Mitt fönster mot rymden

”Först var allt så bra, men det fattade man ju inte då. Det var som det var bara.
Tiden gick och stjärnorna satt där dom skulle. På våren kom tornseglarna; jag låg på bron med pappa och såg hur dom skrev meddelanden till oss i luften. Rymden växte och det var långt till jordens undergång. Mamma jobbade jämt, sen kom hon hem och berättade om svarta hål. Pappa köpte ekologiskt och mest vegetariskt och tandläkarna tittade djupt i munnarna och tyckte det såg bra ut. Nästan alla var nöjda.”
.
Så inleds Oskar Kroons svindlande debut ”Mitt fönster mot rymden” med illustrationer av Josefin Sundqvist. I Gurkans värld snurrar det mesta kring pappa. Pappa hämtar efter skolan, handlar och lagar mat. Städar och köper nya vantar. Mamma jobbar jämt med sin AVHANDLING. Hon forskar på rymden men pappa blir alldeles illamående av att tänka på oändligheten och världens undergång. Gurkan har det fint, leker med Hedvig och myser med pappa. Men så börjar pappa hosta en dag och allt blir annorlunda.
.
Vilken debut av Oskar Kroon! Den språkliga tonen, vardagens smutsiga badrumsspegel, kärleken mellan en pappa och ett barn. Rädslan och oron över att mista en förälder skildras så otroligt vackert. Hopp och förtvivlan, glädje och sorg. Allt detta ryms i korta kapitel illustrerade med Josefins känslosamma blyertsstreck.
.
Den här berättelsen stannar kvar länge och om jag bara får önska en enda nominering till Augustpriset så blir det denna.
.
En sorglig men också varm och hoppfull berättelse om att ha en sjuk förälder. Rekommenderas å det varmaste som högläsning från ca 6 år och långt uppåt, utmärkt läsning även för vuxna.

Lämna gärna en kommentar!