Ninna och stormskolan

”Folk tror att man blir stor av att börja skolan. Men det blir man inte. Man blir minst, för dom andra är större.
Dom skriker krig och leker laser och några ropar fack ju.
Men bara till varandra.”

Ibland blir det plötsligt höst. Just den här hösten är det dags för Ninna att börja sexårs. Ninna får klasskompisar som är vanliga barn och fröken är en gubbe.
En del är ensamma på rasten, man vet inte vem man ska eller får vara med. Eller om man vill vara med någon alls.

På ett alldeles lysande sätt beskriver Matilda Ruta första
tiden i skolan ur Ninnas snart-6-åriga perspektiv. Inför skapandet av boken har Matilda samtalat med barn och får därför till ett mycket träffsäkert språk när hon beskriver såväl känslor som situationer under första skoltiden.

Stora och små tankar och funderingar beskrivs poetiskt och illustrationerna är så vackra att man blir alldeles hänförd. Svep åt sidan för att se några ljuvliga uppslag.

Normkreativitet när den är som bäst, dvs när den ”bara är” utan att kommenteras vidare. Här är fröken en gubbe och en mängd hudfärger representeras, vilket tyvärr förekommer alltför sällan i svensk barnlitteratur.

Med ”Ninna och stormskolan” i knät blir både vuxna och barn sittande länge. Rekommenderas å det varmaste till bilderboksälskande barn och alla andra som vill få en fantastisk läsupplevelse! Och givetvis lite extra till de som ska börja i skolan när det plötsligt är höst.

Lämna gärna en kommentar!