt men Jonna befinner sig i ett tomrum, ett vakuum. Vem ska nu lära henne byta olja på en bil, göra pannacotta eller vika origami? Vem ska förklara livets mening för henne?

”Vakuum” av Mia Öström får avsluta dödentemat för den här gången. En otroligt fin beskrivning av hur tillvaron kan te sig när man mist någon som stått en nära. Mia Öström använder ett enkelt och rakt språk och lyckas ändå sätta fingret på såväl stora som små känslor som ryms i sorgeprocessen.

Jag ömsom skrattar, ömsom gråter och känner igen mig otroligt väl i hur livet bara pågår för alla andra runtomkring medan ens egen tillvaro aldrig någonsin mer blir sig lik.

Jag är mycket förvånad att denna inte återfanns bland de nominerade till Augustpriset då jag verkligen tycker att den förtjänar det. Passar från ca gymnasieåldern och definitivt även för vuxna. Boken finns att beställa här hos Adlibris.

Fågeln i mig flyger vart den vill

”Om jag var en fågel – kunde jag flyga iväg.
Bort från byn.
Till nåt annat.
Till ett ställe där jag får vara som jag är.”

Berta älskar att rita och ändå vill magistern lära henne att rita en morot. Berta påpekar att morötterna hemma inte alls ser ut så, men då får hon höra att hon gör sig till.

Bertas mamma är döende och det är så mycket att stå i på gården. Pappa förväntar sig att Berta och systrarna hjälper till med korna, städningen och maten. Berta är född i en tid då det var långt ifrån självklart att en flicka reste från gården för att utbilda sig. Att därtill vilja bli konstnär var nästintill otänkbart. Så hur gör man då? När allt man längtar efter och drömmer om verkar så ouppnåeligt?

”Fågeln i mig flyger vart den vill” av Sara Lundberg är inte en biografi men starkt inspirerad av konstnärinnan Berta Hanssons måleri, hennes brev samt dagboksanteckningar.

Detta är inget mindre än ett fantastiskt stycke svensk kvinnohistoria i så vacker gestaltning att jag tappar andan. Sara Lundbergs illustrationer och collage fyller varje uppslag och lyckas otroligt träffsäkert fånga känslan av att växa upp med egna mål och drömmar som inte lever upp till omvärldens krav och förväntningar. Om sorgen i bröstet efter en förälder och om att ha en liten fågel i sig som vill bre ut vingarna och flyga vart den vill.

Passar för läsare från kanske 7-8 år och uppåt, rekommenderas varmt även till vuxna då det är en av de vackraste böcker jag läst.

Edit: Jaaaaaaa! Den blev nominerad till Augustpriset! Min absoluta favorit! Stort grattis till Sara Lundberg och Jenny på Mirando Bok. Grät av lycka!

Gissningar och förhoppningar inför Augustpriset 2017

Så här skrev jag på Instagram inför nomineringarna till Augustpriset 2017. Jag fick bara med en av mina gissningar men det var å andra sidan min favorit och dessutom den som vann:

På måndag får vi veta vilka sex barn- och ungdomsböcker som nomineras till Augustpriset. Det har varit ett riktigt bra bokår så att välja ynka sex känns futtigt men de som jag hoppas på ser ni här:

”Vakuum” av Mia Öström, Gilla böcker

”Natten” av Sara Villius och Mari Kanstad Johnsen, Rabén & Sjögren

”Under odjurspälsen” av Klara Krantz, Alfabeta bokförlag

”Åskan” av Ulf Stark och Marcus-Gunnar Pettersson, Brombergs förlag

”Samtidigt som” av Lisen Adbåge, Natur & Kultur

”Fågeln i mig flyger vart den vill” av Sara Lundberg, Mirando bok

Den jag hoppas vinner är ”Fågeln i mig flyger vart den vill” då det vore mycket välförtjänt och roligt om en bok för mellanåldern vann (vanligtvis är det ungdomsböcker och i undantagsfall bilderböcker).

Utifrån juryns tidigare motiveringar är det troligt att ”Den stora vännen” kommer med då den dels är utgiven av Urax förlag och illustrerad av Eva Lindström. Även Siri Ahmed Backströms ”Kattfesten” kan vara aktuell, liksom ”Alla frågar sig varför” av Eva Susso och Anna Höglund på Lilla Piratförlaget.

Det vore roligt om ”Det magiska stoftet” med fantastiska illustrationer av Marcus-Gunnar Pettersson nomineras, liksom ”Haj-Jenny” av Lisa Lundmark och ”Sahar som inte syns” som förtjänar fin uppmärksamhet.
På måndag vet vi!