Barnteater: Gropen

I helgen var vi och såg ”Gropen” när Cirkus Tigerbrand tillfälligt gästspelade på Ö2 i Stockholm. Så fin föreställning! Två skådespelare som med musik och sparsmakad rekvisita i Emma AdBåges färgkarta skickligt förvandlade scenen till både gropen, kanten och högen. En storslagen hyllning till fantasin och känslofylld tolkning av maktkampen mellan lärare och elever på skolgården. Stor igenkänning för alla som läst Emma AdBåges prisade bok.

Jobbar ni som lärare i skolan/förskolan, som kultursamordnare i en kommun eller som bibliotekarie så rekommenderar jag å det varmaste att kontakta Cirkus Tigerbrand för att boka in föreställningen (passar från ca 3 år och för lågstadiet men uppskattades verkligen både av oss vuxna och snart 12-åringen). Passar extra bra apropå att barnkonventionen nu blivit lag Sverige med tanke på det maktspel som pågår mellan lärare och elever i kampen om gropen. Inget samarbete på något sätt, bra barnkultur måste man ju hjälpa till att sprida!

Bilder lånade från Cirkus Tigerbrand, text saxad från deras Fb-sida:
.
Bakom gymnastiksalen ligger Gropen. Någon tog bort en massa grus där förr i tiden. Nu finns där sly och stubbar, grenar och stenar. Och man kan vara där och leka. Vad som helst. Hur länge som helst. Alla älskar Gropen. Utom dom vuxna. Dom hatar Gropen.
.
Boka på 
cirkustigerbrand@telia.com
tel. 08-665 80 18
mobil 0704-15 26 16
Regi, dramatisering, dockor och masker: Anna Mannerheim
Skådespelare: Nadja Franke och Danny Eriksson
Scenografi och kostym: Linda Ingemansson
Nyskriven musik: Emelie Fawcus Sundin och Måra Stegard.
Foto: Jörgen Stegard / Anna Mannerheim

Gropen

”Så fort det är rast sticker alla till Gropen. Man behöver inte ens leka samma, för alla får plats ändå. Några kör hopptävling, några rullar, vi leker rådjursfamilj. De vuxna tjurar uppe på kanten.
-Varför spelar ni inte fotboll eller gungar? ropar dom.
Rolf tar fram en boll och kör några larviga trix.
-För vi vill inte! ropar vi.
Så enkelt är det. Bara Gropen behövs.”
.
På skolgården finns Gropen. De vuxna hatar den och hittar på alla möjliga ursäkter för varför man inte ska vara där. Alla barn älskar den. Stora Roten kan vara koja, björnmamma eller kiosk. Man kan köra banor och allt möjligt. Men så bestämmer de vuxna att Gropen ska bort. Himla orättvist!
.
”Gropen” av Emma AdBåge är en alldeles fantastisk bilderbok med barnets perspektiv i centrum. En underbar hyllning till uteleken och fantasin samt stora funderingar kring vad vuxna egentligen får bestämma och varför. Illustrationerna går i grått, beige och hösttoner. Avskalade bakgrunder blandas med detaljerade barnporträtt. De vuxnas tydligt avståndstagande kroppsspråk längs kanten och barnen som spritter av fantasi och lek. En personlig favorit är när barnen ”gör liten mun och tittar bort” och när de är så uttråkade vid gungorna att de nästan dråsar i backen. Tristess när den är som bäst!
.
Emma AdBåge har gjort det igen. Frågan är om inte det här rentav är hennes allra bästa, vilket inte säger lite. Ni som följt mig länge vet att Emma är en av mina absoluta favoriter och att jag ofta tipsar om hennes alster och har haft ett helt tema med hennes böcker.
.

Emma nominerades till Augustpriset förra året tillsammans med Johanna Thydell och deras ”Dumma teckning”. Dock vann de inte men i år tror jag Emma har goda chanser. En nominering känns given om du frågar mig.
.
Rekommenderas varmt från 2-3 år och även för barn på lågstadiet. Emmas syster Ellen Adbåge har skapat en lärarhandledning för den som vill jobba med boken i barngrupper.

Boktips: Ledsen

Innehåller annonslänk till Adlibris och Bokus.

”Plötsligt händer det en sak.
Nu är glada munnen rak.
Glada, mjuka munnen väck.
Munnen är ett streck.”
.
Bokåret 2020 inleds storslaget med bilderbokskonst i dess ljuvaste form. I ”Ledsen” rullar Lotta Olssons rim rätt i munnen och Emma AdBåge går från att ”göra liten mun” i ”Gropen” till att göra mun med streck. Innanför förskolans väggar utspelar sig stor dramatik som skickligt illustreras på stora vita uppslag med noga utvalda små detaljer. Den lilla handen som sträcker sig in från sidan och vänder upp och ner på allt. Den lilla munnen som abrupt ändrar form och de stora känslorna som väller fram.
.
En bilderbok om känslostormar och tröst för alla som någon gång tyckt att livet är orättvist.

Boken finns att beställa här hos Adlibris och Bokus för den som önskar.

Barnens boktips gäst: @busigastunder

Nästa #barnensboktipsgäst är färgsprakande, levnadsglada fembarnsmamman Linda från @busigastunder Välkommen!
.
Hej! Linda här, @busigastunder
Vi bor på landet utanför Tranås med fem barn i åldrarna 5-14 år. Jag har varit föräldraledig under många år och nu pluggar jag kreativt skrivande. Det är så kul!
.
Varför läser ni?
Jag älskar att läsa barnböcker. Jag tycker att gemenskapen man får tillsammans i lässtunden är så himla fin och det intressanta samtalet efteråt. Vad barnen tyckte var bra med boken, vad som var mindre bra, tankar om vissa händelser osv.
.
Vilka är dina bästa tips för att få barn att vilja läsa?
-Att du själv visar intresse för böcker.
-Att ha böcker framme så att de syns.
-Att läsa säsongsbetonat, som tex. julböcker, och att läsa böcker som tar upp barnets intresse.
-Att ta med barnen till biblioteket och låt dem välja och vraka bland böckerna. Kanske hittar ni nya favoriter som du själv aldrig skulle valt (jag t.ex. väljer ofta böcker med fina omslag och missar därför intressanta böcker).
-Om ni inte har tid att gå till biblioteket eller tycker att det är svårt att hitta bra böcker, reservera böcker som du sett t.ex. på @barnensboktips via bibliotekets hemsida. Sen är det bara att snabbt hämta när du fått sms.
-Om du har barn som helst inte sitter still, prova att läsa andra stunder eller på andra platser. Vi brukar ofta äta frukt när vi har lässtund. Några andra lässituationer som vi har provat är: att barnen ritar samtidigt, läsa på filt ute, fredagsmys med chips, tända många ljus, bygga koja för att sedan ha lässtund i kojan, på utflykter och när barnet duschar och städar. Man kan prova sig fram vad som passar bäst.
.
Har ni några favoriter som ni läst 2019?
Ja, av bilderböckerna är det ”Dumma teckning”, ”Gropen”, ”Dom som bestämmer” och ”Jag hatar kaniner och blommor och barn”. Några gamla favoriter som vi aldrig tröttnar på är Jonna Björnstjernas böcker om den underbara familjen Kanin. De äldsta är helt sönder i pärmen för att vi läst dem så mycket! Bland kapitelböckerna var ”Det fina med Kerstin” och ”F som i sämst” storfavoriter.
.
Varmt tack för att du ville vara med Linda!

Barnens boktips gäst: @hemlikheter Linnéa

Hur ser er familj ut?

Linnéa, Simon, Ebbe 6 år och Elis 3 år. Linnéa är sjukgymnast och Simon driver eget byggföretag. Jag älskar inredning, styling och instagram! Jag har så roligt här och har träffat fantastiska människor genom detta lilla digitala forum. 

Hur ser er familjs läsning ut?

Vi läser framför allt på kvällen, innan läggdags. På helgerna händer det att vi läser även på dagen, men vi går aldrig och lägger oss utan att ha läst ihop. Barnen får välja bok varannan kväll och det kan bli allt från ”Max boll” till ”Ylvania”. 

Varför läser ni i er familj?

Böcker har varit en självklar del i min uppväxt och vi har alltid uppmuntrats att läsa. Jag har velat ge det vidare till mina barn och att det ska bli ett naturligt inslag i deras liv. Sen är det en väldigt mysigt kvällsrutin förstås. 

Har ni någon/några favoritböcker ni läst i år?

Nu i december läser vi julboken ”Magisk December”. Det är tredje året vi läser en julbok i 24 kapitel och det är så mysigt! Tidigare år har vi läst ”Skorstensjul” som vi sen läst om flera gånger. I somras läste vi uppföljaren ”Älvsommar” som barnen också älskade. 

Annars har vi läst mycket Alfons i år. Även ”Gropen” och ”Dumma teckning” har legat högt i lösfrekvens. Maja Säfströms ”Fantastiska fakta om djur”-böcker är också populära här hemma. Om barnen har svårt att välja bok på kvällen funkar det alltid att läsa några sidor om olika djur. Majas illustrationer är dessutom fantastiska! 

Vilken bok har betytt mest för dig (som barn eller vuxen)?

Jag älskade ”Godnatt mister Tom” och typ alla Roald Dahls böcker som barn. Sen har jag tappat räkningen på hur många gånger jag läst Harry Potter-böckerna (kanske fem?!), så de måste ju faktiskt nämnas. Längtar tills jag kan börja läsa dem för barnen! 

Vilket är ditt bästa tips för att få barnen att vilja läsa/lyssna på en bok?

Att läsa en bok behöver kanske inte nödvändigtvis innebära att läsa en faktisk fysisk bok? Vi lyssnar mycket på ljudböcker när vi åker bil eller sitter och pysslar. Där är Pettson-böckerna från tidigt 90-tal barnens favorit som jag minns att jag också lyssnade på (och älskade!) när jag var barn. 

Böcker ligger i topp på svenskarnas önskelista inför julen. Kommer det ligga några hårda paket under er gran?

”Räven och Tomten” av Astrid Lindgren kommer ligga i någons julstrumpa. 6-åringen har börjat knäcka läskoden och han får en lättläst bok som han kan läsa själv. Har inte bestämt mig för vilken än dock. 

Bokprovning och trender i barnboksutgivningen 2018

Den 27:e mars tog jag del av Svenska Barnboksinstitutets Bokprovning. Den utförs årligen och syftar till att titta på alla barn- och ungdomsböcker som getts ut i Sverige under året. Det är inte någon kvalitetsbedömning utan syftet är att skapa statistik och spana efter trender.

Nya ämnesord som förekommer i 2018 års böcker:

-Aktivism, politik, källkritik, samhället

-Sexualitet, crossdressing, icke-binär

-Allemansrätt

-Skjutningar

2018 utkom 2308 barn- och ungdomsböcker, vilket är en minskning på 9% och för första gången sedan 2010 sjunker utgivningssiffran. Främsta skälen är dock att vissa förlag ändrat sin utgivningsstrategi, vissa har pausat sin utgivning och andra har satsat på nytryck. Samtidigt ökar försäljningen av barn- och ungdomsböcker för femte året i rad och den svenska litteraturen säljer extra bra.

Flera böcker för 9-12 och 12+ handlade om självmord, t.ex. ”Comedy Queen” och ”Vi skulle segla runt jorden”. Andra handlade om flykt och integrationen i samhället efter att man flytt och flera sagor gavs ut i ny tappning, t.ex. Rödluvan gavs ut i hela sex olika varianter (bl.a. ”Valdemar i stora skogen”).

Mia Österlund, docent vid Åbo akademi, gav en mycket intressant föreläsning om ”-Jag, vi, dom! Med kroppsnormer och bokkroppar i blickfånget bilderboksåret 2018”. Mia tittade på former och normer, hur människokroppen avbildats och hur bokens form nyttjats. Hon konstaterade att jag-perspektivet var starkt i utgivningen men även att det finns ett kollektivt vi och ibland en konflikt med ett dom. Många vuxna porträtterades i barnböckerna 2018, många hudfärger representeras (dock med försiktighet i eftermälet av Lilla Hjärtat) och många hemtrevligt stökiga hem förekommer i bilderböckerna.

Olle Widhe från Göteborgs universitet föreläste om ”Den vilda zonen -politik, makt och radikalitet i barn- och ungdomslitteraturen 2018”. Om maktförhållande mellan vuxna och barn i t.ex. ”Gropen” och om samhällets sociala maktordning i t.ex. ”Hemma hos Harald Henriksson”.

En mycket intressant eftermiddag! För den som vill läsa mer om bokprovningen finns informationen samlad hos Svenska Barnboksinstitutet.

Tipstorsdag med Marcus-Gunnar Pettersson

Först ut i tipstorsdag är ingen mindre än Marcus-Gunnar Pettersson, illustratör och författare. Aktuell med ”Modig som ett lejon, pigg som en mört” samt ”Ylvania -de stulna skuggornas tid”. Är du nyfiken på Marcus-Gunnars skapandeprocess och vill se mer av hans illustrationer så finns han på Instagram som @marcusgunnar 

Hej! Så otroligt svårt att välja. Särskilt eftersom jag inte kunde bestämma mig för om jag ska blicka tillbaka på när jag var litet barn och välja utefter det, eller enligt vad jag tycker om nu då jag blivit ett större barn. Sen insåg jag att det inte spelar någon roll för det hänger nog ihop! 

1. Stora Bilderboken av Gyo Fujikawa, Carlsen 1987 (original 1976). Detta var min storfavorit som barn, och jag tycker att den är lika bra idag. Nu när jag sitter och skriver så inser jag att de böcker jag gillar som bäst är proppade med många olika händelser där innehållet inte behöver hänga ihop. Att varje uppslag kan vara ett eget äventyr eller andrum. Just denna bok är så. Ett uppslag handlar om kurragömma, ett annat om att tänka på andra, ett annat om vad man vill bli när man blir stor. Eller som mitt favorituppslag när alla barnen hoppar i geggamoja. Eller kanske när barnen klättrar och rider på djungeldjur!

2. Giraffen och Pelikanen och Jag av Quentin Blake och Roald Dahl, Tidens Förlag 1987 (org. 1985). Dessa två berättare i kombination fick mig att över huvud taget börja läsa när jag var liten. Jag SLUKADE alla böcker av skaparparet. Kanske för att de hade enligt mig bra humor och fart, fläkt men också mycket värme och fina relationer mellan karaktärerna. I denna bok äger en apa, en giraff och en pelikan ett fönsterputsarbolag som dom kallar SFPD – Steglösa Fönsterputsar-Bolaget. En väldigt rik hertig anställer gänget för att putsa sina hundra fönster! 

3. Fullmånesoppa av Alastair Graham, Carlsen 1991. En bok som utspelar sig på ett hotell med enbart bilder. Lite som ett tittskåp. Kocken i köket förvandlas varulv efter att ha smakat på en soppa, spöken på vinden, rymdvarelser som kraschar på taket, en gorilla som rymt från zoo… osv. Jag ÄLSKADE att jämföra mellan bilderna för att se vad som hänt och skulle hända i nästa uppslag. Det är inte enkelt att illustrera rörelse (det är ju stilla bilder), men Alstair Graham har verkligen lyckats. 

4. Jag skulle ju även kunna tipsa om böckerna om Pettson och Findus av Sven Nordqvist, de är ju så självklara. Men det gör jag inte. Istället blir det Myggmedlet av Björn F. Rörvik och Per Dybvig, JH Publishers 2007. Kanske har den här samma kärna som jag gillar mellan Quentin och Roalds samarbete. Det handlar om Räven och Griskultingen som ska göra ett myggmedel för att slippa myggorna. Men effekten av medlet blir lite mer än så. Tänk att linjer från en penna kan få människor att skratta!  Så svårt att rita slarvigt proffsigt. Minspelet hos dessa två huvudpersoner är fantastiskt. 

5. Våldboken av Pernilla Stalfelt, Eriksson & Lindgren 2005. Här också, underbart att man kan förklara allvarliga saker med hjälp utav humor. Fantastiska pratbubblor och beskrivningar och scener. Vi får lära oss vad våld handlar om. Ett fint barn och vuxenperspektiv utan att bli pekpinne.

6. Halsen rapar hjärtat slår – Rim för 0-100 år av Emma AdBåge och Lisen Adbåge, Natur & Kultur 2016. Jag skulle kunna välja sååå många böcker av både Emma och Lisen, men det får inte plats så jag väljer den här som båda har arbetat på tillsammans. Och man märker att dom både tänker lika och även kompletterar varandra med olikheter. Att innehållet har fler lager än vi får se i resultatet. Som att det finns något underförstått. Och jag älskar det. Vers, rim, roliga bilder, allvarliga bilder, enkelt och avancerat, kort och långt, smalt och tjockt. En dynamisk bok som passar perfekt att öppna i mitten, början eller slut. Jag önskar att jag hade varit med i processen av den. För den hade nog inte heller mitten, början eller slut.  Min favorit är nog Brevet till José. Hahah! 

7. Sen har jag ett skäms-tips. Lite som den där låten man inte vågar erkänna att man lyssnar på. Fast det är inget tips alls, men jag vill ha med den eftersom den får mig att tänka på att uppleva. Det är ingen särskilt bra bok, den sitter bara så djupt i mig. ”Kalle Ankas otroliga äventyr” – En av många i den massproducerade Disneyserien. Postorderbokklubbarna. Minns ni dom? Finns dom kvar? Denna väljer jag för att när jag läser den, så blir det så mycket. När jag tittar på bilderna så blir jag övertygad om vad läsning handlar om – att uppleva! ALLA sinnen triggas. Uppslagen, färgerna, formerna, kompositionerna är inte bara gestaltning eller berättande i bild. De blir på riktigt. Den har övergått till en bred känsla, som ett minne från en verklig plats. Så på riktigt att jag till och med kan känna smaker eller ytor, material, ljud! I en scen i boken hamnar Kalle Anka i en grotta. Stenytan och rummet har till och med fått en temperatur, ett eko och färgerna har blivit dammigt ljus! Och detta av BILD? What?? Så känns bilderna än idag, kanske till och med ännu tydligare. Känner ni igen det här eller är det bara jag? Så sjukt! Det får mig iallafall att känna att det jag jobbar med har substans. Tack för att jag fick vara med och skriva lite om böcker från mitt liv. Ha en fin dag allihopa!  

Övriga tips: 

”Hålet” av Öyvind Torseter, Daidalos 2013 (original 2012)

”Det är inte min hatt” av Jon Klassen, Hippo Bokförlag 2012

”Stackars Pettson” av Sven Nordqvist, Opal 1991

”Pettson får julbesök” av Sven Nordqvist, Opal 1992

”The Adventures of Pinocchio” av Carlo Collodi och Roberto Innocenti, Creative Edition 2005 (original 1985)

”Dom som bestämmer” av Lisen Adbåge, Bonnier Carlsen 2018

”Gropen” av Emma AdBåge, Rabén & Sjögren 2018

”Dödboken” av Pernilla Stalfelt, Eriksson och Lindgren 2005

”Vem hämtar vem?” av Siri Ahmed Backström och Karin Cyrén, Lilla Piratförlaget 2014

Augustspekulationer kring bilderböcker

Här kommer sex av de allra bästa bilderböckerna jag läst under året som gått. Jag skulle bli mycket förvånad om inte någon av dem kvalar in bland de nominerade till årets Augustpris. Fina läsupplevelser är de hur som helst och rekommenderas varmt! Någon ni gillar?
.
”Dom som bestämmer” av Lisen Adbåge. Högaktuell maktfråga ur barnperspektiv som även kan appliceras på det politiska läget. Finns recenserad sedan tidigare.
.
”Jag hatar kaniner och blommor och barn” av Per Nilsson och Lisen Adbåge. Tecknad ur ett oväntat perspektiv med rolig twist i berättargreppet. Recension kommer.
.
”Gropen” av Emma AdBåge. Smått fantastisk i all sin enkelhet. En hyllning till fantasin och barns rätt att leka i naturen. Recension kommer.
.
”Regn” av Anders Holmer. Haikudikter och illustrationer från olika delar av världen med det gemensamt att det regnar överallt. Poetiskt och vackert. Recension kommer.
.
”Modig som ett lejon pigg som en mört” av Marcus-Gunnar Pettersson. Troligtvis den bilderbok jag rekommenderat mest i år när jag fått förfrågningar. Underbara rim och fantastiska detaljer i illustrationerna. Finns recenserad sedan tidigare.
.
”Hemma hos Harald Henriksson” av Uje Brandelius och Clara Dackenberg. För att den lyfter klassfrågan och nyttjar bilderboksformatet så fint. En sk expanderande bilderbok. Finns recenserad sedan tidigare.

Toto gräver en grop

”Titta en mask!
Toto, gräv mera!”
.
Toto och hans vänner gräver en grop. Den blir större och större och de hittar fler och fler spännande saker. Till slut orkar Toto inte gräva mer. Då får elefanten en bra idé!
.
Emma Virkes nya bok ”Toto gräver en grop” är ett äventyr för de yngsta läsarna. Det riktiga genidraget ligger i att, precis som i Tove Janssons klassiker ”Hur gick det sen?”, har man gjort hål i boken. I takt med att gropen blir större blir även det faktiska hålet större. Stor dramatik!
.
Den här boken fångar verkligen vår yngsta boktipsare. Hon fascineras av djuren som hjälper Toto men allra mest av att kunna sticka in fingret i hålet. Utmärkt att den är gjord i pekboksformat med hårda sidor som tål att undersökas. Tips för ca 0-2 men även vår 3-åring fascineras!