Innehåller annonslänk till Adlibris.

”-Är du arg för att jag har varit borta?
Kerstin biter sig i läppen. Hårt.
-Har du saknat mig?
Nu kan Kerstin inte hålla sig längre. Tårarna forsar ner på bordet.
-När går den bort? frågar hon så tyst att det knappast hörs.
-Vilken då? säger mamma.
-Tuppfrillan! När blir du som vanligt igen?”
.
Mamma har någon slags 40-årskris och är på Mallorca med sin syster Kakan. Tydligen har hon både klippt tuppfrisyr och tatuerat sig så Kerstin lär inte känna igen henne, om hon någonsin kommer hem igen. Kanske skiljer hon sig från pappa så Kerstin måste flytta, som Fatima. Gunnars mamma bara gnäller över alla vildsvin i trädgården, tänk om hon bestämmer att de ska flytta? Då blir ju Kerstin av med sin bästis. Hon och Gunnar måste smida planer.
.
Äntligen är Kerstin tillbaka! Detta älskvärda, högkänsliga och guldhåriga lilla barn med stor integritet och minst sagt livlig fantasi. I ”Att vara Kerstin” råkar hon återigen i knipa efter knipa, mest på grund av att hon tänker för mycket.
.
Helena Hedlund tilldelades tidigare i år Slangbellan för sin debut ”Det fina med Kerstin” och uppföljaren är minst lika härlig. Katarina Strömgårds illustrationer flirtar med Ilon Wikland och passar ypperligt in på de stämningar och miljöer som omger Kerstin.
.
Här får de små tankarna och de stora känslorna bre ut sig och vardagen blir allt annat än grå. Med Kerstin som lässällskap får tillvaron ett guldskimmer över sig. Här är nära till skratt och en varm känsla stannar kvar i bröstet. Jag vill också ha Kerstin som granne! Rekommenderas varmt som högläsning för barn i lågstadieåldern.
.
Vill du köpa boken hittar du direktlänk här till Adlibris.