Först ut i tipstorsdag är ingen mindre än Marcus-Gunnar Pettersson, illustratör och författare. Aktuell med ”Modig som ett lejon, pigg som en mört” samt ”Ylvania -de stulna skuggornas tid”. Är du nyfiken på Marcus-Gunnars skapandeprocess och vill se mer av hans illustrationer så finns han på Instagram som @marcusgunnar
Hej! Så otroligt svårt att välja. Särskilt eftersom jag inte kunde bestämma mig för om jag ska blicka tillbaka på när jag var litet barn och välja utefter det, eller enligt vad jag tycker om nu då jag blivit ett större barn. Sen insåg jag att det inte spelar någon roll för det hänger nog ihop!
1. Stora Bilderboken av Gyo Fujikawa, Carlsen 1987 (original 1976). Detta var min storfavorit som barn, och jag tycker att den är lika bra idag. Nu när jag sitter och skriver så inser jag att de böcker jag gillar som bäst är proppade med många olika händelser där innehållet inte behöver hänga ihop. Att varje uppslag kan vara ett eget äventyr eller andrum. Just denna bok är så. Ett uppslag handlar om kurragömma, ett annat om att tänka på andra, ett annat om vad man vill bli när man blir stor. Eller som mitt favorituppslag när alla barnen hoppar i geggamoja. Eller kanske när barnen klättrar och rider på djungeldjur!
2. Giraffen och Pelikanen och Jag av Quentin Blake och Roald Dahl, Tidens Förlag 1987 (org. 1985). Dessa två berättare i kombination fick mig att över huvud taget börja läsa när jag var liten. Jag SLUKADE alla böcker av skaparparet. Kanske för att de hade enligt mig bra humor och fart, fläkt men också mycket värme och fina relationer mellan karaktärerna. I denna bok äger en apa, en giraff och en pelikan ett fönsterputsarbolag som dom kallar SFPD – Steglösa Fönsterputsar-Bolaget. En väldigt rik hertig anställer gänget för att putsa sina hundra fönster!
3. Fullmånesoppa av Alastair Graham, Carlsen 1991. En bok som utspelar sig på ett hotell med enbart bilder. Lite som ett tittskåp. Kocken i köket förvandlas varulv efter att ha smakat på en soppa, spöken på vinden, rymdvarelser som kraschar på taket, en gorilla som rymt från zoo… osv. Jag ÄLSKADE att jämföra mellan bilderna för att se vad som hänt och skulle hända i nästa uppslag. Det är inte enkelt att illustrera rörelse (det är ju stilla bilder), men Alstair Graham har verkligen lyckats.
4. Jag skulle ju även kunna tipsa om böckerna om Pettson och Findus av Sven Nordqvist, de är ju så självklara. Men det gör jag inte. Istället blir det Myggmedlet av Björn F. Rörvik och Per Dybvig, JH Publishers 2007. Kanske har den här samma kärna som jag gillar mellan Quentin och Roalds samarbete. Det handlar om Räven och Griskultingen som ska göra ett myggmedel för att slippa myggorna. Men effekten av medlet blir lite mer än så. Tänk att linjer från en penna kan få människor att skratta! Så svårt att rita slarvigt proffsigt. Minspelet hos dessa två huvudpersoner är fantastiskt.
5. Våldboken av Pernilla Stalfelt, Eriksson & Lindgren 2005. Här också, underbart att man kan förklara allvarliga saker med hjälp utav humor. Fantastiska pratbubblor och beskrivningar och scener. Vi får lära oss vad våld handlar om. Ett fint barn och vuxenperspektiv utan att bli pekpinne.
6. Halsen rapar hjärtat slår – Rim för 0-100 år av Emma AdBåge och Lisen Adbåge, Natur & Kultur 2016. Jag skulle kunna välja sååå många böcker av både Emma och Lisen, men det får inte plats så jag väljer den här som båda har arbetat på tillsammans. Och man märker att dom både tänker lika och även kompletterar varandra med olikheter. Att innehållet har fler lager än vi får se i resultatet. Som att det finns något underförstått. Och jag älskar det. Vers, rim, roliga bilder, allvarliga bilder, enkelt och avancerat, kort och långt, smalt och tjockt. En dynamisk bok som passar perfekt att öppna i mitten, början eller slut. Jag önskar att jag hade varit med i processen av den. För den hade nog inte heller mitten, början eller slut. Min favorit är nog Brevet till José. Hahah!
7. Sen har jag ett skäms-tips. Lite som den där låten man inte vågar erkänna att man lyssnar på. Fast det är inget tips alls, men jag vill ha med den eftersom den får mig att tänka på att uppleva. Det är ingen särskilt bra bok, den sitter bara så djupt i mig. ”Kalle Ankas otroliga äventyr” – En av många i den massproducerade Disneyserien. Postorderbokklubbarna. Minns ni dom? Finns dom kvar? Denna väljer jag för att när jag läser den, så blir det så mycket. När jag tittar på bilderna så blir jag övertygad om vad läsning handlar om – att uppleva! ALLA sinnen triggas. Uppslagen, färgerna, formerna, kompositionerna är inte bara gestaltning eller berättande i bild. De blir på riktigt. Den har övergått till en bred känsla, som ett minne från en verklig plats. Så på riktigt att jag till och med kan känna smaker eller ytor, material, ljud! I en scen i boken hamnar Kalle Anka i en grotta. Stenytan och rummet har till och med fått en temperatur, ett eko och färgerna har blivit dammigt ljus! Och detta av BILD? What?? Så känns bilderna än idag, kanske till och med ännu tydligare. Känner ni igen det här eller är det bara jag? Så sjukt! Det får mig iallafall att känna att det jag jobbar med har substans. Tack för att jag fick vara med och skriva lite om böcker från mitt liv. Ha en fin dag allihopa!
Övriga tips:
”Hålet” av Öyvind Torseter, Daidalos 2013 (original 2012)
”Det är inte min hatt” av Jon Klassen, Hippo Bokförlag 2012
”Stackars Pettson” av Sven Nordqvist, Opal 1991
”Pettson får julbesök” av Sven Nordqvist, Opal 1992
”The Adventures of Pinocchio” av Carlo Collodi och Roberto Innocenti, Creative Edition 2005 (original 1985)
”Dom som bestämmer” av Lisen Adbåge, Bonnier Carlsen 2018
”Gropen” av Emma AdBåge, Rabén & Sjögren 2018
”Dödboken” av Pernilla Stalfelt, Eriksson och Lindgren 2005
”Vem hämtar vem?” av Siri Ahmed Backström och Karin Cyrén, Lilla Piratförlaget 2014