Vildare, värre, Smilodon

”Det är på lekis. Det är Annok Sarri och jag. Vi leker lejon i bur.”

När de andra barnen vill att Annok och Karin ska komma ut blir Annok så arg att hon slänger en docka rakt in i spegeln. Allting går i tusen bitar, precis som när kometen krockade med jorden. Annok får gå ut på gården och lugna ner sig. Men hon kommer inte tillbaka, hon och hennes farsa ska flytta.

”Vildare, värre, Smilodon” är en alldeles underbart knäpp och smått fantastisk bilderbok av Minna Lindeberg och Jenny Lucander. Att läsa den är som att prata med en femåring, det är tvära kast mellan förskoleintriger och utsvävningar kring vandrande pinnar och forntida djur. Om stora förändringar och barns maktlöshet inför dessa. Om att inte riktigt passa in och om fin vänskap som aldrig kan försvinna.
.
”Ingenting kan någonsin försvinna helt och hållet. Allting bara förändras.”
.
Både jag och 2,5-åringen älskar den här boken. Berättargreppet, de tillskruvade karaktärerna, allt! För att inte tala om illustrationerna. Jenny Lucander har gjort ett helt fantastiskt jobb med att binda ihop berättelsen och skildra Annok när hon får utbrott, Karins mamma i foppatofflor, ett gäng nakenfisar och en massa annat som är så snyggt att vi blir sittande länge länge och läser om och om igen. Passar från ca 3 år och uppåt.
.
En fröjd att få läsa en så välgjord bilderbok. Välförtjänt nominerad till en rad utmärkelser.

Lämna gärna en kommentar!