Boktips: Låtsasheten

Innehåller annonslänkar till Bokus och Adlibris.

”Jag har vuxit ur den vanliga verkligheten. Kanske har den aldrig passat.”
.
Näst på tur på tema funkis är bilderboken ”Låtsasheten” av Nathalie Ruejas Jonson. Nathalie är illustratör och grafisk formgivare och har själv autism. I sin debutbok beskriver hon sparsmakat i ord men desto mer i bild om hur det är att vara autism och introvert i en värld som förväntar sig att alla ska prata och använda språket för att göra sin röst hörd. Att leta efter en plats där ens sätt att kommunicera passar, där man kan vara sig själv och får höra hemma. ”Idag är det vedertaget att introverta människor ska öva på att ta mer plats, men jag vill istället skapa en plats för dem att få vara på. Att inte vilja prata betyder inte att en inte har något att säga.” -citat av Nathalie.
.
Passar från ca 2-årsåldern och uppåt. En drabbande bilderbok där känslorna slår upp med full kraft från sidorna. Rekommenderas för såväl barn som vuxna för att vidga vyerna och se den extroverta tid vi lever i med nya ögon.

”Låtsasheten” kan köpas här hos Bokus och Adlibris.

Från svag saft till stark gemenskap

Känslan av att som barn tvingas åka till den där avlägsna släktingen på kalas. Där det varken finns leksaker eller böcker, där det luktar konstigt och serveras alldeles för svag saft. Där de vuxna pratar över huvudet på barnet som gång på gång undrar när man får åka hem. Den känslan av utanförskap gestaltar Ebba Forslind inkännande i bilderboken ”Fastrarna”.
.
Berättarjaget ska åka på kalas med mamma, småsyrrorna och mammas kille Björn. Det är Björns gamla mamma som ska firas och det är tråkigt och nästan lite fult där hon bor. Alla bara gullar med småsyrrorna, någon har ritat i den enda boken och alla leksaker är sönder. Men så ropviskar Björns vuxna småsyrror lite tyst från köket. De undrar om de kanske kan få bli fastrar? Vips byts den grå tristessen mot fastrarnas upptåg och färgglada famn.
.
I likhet med debuten ”Jättejättebråttom” ställer sig Ebba Forslind på barnets sida. Här ges plats åt barnet som inte längre har gulliga små fötter men som ändå vill känna sig liten ibland. Som vuxit ur det barnsliga men ännu inte vuxit i vuxenvärlden. Barnet som gärna vill höra till men inte finner sin plats bland tulpaner och svag saft.
.
Forslinds färgskala är mild och detaljerna sparsmakade. Sidorna är matta med handskrivet typsnitt i poetisk ton. Boken har ett inbjudande liggande format som lockar små barnhänder till läsning. Med små medel fångas skickligt stämningen genom barnets avslöjande minspel. I illustrationerna kan man skönja kopplingar till Elsa Beskows tre tanter och Farbror Blå. Ett grepp som sätter berättelsen i perspektiv och låter den dåtida ovanliga familjekonstellationen omvandlas till en modern bonusfamilj där Tant Bruns leopardmönster omfamnar såväl barnet som läsaren.
.
”Fastrarna” är en pärla och en värdig avslutning på förlaget Urax utgivning av konstnärliga och lekfullt poetiska bilderböcker.

Parkvarelser och andra varelser

”Vad är egentligen en park?
Det är lätt att svara på.”
.
Det har blivit dags att avrunda Norgetemat. Jag har en hel hög med norska tips som inte hunnits med under temat. De får bli utspridda lite varstans framöver istället.
.
Sist ut blir den härligt knasiga bilderboken ”Parkvarelser och andra varelser” av Øystein Dolmen och Yokoland (Espen Friberg, Thomas Nordby och Aslar Gurholt Rønsen). Jag läste ett tips från illustratören Matilda Ruta i höstas så när den dök upp på bokrean slog jag till.
.
Det här är något så ovanligt som en bilderbok utan egentlig plot. Här finns inget mysterium, inget problem att lösa, ingen moral att lära ut. Här får vi istället bara följa livet som pågår i parken, människorna som samlas där, fåglarna som landar på statyer, läsa på lapparna som sätts upp. En befriande berättelse fylld av fantasi och knasigheter!
.
I översättning från norskan av Barbro Lagergren. Rekommenderas från ca 2 år och uppåt.

Nattstjärnorna

”Det var för att pappa hade dött som de skulle bo här. Förut hade Tim varit en sån som lekte mycket. Men det var förut, i somras och så, innan pappa blev sjuk. Och dog. Nu var det som att Tim hade ett sår i magen som gjorde att han inte kunde leka och inte kunde skratta.”
.
När Tims pappa dött är det som om han och mamma inte kan prata längre. De flyttar till huset på morfars gård, det regnar hela tiden och mamma bara hugger ved hela dagarna. Mitt i all ensamhet upptäcker Tim en dag några konstiga små figurer. De verkar också vara ensamma, kanske att de rentav behöver hans hjälp.
.
I ”Nattstjärnorna” av Ylva Karlsson och Katarina Strömgård möter vi den djupaste sorg och saknad. Ur ett barns perspektiv får vi ta del av
hur tillvaron förändras när man mister en förälder. Hur man förhåller sig till de vuxnas sorg och hur man själv hittar ett sätt att leva med sorgen.
.
Det här är en mycket vacker och trösterik bok både sett till text och bild. Ylva Karlsson tar varsamt upp det känsliga ämnet att mista en närstående och Katarina Strömgård lyckas verkligen fånga såväl känslan av sorg och ensamhet som kärleken i sina illustrationer. Svep åt sidan så förstår ni vad jag menar.
.
Den här boken rekommenderas varmt och alldeles extra till barn i sorg, från ca 3-4 år och uppåt.

Vem är det som kör?

”Nu står tåget äntligen stilla vid en station. En snigel ska just gå av, men då sätter tåget fart igen med ett ryck.
-Vänta! ropar snigeln. Snälla, vänta! Jag hann inte gå av. Hallå! Vem kör? Stanna!”
.
Följ med på en känslofylld och färgsprakande åktur i Ellen Karlssons och Monika Forsbergs tågäventyr ”Vem är det som kör?”
.
Här har Ellen Karlsson bytt slukaråldern mot bilderboken och hon gör det med den äran. Berättelsen är medryckande och engagerar såväl stora som små. Resan rymmer ilskna björnar som spiller, schackpjäser som flyger, en musfamilj som inte får åka med och en ledsen snigel som inte får gå av. Allt färgsprakande illustrerat av Monika Forsberg med karaktärer vi vill ha på väggen. Illustrationerna bjuder på allt ifrån ramlande tågresenärer till ilsken giraff i bil och ledsen snigel. Ögongodis!
.
Rekommenderas varmt för ca 1-3-årsåldern!

Rut och djungelmössan

”Rut har tappat bort sin mössa. I djungeln!
Var är Ruts mössa?”
.
En av årets första nyheter för de allra yngsta är ”Rut och djungelmössan” av Anna Ribbing och Ida Sundin Asp. Tillsammans får vi hjälpa Rut att leta efter mössan som är försvunnen. Leken förvandlar hemmet till en djungel med bland annat bananträd, en tiger och en boaorm.
.
En varm och lekfullt illustrerad bilderbok som talar till barnens fantasi och involverar läsaren till att aktivt leta i bilderna. Extra bra med normbrytande hudfärg och att barnet porträtteras som just ett barn utan stereotypa attribut.
.
Vår yngsta heter Rut, är 1,5 och just nu inne i en väldigt jag-centrerad period. Hon formligen älskar att läsa en bok om sig själv! Storasyster på 3,5 tycker också om boken trots att hon avslöjade hela plotten redan på andra uppslaget…

Jättejättebråttom

”-Idag blir det frukost to go, säger mamman.
-Vad betyder det? undrar barnet.
-Att vi äter så fort vi kan samtidigt som vi springer till bussen! ropar mamman.”

Så här i overall- och kräksjuketider vill jag tipsa om ”Jättejättebråttom” av Ebba Forslind. Vardagsrealism när den är som bäst. Om en mamma, ett barn och en morgon som inte riktigt går som planerat.

Träffsäker ton, finstämda illustrationer och hög igenkänning för alla småbarnsföräldrar som ibland helst bara vill stanna kvar i sängen och dra täcker över huvudet.

Passar fint från ca 2 år och uppåt.

Kattfesten

”Vi åkte ganska länge och när vi gick av kände vi inte igen oss. Här nånstans bodde i alla fall en gubbe, och det var han som ville sälja sin katt.”

Barnen har länge drömt om en katt och nu ska de äntligen få en. De tar bussen till gubben som har satt in annonsen. Gubben tycker så mycket om sin katt och den har varit så fint sällskap, men nu orkar han inte ta hand om den längre. Barnen får med sig några av kattens favoritsaker, bl.a. ett foto på gubbens fru som katten gärna tittar på ibland. Men just som de ska åka hem med katten händer något oväntat.

”Kattfesten” är en finstämd och vacker bilderbok om längtan efter husdjur och om en gammal mans kärlek till en katt. Allt mycket känslosamt berättat i text och bild av Siri Ahmed Backström. Ett stort plus för normkreativa illustrationer där fler hudfärger är representerade och där barn får vara barn.

Passar fint från 2-3 år och uppåt.

Dom som är kvar

”När livet är slut
då är man död”

En förälder har dött och kvar lämnas en pappa, två barn och en mormor/farmor. Med känslostormar, tomrum, vardag och livet som går vidare utan att någonsin mer bli sig likt. Där fokuset, precis som titeln antyder, ligger på dem som är kvar snarare än på döden i sig.

”Dom som är kvar” är skriven av Karin Saler och illustrerad av Siri Ahmed Backström. En bilderbok som rymmer både enkelhet och djup. Där texten är saklig och rak med någon
enstaka mening per uppslag medan illustrationerna rymmer alla känslor.

Boken är en av få som tar upp att en förälder dör, vilket är ett mycket välkommet tillskott. Böcker för yngre barn brukar oftast handlar om att mista husdjur eller mor-/farföräldrar.

Siris illustrationer inkluderar fler hudfärger än vit och barnen gestaltas som barn vilket gör boken inkluderande för fler läsare.

Det här är mitt allra bästa tips på bok om döden för ca 3-8 år. ”Dom som är kvar” tilldelades mycket välförtjänt Snöbollen 2014 för årets svenska bilderbok.