”Rätt ofta tycker jag mig se på mitt liv som utifrån. Det är som om jag lämnar min kropp nästan, och gör en kameraåkning uppåt taket och ser på allt snett ovanifrån. Vi ser ut som dockor i ett dockskåp där nere. Jag har ingen möjlighet att styra över situationen.”
.
Livs pappa har lämnat livet i Stockholm till förmån för ett gammalt hus på landet utanför Växjö. Det är pappas dröm och Liv kan inte göra annat än att följa med. Tillvaron i skolan, på bussen och i det nya samhället blir allt annat än enkel. Liv har fullt upp med alla filmer som spelas upp för hennes inre och kan inte förstå hur andra människor kan umgås och mingla med främlingar. Själv klarar hon knappt att hälsa på folk hon känner. Hur ska man då kunna få nya vänner?
.
”Inuti huvudet är jag kul” av Lisa Bjärbo är den ungdomsbok jag sett fram emot allra mest i vårens utgivning och jag blir verkligen inte besviken. Bjärbo har mycket skickligt mejslat ut porträttet av en introvert, blyg tonårstjej med panikångest. Låter kanske inte så lattjo men oj vad fascinerande det är att få följa med in i Livs vindlande tankegångar!
.
Hela boken är som att följa en favoritserie där man inte kan sluta läsa/titta och samtidigt vill att det aldrig ska ta slut. Pappa-Liv-relationen är tämligen ljuvligt porträtterad, birollerna Alia och Gunnar likaså. Jag vill också kliva på den där bussen och åka med! Extra kul med referenser till bl.a. Ryan Gosling, Lalaland och Girls som förhöjer läsupplevelsen ytterligare. Det enda negativa jag kan komma på är att jag inte vill att den ska ta slut. Vill veta mer om Liv, hur går det? Hur mår hon nu? Vad gör hon ikväll?
.
En mycket läsvärd ungdomsbok som rekommenderas varmt till alla från ca 15 år och absolut även för vuxna. Tack Lisa för Liv och en mycket angenäm läsupplevelse!