Allhelgonahelgen och böcker om döden

Allhelgonahelgen har passerat och kanske har ni tänt några ljus och hedrat någon ni saknar? Vi brukar ofta vara i Dalarna över Allhelgonahelgen och tänder då ljus för min bästa vän som dog när vi var 21 och för min svärmor som dog när min man var 7 år. I vår familj pratar vi därför ganska ofta om döden. Om de vi saknar och minns.
.
Böcker är till stor hjälp när man har barn som frågar om döden eller om man mister någon närstående och behöver prata om det. I bokens berättelse kan barnet känna igen sig, känna gemenskap och förstå att hen inte är ensam med sina känslor och frågor.
.
I bild ser ni ett antal böcker som alla handlar om att mista och sakna någon man älskar. En pappa, en bror, en mamma eller ett husdjur. Ytterligare tips på läsning finns här på bloggen under tema Döden & Sorg där jag samlat tidigare recensioner.

Boktips för 1-5 år hos Pysslingen förskolor

När Pysslingen förskolor hade temavecka kring böcker blev jag tillfrågad om jag ville välja ett par tips på bra böcker för 1-5-åringar. Här kan ni se filmen med de fem jag valde. Böcker som möjliggör interaktivitet, böcker på rim, böcker om att kunna själv och böcker om att bestämma. Förhoppningsvis kan dessa böcker locka till skratt, funderingar och samtal tillsammans med barnen.

Rysliga förskolan

”Den nedsläckta korridoren känns längre än den brukar. Milo tycker att bilderna på väggen stirrar på honom. Han går lite snabbare.”
.
För de som inte fick nog av monster och läskigheter igår så kommer här ett lästips, ”Rysliga förskolan” av Lina Neidestam.
.
Berättelsen utspelar sig på förskolan en tidig morgon då Milo och Jollys mamma har bråttom och barnen ska gå själva till sina avdelningar. Men Milo tycker sig se monster lite överallt, och vad är det för konstigt ljud som hörs?
.
Här lyckas Lina Neidestam skapa en spännande berättelse i förskolemiljö. Hennes serieillustrationer pendlar mellan att fånga upp rädslan i barnens ögon och att måla upp en hel mostervärld som ryms i torkskåpet och kuddrummet.
.
Bitvis påminner den om ”Pelles ficklampa” i kombination med Viveca Lärns ”Monstret i skåpet” men Neidestam tillför en modern twist.
De normkreativa illustrationerna rymmer olika etnicitet och även funkisvariation finns representerat. Fint så!
.
Passar fint för förskolebarn som gillar att bli lite lagom skrämda.

Den underbara pumpan

”Efter två veckor hade ’blåbärskartet’ växt ut till en avlång frukt.
’Jaså’, sa Lillbjörn, ’det blev en gurka av det?’
’Vi ska vänta och se’, sa Storbjörn, ’kanske blir den ännu större’.”
.
Ikväll när pumporna lyser lite varstans passar jag på att tipsa om ”Den underbara pumpan” av Lennart Hellsing och Svend Otto S. Någon som minns den från sin barndom?
.
Om Lillbjörn och Storbjörn som hittar ett frö och planterar det. Upp växer så småningom en gigantisk pumpa som till sist växer över deras hus. De flyttar in i pumpan och beger sig ut på äventyr i världen.
.
Den här berättelsen brukade jag alltid läsa i väntrummet hos tandläkaren och hemma hos mina kusiner. Den fick mig alltid att fundera kring vart jag skulle resa med min pumpa om jag bodde i en. En fin hyllning till fantasin och en klassiker bland Lennart Hellsings skatter. Nu återutgiven av ”En Bok För Alla”.

Morgans morgon

”Prickiga tröjan är fin!
Nej just ja…
…den är kortärmad.
Rosa tröjans lapp skaver i nacken och den randiga är för nytvättad.”
.
Hand upp alla som känner igen morgonproceduren?
Med trötta barn som inte kan bestämma sig för vad de ska ha på sig… För stickigt, för kallt, för varmt osv.
.
Idag var det pyjamasparty och ”Nallens dag” på de yngsta barnens förskola. Mannen skickade passande nog med barnen ”Morgans morgon” av Maria Nilsson Thore.
.
En ljuvlig bok i både text och bild som bjuder på hög igenkänning för alla morgontrötta barn och deras föräldrar. Passar fint från ca 2 år och uppåt.
.
Berättelsen gjordes ursprungligen för Utbildningsradions serie ”Tripp Trapp Träd”, en serie och app som jag fortsätter rekommendera varmt till alla med barn i förskoleåldern.

Boktips kring barnkonventionen

Tidigare i veckan var jag ute på uppdrag som boktipsare! Jag baxade med mig massor med böcker (28 kg närmare bestämt…) till Tällberg och hade gjort ett urval som knöt an till teman på en konferens om barnrätt och barnkonventionen. Ett roligt och viktigt uppdrag som genererade många fina diskussioner kring hur vi kan använda böcker i våra samtal med barn som gått igenom t.ex. flykt, våld i nära relationer, skilsmässa och olika typer av trauma. Underbart att få prata böcker i två dagar!
.
Med på agendan fanns bland annat experter på barnkonventionen, psykologer från Rädda barnen, personal från Emerga, Bris och Jämställdhetsmyndigheten mfl. Kompetensdagarna arrangerades av Länsstyrelsen Dalarna och samlade människor från en rad olika
arbetsplatser runtom i Dalarna.

 

 

 

Mannen som byggde ett hus

”Det var en gång en man som länge hade stört sig på att huset han bodde i var så litet och oansenligt. Det här huset, tänkte mannen, passar inte mig. Jag vill ha ett nytt hus, ett stort.”
.
Så inleds ”Mannen som byggde ett hus” av Anna Höglund. Mannen kan dock inte komma ifrån känslan av att det är någon annans hus. Han river det och har storslagna planer för sitt nybygge. Musikrum och PA-anläggning (som han inte riktigt vet vad det är), marmortrappor, stjärnhimmel och cigarrum (trots att han inte röker). Åren går och saker måste ständigt förändras, bytas ut och förbättras. Under tiden bor mannen kvar i sitt lilla
oansenliga torp i närheten.
.
Anna Höglund har här skapat en av sina mer humoristiska böcker med glimten i ögat. Här växlar bilderna mellan lekfullt och färgglatt och det suggestivt dova som annars brukar vara hennes signum.
.
Berättelsen läser jag in som en tydlig känga till vår tids statushets och överkonsumtion. Känslan av att aldrig vara riktigt nöjd, att det alltid finns något att förbättra. I det här fallet leder det till att mannen aldrig når sitt mål.
.
Bilderboksformatet nyttjas skickligt för att förstärka illustrationerna, dels när mannen vecklar ut sina skisser på
förbättringar och dels när naturen och skogen brer ut sig i det som en gång var huset.
.
Vackert och tänkvärt om livets förgänglighet och hur åren går om vi inte tar vara på nuet. Boken kan läsas från ca 3 år men absolut även för äldre barn och inte minst av vuxna.
.
Jag skulle säga att det här är en typisk bok som skulle kunna Augustnomineras. Anna har nominerats fyra gånger tidigare och tilldelades priset 1996 tillsammans med Ulf Stark för ”Min syster är en ängel”.

Gropen

”Så fort det är rast sticker alla till Gropen. Man behöver inte ens leka samma, för alla får plats ändå. Några kör hopptävling, några rullar, vi leker rådjursfamilj. De vuxna tjurar uppe på kanten.
-Varför spelar ni inte fotboll eller gungar? ropar dom.
Rolf tar fram en boll och kör några larviga trix.
-För vi vill inte! ropar vi.
Så enkelt är det. Bara Gropen behövs.”
.
På skolgården finns Gropen. De vuxna hatar den och hittar på alla möjliga ursäkter för varför man inte ska vara där. Alla barn älskar den. Stora Roten kan vara koja, björnmamma eller kiosk. Man kan köra banor och allt möjligt. Men så bestämmer de vuxna att Gropen ska bort. Himla orättvist!
.
”Gropen” av Emma AdBåge är en alldeles fantastisk bilderbok med barnets perspektiv i centrum. En underbar hyllning till uteleken och fantasin samt stora funderingar kring vad vuxna egentligen får bestämma och varför. Illustrationerna går i grått, beige och hösttoner. Avskalade bakgrunder blandas med detaljerade barnporträtt. De vuxnas tydligt avståndstagande kroppsspråk längs kanten och barnen som spritter av fantasi och lek. En personlig favorit är när barnen ”gör liten mun och tittar bort” och när de är så uttråkade vid gungorna att de nästan dråsar i backen. Tristess när den är som bäst!
.
Emma AdBåge har gjort det igen. Frågan är om inte det här rentav är hennes allra bästa, vilket inte säger lite. Ni som följt mig länge vet att Emma är en av mina absoluta favoriter och att jag ofta tipsar om hennes alster och har haft ett helt tema med hennes böcker.
.

Emma nominerades till Augustpriset förra året tillsammans med Johanna Thydell och deras ”Dumma teckning”. Dock vann de inte men i år tror jag Emma har goda chanser. En nominering känns given om du frågar mig.
.
Rekommenderas varmt från 2-3 år och även för barn på lågstadiet. Emmas syster Ellen Adbåge har skapat en lärarhandledning för den som vill jobba med boken i barngrupper.

Regn

”Fyren byter vakt
ändå stannar båda kvar
glömde förtöja”
.
I Anders Holmers ”Regn” varierar landskapen på varje uppslag. Här ryms berg och hav, ökensand och vatten. Det som förenar är regnet men varje uppslag är en berättelse i sig. Allt iscensatt med en lågmäld färgskala i gråbeige ton. Varje uppslag bjuder på en haikudikt som delvis kopplas samman med bilden, delvis lockar fantasin vidare utanför bokens pärmar. Poetiskt, vackert och stundtals överraskande.
.
Det här är en av bilderböckerna jag tog med i min ”hoppas-hög” inför Augustnomineringarna. Det ska bli spännande att se om den kommer med. Rekommenderas från 2-3 år och uppåt. Jag tänker mig att den kan vara fin att utgå från om man vill jobba med poesi och/eller haiku i en skolklass.

Augustspekulationer kring bilderböcker

Här kommer sex av de allra bästa bilderböckerna jag läst under året som gått. Jag skulle bli mycket förvånad om inte någon av dem kvalar in bland de nominerade till årets Augustpris. Fina läsupplevelser är de hur som helst och rekommenderas varmt! Någon ni gillar?
.
”Dom som bestämmer” av Lisen Adbåge. Högaktuell maktfråga ur barnperspektiv som även kan appliceras på det politiska läget. Finns recenserad sedan tidigare.
.
”Jag hatar kaniner och blommor och barn” av Per Nilsson och Lisen Adbåge. Tecknad ur ett oväntat perspektiv med rolig twist i berättargreppet. Recension kommer.
.
”Gropen” av Emma AdBåge. Smått fantastisk i all sin enkelhet. En hyllning till fantasin och barns rätt att leka i naturen. Recension kommer.
.
”Regn” av Anders Holmer. Haikudikter och illustrationer från olika delar av världen med det gemensamt att det regnar överallt. Poetiskt och vackert. Recension kommer.
.
”Modig som ett lejon pigg som en mört” av Marcus-Gunnar Pettersson. Troligtvis den bilderbok jag rekommenderat mest i år när jag fått förfrågningar. Underbara rim och fantastiska detaljer i illustrationerna. Finns recenserad sedan tidigare.
.
”Hemma hos Harald Henriksson” av Uje Brandelius och Clara Dackenberg. För att den lyfter klassfrågan och nyttjar bilderboksformatet så fint. En sk expanderande bilderbok. Finns recenserad sedan tidigare.