”De bor i tält, det finns ett hål i tältets tak. Hala är hungrig igen. Hon orkar knappt röra sig. Varje dag växer det upp nya vita tält på fältet. Varje dag kommer fler vuxna och barn till platsen. Hala fråga pappa var de kommer ifrån och varför de kommer hit. Han svarar att alla här är rädda för kriget och rädda om varandra.”
.
I Marjan Svabs och Saga Bergebos ”Stjärnorna ser likadana ut överallt” följer vi Hala, en flicka vars familj en dag tvingas fly från sitt hem. Först söker de tillflykt i skyddsrummet men så småningom blir det för farligt och tillsammans med sina föräldrar beger hon sig av. Via skumpiga lastbilsflak och skvalpiga båtar tar de sig till ett nytt land och så småningom vidare mot ett nytt liv.
.
Här har vi en bok om flykt ur en 5-årings perspektiv. En bok som knyter ihop trådarna mellan det gamla och det nya livet och som speglar oron över vad som ska ske och längtan tillbaka till hemlandet. Om att komma dit man inte förstår språket men känner tacksamhet över att inga bomber viner. Om att känna samhörighet med nära och kära genom att stjärnhimlen finns där ovanför oss alla. Oavsett var vi befinner oss och oavsett vilka vi är.
.
Saga Bergebo tilldelades priset för Ung Svensk Form 2019 för bokens illustrationer. De går i en dov färgskala och växlar mellan ljus och mörker. Stundtals är det närbilder växlat med stora landskap och här och var sipprar kriget in med dess stickiga svarta rök.
