”Det är på lekis. Det är Annok Sarri och jag. Vi leker lejon i bur.”
När de andra barnen vill att Annok och Karin ska komma ut blir Annok så arg att hon slänger en docka rakt in i spegeln. Allting går i tusen bitar, precis som när kometen krockade med jorden. Annok får gå ut på gården och lugna ner sig. Men hon kommer inte tillbaka, hon och hennes farsa ska flytta.
”Vildare, värre, Smilodon” är en alldeles underbart knäpp och smått fantastisk bilderbok av Minna Lindeberg och Jenny Lucander. Att läsa den är som att prata med en femåring, det är tvära kast mellan förskoleintriger och utsvävningar kring vandrande pinnar och forntida djur. Om stora förändringar och barns maktlöshet inför dessa. Om att inte riktigt passa in och om fin vänskap som aldrig kan försvinna.
.
”Ingenting kan någonsin försvinna helt och hållet. Allting bara förändras.”
.
Både jag och 2,5-åringen älskar den här boken. Berättargreppet, de tillskruvade karaktärerna, allt! För att inte tala om illustrationerna. Jenny Lucander har gjort ett helt fantastiskt jobb med att binda ihop berättelsen och skildra Annok när hon får utbrott, Karins mamma i foppatofflor, ett gäng nakenfisar och en massa annat som är så snyggt att vi blir sittande länge länge och läser om och om igen. Passar från ca 3 år och uppåt.
.
En fröjd att få läsa en så välgjord bilderbok. Välförtjänt nominerad till en rad utmärkelser.
Lasse är fem år och vill aldrig gå och lägga sig. Han ska bara bygga ett garage först eller rita en gubbe, eller pilla större hål i strumpan och gömma sig bakom gungstolen så mamma inte kan hitta honom.
”Många knappar i vårt hus.
”Benny är trött på att vara inne. Han och lillebror ska gå ut och nöffa lite. -Akta så att inte lillebror ramlar i pölen, säger Bennys mamma. Nöff nöff, säger Benny.”
”Det tar lång tid att vänta på ett syskon. Det är som när man skrivit en flaskpost. Och står nere vid bäcken och väntar på svar. Medan flaskposten långsamt guppar iväg på sin resa mot havet. Det går inte att göra någonting för att det ska gå snabbare. Man bara står där och väntar.”
”En saga alla dagar” inleds med en familj som läser saga tillsammans. När sagan är slut funderar de på om de kan göra egna böcker, om de kan hitta på berättelser för varandra. Och så är de igång. På måndagen berättar pappa om Kenny Boy, cirkushunden. På tisdagen hittar farfar på en om tre glada motorcyklar. På onsdagen är det mormors tur att berätta om de gulliga kattungarna. Och så fortsätter de hela veckan, med en saga alla dagar.
Innehåller annonslänkar.
”Titta och peka -fordon och farkoster” är lite som en pekbok för större barn. Här kan man bland annat spana in brandstationen, byggarbetsplatsen, polisstationen, tågstationen, bondgården och rymden.
Miroslav Saseks böcker för barn gjordes på 60-talet och har sedan dess kommit i en rad nytryck. Varje bok handlar om en stad eller ett land och fungerar lite som en bilderbok och reseguide. Alla finns på engelska och jag har hittat åtminstone fyra utgivna på svenska hos Tukan förlag.
Ivar har en låda där alla hans leksaksdinosaurier bor. Lådan kallas Dinolandet och där bor alla möjliga sorter som Ivar kan namnen på. En kväll hörs det mystiska ljud från lådan och plötsligt kan Ivar kliva rakt in bland sina dinosaurier som nu har blivit levande. Den här gången är det en stegosaurus som har råkat illa ut och behöver Ivars hjälp.