”Det här med kläderna,
det var ett sånt trassel. Ingenting kunde Molly och Sus dra över huvet.”
Molly och Sus är tvillingar. De föds med flätor som är ihopväxta med varandra. Allt måste de göra tillsammans. Spela fyrhändigt, cykla tandem och äta dubbeldaim. Men efter ett tag tröttnar de på att ständigt krocka när de borstar tänder och att alltid ha sällskap på toaletten. Sus tar saken i egna händer.
”Molly och Sus” av Klara Persson är en finstämd bilderbok om att aldrig få vara ifred och samtidigt alltid vara trygg i att man har sällskap av varandra. Att de sitter ihop med just håret gör berättelsen skruvad och rolig samtidigt som den rymmer mycket allvar. Vackert illustrerad och välförtjänt belönad med både Snöbollen (bästa svenska bilderbok) och Slangbellan (bästa barn/ungdomsbokdebut) när den kom 2012.
”Det fanns tre brorsor. Den första hette Sören. Den andra hette Sören. Och den tredje hette Sören. Pappan hette Frans men hade alltid velat heta Sören. Mamman hette Pamela och hade aldrig velat heta något annat.”