”Ettor är små kryp med benen i kors, säger Roberta.
Hon har berättat massor av hemska saker om skolan.
Man måste äta all mat på tjugo minuter.
Man måste ha mockasiner och tala högt.
Man måste snyta sig själv.
Om man behöver gå på toaletten, ska man räcka upp en hand.
’Går det över då?’ frågade jag Roberta.
Hon bara stönade.”

I ”En ettas dagbok” av Viveca Lärn (tidigare Sundvall) får vi följa nästan hela Mimmis första skolår genom hennes dagboksanteckningar. Härligt illustrerade i svartvitt av Eva Eriksson.

Det är dags att börja i skolan, i ettan. Mimmis kompis Roberta går i trean och kan berätta allt om hur det är i skolan. Men är allt hon säger verkligen sant? Ska Mimmi verkligen få Rakel Karlsson som fröken och är hon så sträng som Roberta säger? För att inte tala om vaktmästarn, är det sant att han binder fast såna han inte gillar i källaren?

Böckerna om Mimmi var några av mina absoluta favoriter när jag själv var barn. ”En ettas dagbok” är bok nummer två i ordningen, men kan läsas som fristående (första delen heter ”Monstret i skåpet” och handlar om sista året på lekis). Hela serien rekommenderas varmt för alla barn från ca 6 år och uppåt. Att läsa högt eller att läsa på egen hand för små bokslukare på lågstadiet. Dock märks det att den skrevs på 80-talet och vissa bitar skulle må bra av att modifieras lite ur ett genusperspektiv.

”En ettas dagbok” gavs nyligen ut som pocket hos En bok för alla men alla böckerna i serien ska finnas att låna på biblioteken.