Vilka nomineras till Augustpriset?

Innehåller annonslänk till Bokus och Adlibris.

Barnböcker. Nominering till Augustpriset. "Folk", "Dyksommar", "Vi är lajon!" och "Min syster är ett spöke och andra dikter"

Hög tid för lite August!
Inför nomineringseventet på måndag tänkte jag pytsa ut några av mina gissningar under de närmsta dagarna. Jag räknade till över 130 lästa titlar hittills i år och lär hinna ännu en hög potentiella kandidater innan nomineringarna och fram till dess att priset ska delas ut.
.
Först ut blir några av mina personliga favoriter från året:
.
-”Folk -främlingar och vänner, nån du kanske känner!” av Emma och Lisen Adbåge. Underbart spretigt poesi- och konstprojekt som rimligen bör ordineras som läsning till alla! Återfinns bland tidigare recensioner.
.
-”Dyksommar” av Sara Stridsberg och Sara Lundberg. Berättelsen bygger delvis på Stridsbergs tidigare roman ”Beckomberga” men jag tror att den anses tillräckligt annorlunda för att gå som ”aldrig tidigare publicerad” när den nu är omstöpt till bilderbokskonst. Om tillvaron för ett barn till en pappa med psykisk ohälsa. Recension kommer.
.
-”Vi är lajon!” Jens Mattssons strålande debut med Jenny Lucanders illustrationer lämnar ingen oberörd. Återfinns bland tidigare recensioner.
.
-”Min syster är ett spöke och andra dikter” av Lena Sjöberg. En poesisamling som inte väjer för något. Mästerligt för mellanstadieåldern och uppåt. Återfinns bland tidigare recensioner.
.
Fler gissningar och pärlor ur bokfloden kommer de närmsta dagarna med både ungdomsböcker, kapitelböcker och faktaböcker samt en och annan gissning kring vad juryn valt i år.

Önskar du köpa någon av titlarna och samtidigt stötta mig får du gärna använda någon av köplänkarna till Bokus eller Adlibris.

Boktips: ”Min syster är ett spöke och andra dikter”

Innehåller annonslänk till Bokus och Adlibris.

”Lägg handen på min panna
och säg att jag är varm
och lova mig att stanna, 
låt mig somna på din arm. 
Nynna tyst de sånger 
du sjöng för längesen 
och viska många gånger: -Allt blir bra igen.”
.
I Lena Sjöbergs nya diktsamling ”Min syster är ett spöke och andra dikter” ryms hela livet mellan pärmarna. Likt omslagets präglade grenar och virrvarr breder dikterna ut sig, spretar stundtals men förenas åter i tankarna kring människor i vår omgivning.
.
Här ryms vännen som ständigt pratar om sig själv, föräldrarna som glömt hur man tycker om varandra och minnena av en saknad mormor. Här ryms den vackra men hjärtskärande ”Den blomstertid nu kommer”, om barnet som har oroliga fjärilar i magen över det evighetslånga sommarlovet.
.
Få kan konsten att betrakta vardagliga saker och sätta ord på dem med den ton, känsla och finess som Lena Sjöberg bemästrar. Hon växlar mellan skönlitterärt, dikter och faktaböcker i sitt författarskap men sätter sin egen tydliga prägel vad än hon tar sig för. Den dova pastellpaletten är hennes ständige följeslagare och rytmen i rimmen gör hennes skapelser till ljuvliga högläsningsstunder.
.
Den här gången tycks inget ämne vara för svårt, ingen längtan för stark och ingen saknad eller oro för tung att bära. I ”Under ett rabarberblad” rymdes små trivsamma betraktelser av djur och människors samspel med naturen och årstiderna. Denna gång lägger Sjöberg istället fokus på de svåra delarna av att vara människa. Om förhoppningarna vi bär på, om längtan efter något annat och om saknaden efter de vi förlorat. Den dova pastellpaletten har aldrig varit så fylld av svärta men ack så vacker.
.
Diktsamlingen rekommenderas å det varmaste, främst från mellanstadieåldern och uppåt.
.
Länk till Bokus och Adlibris för den som önskar beställa boken.

Boktips: Till Vial: 8400 dagar kvar

Innehåller annonslänkar till Bokus och Adlibris.

Boktips barn. "Till Vial: 8400 dagar kvar" av Henrik Ståhl.

”Mammas plan verkar fungera perfekt. Disruptorn som lurar säkerhetssystemet att den är en person med ’hög säkerhetsklassning’ har nu med mammas hjälp lyckats fixa biljetter åt alla tre, Gladys, Vida och mamma. Ingen vet ännu exakt när Otōsan ska lyfta, men det kommer att bli snart säger Vida. På området är det kaos nu när kriget börjat.”
.
Jorden är snart inte beboelig och människornas hopp står till planeten Vial. Två rymdskepp ska ta dem dit men sedan kriget bröt ut är det bara de rika som har råd att åka med. Gladys mamma har lovat att de ska komma med ändå men det går inte som planerat. Så småningom befinner sig Gladys och hennes lillebror ensamma på en rymdfärd som aldrig tycks ta slut.
.
I ”Till Vial” bygger Henrik Ståhl en sargad värld där inte mycket hopp finns kvar. Gladys tid på jorden innan avfärd och ombord på det gigantiska rymdskeppet kantas av kyla, mörker och ensamhet. Hon ställs inför situationer och val jag inte önskar något barn eller vuxen.
.
”Till Vial” skrevs ursprungligen som teaterpjäs och har nu omarbetats till bok. Kapitlen växlar mellan tiden på jorden och tiden i rymden vilket stundtals blir lite av en utmaning. Den tänkta målgruppen är från ca 9 år och uppåt men jag skulle högläsa eller välja 9-åring med viss omsorg då det dystopiska temat och berättartekniken fordrar en något erfaren läsare. Henrik Ståhl väjer inte för vare sig mörkret eller grubblerierna och här bjuds läsaren in i svindlande tankebanor kring existens. Genom svårigheterna mot stjärnorna!

Finns att köpa här hos Bokus och Adlibris.

Boktips: Tusen stjärnors ö

Boktips för barn. Högläsning. Tusen stjärnors ö av Emma Karinsdotter. Bokrecension. Barnbok. Bok om sorg.

Innehåller annonslänkar till Bokus och Adlibris.

”Du kanske tror att alla barn älskar att fylla år och vill fylla år jämt? Men så är det inte, inte för mig i alla fall. För den 22 december är inte bara dagen då jag föddes. Det är också dagen då min mamma dog.”
.
Tigris och hennes pappa har flyttat. De hade inte längre råd att bo kvar i gamla lägenheten och i den nya saknas spår av mamma. Tigris var så liten när mamma dog och saknar minnen, allt hon har är något foto och en pappa som bara är ledsen jämt. Men när Tigris hittar en trälåda bland flyttsakerna visar det sig att hon via den kan ta sig till ”Tusen stjärnors ö”, en plats skapad av hennes mamma. Kanske att hon ändå kan få träffa henne, något hon drömt om hela livet?
.
Med ”Tusen stjärnors ö” lämnar Emma Karinsdotter humorn från ”Lisbet och Sambakungen” bakom sig och ger sig istället i kast med sorgen och saknaden efter en förälder. Det poetiska språket för stundtals tankarna till den finlandssvenska litteraturen och miljöbeskrivningarna andas Astrid Lindgrenskt berättande likt en modern Mio min Mio i den grekiska övärlden.
.
”Tusen stjärnors ö” är mästerligt skriven och frågar ni mig så kan den mycket väl bli en modern klassiker. Katarina Strömgårds omslag och inledande kapitelbilder bidrar verkligen till sagostämningen samtidigt som berättelsen är tydligt förankrad i verkligheten och växlar mellan världarna.
.
Vackert om vikten av att släppa ut sorgen och hoppfullt om att åter kunna hitta glädjen i tillvaron. En trösterik bok för den som behöver och en fantastisk saga för den som vill uppleva ett äventyr.
.
Det här är min allra starkaste läsupplevelse i år och jag rekommenderar den å det varmaste som högläsning tillsammans med någon i sisådär 8-årsåldern eller som gråtfest för en i 38-årsåldern. En upplevelse du inte vill vara utan!
.
Vill du köpa boken så finns den att beställa här hos Bokus och Adlibris.

Vi skulle segla runt jorden

”Min pappa var den roligaste pappan. Men bara somliga dagar. Andra dagar var allt problem.”
.
Vissa dagar är Agnes pappa rädd och ängslig, andra glad och impulsiv. Hans seglardröm gör att han säger upp sig och köper en fallfärdig båt. Det pratas om pappa och när han försöker ta sitt liv blir de vuxnas röster ännu fler.
.
”Vi skulle segla runt jorden” är delvis baserad på Anna Sundström Lindmarks egna erfarenheter av att mista en förälder. En stark bildroman om hur psykisk ohälsa och självmord drabbar en familj. Om oförståelsen och plumpa saker folk säger om självmord och känslan hos det barn som lämnats kvar.
.
I Elisabeth Widmarks blyertsstreck ryms varje känsla, varje tanke. Pappans uppgivna blick, Agnes hoppfullhet och omgivningens oförståelse. Bilderna växlar mellan serierutor, närbilder och hela uppslag. De drabbar mig och berör på djupet.
.
En viktig berättelse som inte väjer för att glänta på locket till psykisk ohälsa och självmord. Förhoppningsvis bidrar den till att fler vågar prata om det, till igenkänning för den som mist någon och till bättre förståelse hos de som står bredvid. Rekommenderas varmt från ca 12 år och uppåt.


Allhelgonahelgen och böcker om döden

Allhelgonahelgen har passerat och kanske har ni tänt några ljus och hedrat någon ni saknar? Vi brukar ofta vara i Dalarna över Allhelgonahelgen och tänder då ljus för min bästa vän som dog när vi var 21 och för min svärmor som dog när min man var 7 år. I vår familj pratar vi därför ganska ofta om döden. Om de vi saknar och minns.
.
Böcker är till stor hjälp när man har barn som frågar om döden eller om man mister någon närstående och behöver prata om det. I bokens berättelse kan barnet känna igen sig, känna gemenskap och förstå att hen inte är ensam med sina känslor och frågor.
.
I bild ser ni ett antal böcker som alla handlar om att mista och sakna någon man älskar. En pappa, en bror, en mamma eller ett husdjur. Ytterligare tips på läsning finns här på bloggen under tema Döden & Sorg där jag samlat tidigare recensioner.

Rymlingarna

”Då jag hade lagt upp av köttbullarna och potatisarna stack jag ner skeden i burken. Jag tänkte ösa på ett rejält lass av sylten. Men då tog farfar skeden ur min hand och la upp en pytteliten klick. Och sedan tog han en nästan lika liten själv.
-Vadå? sa jag. Får jag inte mer? -Nej, sa han. Jag vill att burken ska räcka livet ut. Du kan spara sylten till sist och ha som efterrätt.
Det tänker jag göra.”
.
Farfar gormar och svär en hel del
men Lill-Gottfrid tycker ändå om att hälsa på honom på sjukhuset. Medan han smugglar in pilsner och sillsmörgås till farfar sitter Pappa helst kvar i kafeterian och löser korsord. Med hjälp av Adam i bageriet gör Lill-Gottfrid upp en plan för hur farfar ska kunna rymma från sjukhuset och åka ut till sitt älskade hus i skärgården en sista gång. En rymning för att minnas, vara lycklig och leva en sista gång innan man ska dö.
.
Så är den då här, det som kom att bli Ulf Starks sista bok. Med hans signum, en gestaltning från hans egen barndom med en vacker vänskap mellan en pojke och hans farfar. Värmen dem emellan känns igen lika väl som den kyligare och strikta relationen till tandläkarpappan.
.
På flera vis känns det som att ”Rymlingarna” var menad att bli hans sista bok. Han slog igenom 1984 med ”Dårfinkar och dönickar” där Simone har en döende morfar som längtar ut till sitt skärgårdshus där han minns sin älskade, bortgångna fru. Morfar heter dessutom Gottfrid.
.
”Rymlingarna” är ett vackert och mycket värdigt avsked av en av våra mest älskade författare. Kitty Crowthers typiska illustrationer är vackrare än någonsin och förhöjer läsupplevelsen ytterligare. Rekommenderas varmt från ca 6 år och uppåt. Den passar extra fint så här till Allhelgonahelgen när vi saknar och minns de som dött.
.
Därmed har jag nu tipsat om samtliga Augustnomineringar (denna återfanns i min bokhög men jag hann inte recensera innan nomineringarna avslöjades). Jag avundas inte elektorernas svåra arbete att nu välja vilken av de sex nominerade som ska föräras med Augustpriset 26 november.

Mitt fönster mot rymden

”Först var allt så bra, men det fattade man ju inte då. Det var som det var bara.
Tiden gick och stjärnorna satt där dom skulle. På våren kom tornseglarna; jag låg på bron med pappa och såg hur dom skrev meddelanden till oss i luften. Rymden växte och det var långt till jordens undergång. Mamma jobbade jämt, sen kom hon hem och berättade om svarta hål. Pappa köpte ekologiskt och mest vegetariskt och tandläkarna tittade djupt i munnarna och tyckte det såg bra ut. Nästan alla var nöjda.”
.
Så inleds Oskar Kroons svindlande debut ”Mitt fönster mot rymden” med illustrationer av Josefin Sundqvist. I Gurkans värld snurrar det mesta kring pappa. Pappa hämtar efter skolan, handlar och lagar mat. Städar och köper nya vantar. Mamma jobbar jämt med sin AVHANDLING. Hon forskar på rymden men pappa blir alldeles illamående av att tänka på oändligheten och världens undergång. Gurkan har det fint, leker med Hedvig och myser med pappa. Men så börjar pappa hosta en dag och allt blir annorlunda.
.
Vilken debut av Oskar Kroon! Den språkliga tonen, vardagens smutsiga badrumsspegel, kärleken mellan en pappa och ett barn. Rädslan och oron över att mista en förälder skildras så otroligt vackert. Hopp och förtvivlan, glädje och sorg. Allt detta ryms i korta kapitel illustrerade med Josefins känslosamma blyertsstreck.
.
Den här berättelsen stannar kvar länge och om jag bara får önska en enda nominering till Augustpriset så blir det denna.
.
En sorglig men också varm och hoppfull berättelse om att ha en sjuk förälder. Rekommenderas å det varmaste som högläsning från ca 6 år och långt uppåt, utmärkt läsning även för vuxna.

Kattvinden

”Det sitter ett papper i den gamla skrivmaskinen. Jag drar ut det och känner med fingret över bokstäverna som pressats in i arket. Jag läser orden och känner med ens rysningen genom hela kroppen… Det är inte möjligt! Där står ju mitt namn. Manda. Och en rad till: Du ser inte allt. Vem har skrivit mitt namn? Och varifrån kommer orden? Vad är det jag inte ser?”
.
Mandas farfar ska sälja Villa Bellevue och de hjälps åt att rensa det pampiga gamla huset inför försäljningen. Det ser ut att ha stått tomt i åratal och det ryktas att det spökar där. Manda märker snart att saker byter plats och hon hör konstiga ljud. Samtidigt beter sig farfar mycket märkligt varje gång de är i huset. Har rör sig så vant, hittar överallt. Som om han varit där förut.
.
I ”Kattvinden” flätas nutid och dåtid samman i Villa Bellevue. Berättelsen utspelar sig dels idag och dels när tuberkulosen härjade i Sverige under andra världskriget. Samtidigt utspelar den sig i ett glapp i tiden där de två världarna möts.
.
Det här är inget annat än en alldeles fantastisk läsupplevelse.
En omfattande bildroman (350 sidor) där Helena Öbergs berättelse griper tag, fängslar och för tankarna till Maria Gripes älskade klassiker ”Agnes Cecilia -en sällsam historia”. Kristin Lidströms illustrationer är så vackra och känslosamma att de stundtals tar andan ur mig.
.
Boken växlar mellan kapitel med enstaka svartvita illustrationer från nutid och flera uppslag med färgillustrationer där berättelsen
fortsätter med enstaka meningar i bilderna. En skicklig berättarteknik där färgillustrationerna ger känslan av att man ser en film snarare än läser bok. En läsupplevelse utöver det vanliga, särskilt för målgruppen (12+) som vanligtvis inte får så många illustrerade böcker.
.
2015 Augustnominerades Helena och Kristins ”Din tur Adrian”. Den och ”Fågeln i mig flyger vart den vill” av Sara Lundberg, är utgivna av Mirando bok. Ett litet förlag som drivs med fantastisk känsla för
konstnärliga, poetiska och fängslande läsupplevelser. Det vore
mycket fint om denna uppmärksammas och nomineras på måndag.

Selma och pappa

”När Selma kommer hem på eftermiddagen ligger pappa kvar i sängen. Han verkar knappt ha rört sig sen resten av familjen gick hemifrån imorse. Hans kala, lena huvud är det enda som sticker fram mellan täcket och kudden.”
.
I ”Selma och pappa” av Katja Tydén och Ingrid Flygare får vi stifta bekantskap med en familj där pappan är sjuk i cancer. Vissa dagar orkar han leka och hämta på skolan som vanligt, andra ligger han mest och sover. Selma önskar så innerligt att pappa ska orka bygga den där lekstugan någon gång, men allra mest önskar hon att han ska bli frisk.
.
En bok som med fin ton belyser hur vardagen i en familj förändras när någon blir svårt sjuk. Om ilska, tårar och längtan efter att allt ska bli som vanligt igen. En hoppfull och varm kapitelbok som inte väjer för det svåra. Passar fint från ca 7 år och uppåt.