Boktips: Tjuven på Highland Falcon

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar.

Någon som är sugen på ett deckarmysterium? Eller har du ett barn i din närhet som älskar tåg? Spana isåfall in det här!
.
”I matsalsvagnen stod Steven Pickle och stirrade Gordon Goulde i ögonen.
’Om hon hade tappat den…’ Han stötte ett finger mot Gordons axel för att betona ordet. ’…så skulle någon ha hittat den vid det här laget. Den är inte i vår kupé, så någon måste ha snott den!’”
.
När Hal får chansen att följa med sin morbror Nat på ett anrikt tågs sista färd anar han inte att han snart ska vara indragen i ett mysterium med fripassagerare, försvunna smycken och alldeles för många misstänkta. Med sin anteckningsbok och sitt närmast fotografiska minne till hjälp tar han sig an fallet tillsammans med sin nyfunna vän Lenny. Ska de hinna lösa fallet innan tåget når slutstationen i London?
.
”Tjuven på Highland Falcon” är den första delen i ”Det stora tågäventyret”, en planerad äventyrsserie som utspelar sig på olika kända järnvägslinjer runtom i världen där Storbritannien är först ut. Boken bjuder på ett spännande högläsningsäventyr för ca 6-12 år och kan läsas själv av vana läsare i 9-12-årsåldern. Spännande likt ett klassiskt deckarmysterium men utan att bli läskigt, välskrivet och med ett intressant persongalleri. 
.
Bakom serien står författarna M.G Leonard (som skrivit den spännande serien Kryp) och Sam Sedgman. Illustrationer i blyerts av Elisa Paganelli och översättning till svenska av Jan Risheden.
.
Om du vill beställa ”Tjuven på Highland Falcon” från Läslusen kan du göra det till specialpriset 159 kr. Ange koden ”barnensboktips” i kassan så dras rabatten. Du hittar Läslusens webshop här. Boken finns även hos Adlibris och Bokus.

Boktips: Hokus pokus -Den lilla häxan

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar.

Nu så! Nu blir det lite hokus pokus här på Barnens boktips! Fabian Göransson har länge ägnat sig åt serieteckning men har till min stora glädje nu gett sig in på barnboksspåret. Med den nya serieboken ”Hokus Pokus -Den lilla häxan” riktar han sig till alla i sisådär 5-10-årsåldern som vill ha lite magi i tillvaron.
.
Boken är den första i en serie om Ida som en dag hittar en häxhatt vid stranden. Snart upptäcker hon att hon med tankens kraft och hattens hjälp kan skapa magi. Något som inte ses med blida ögon av fröken Greta men som väcker stor fascination hos klasskompisarna.
.
Berättelsen bjuder på spänning, vardagsbetraktelser och magi. Göranson lyckas väva in både humor, klasskildring och utanförskap i ett tilltalande format som passar såväl högläsning som egenläsning för den som vill ha en bilddriven berättelse. Passar lite extra bra till den som gillar ”Handbok för superhjältar”.

Finns att beställa här hos Adlibris och Bokus.

Boktips: Frallan möter Frallan

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar.

”Det är jag som är Frallan. Jag har varit Frallan i hela mitt liv, så det är ganska länge.”
.
Så inleds den femte fristående delen om Frallan, eller Francesca Fransson som hon också heter. I ”Frallan möter Frallan” blir det problem när en ny kille börjar i klassen, Frans Allan. Han kallas för Frallan och genast börjar en maktkamp om vem som egentligen är den riktiga Frallan.
.
Sara Ohlssons och Lisen Adbåges självklara karaktär har tagit plats i bokhyllorna i några år nu och tro mig, Frallan är här för att stanna! Humor, igenkänning för lågstadieåldern, en stilikon till mormor och bjussiga illustrationer i färg på så gott som vartenda uppslag. Det är några av framgångsfaktorerna som gör Frallan-serien till ett självklart val för den som vill smyga in i kapitelboksvärlden och landa mjukt. Passar fint för såväl 4-åringar som 9-åringar och alla deras vuxna.
.
Frallan hittar du bl.a. hos Läslusen barnbokhandel (skicka gärna en hälsning till mig i meddelanderutan:)), Bokus och Adlibris.

Boktips: Anne Franks dagbok i serieformat

Innehåller reklam i form av annonslänk till Adlibris och Bokus.

Temat med böcker som berör andra världskriget fortsätter och idag vill jag tipsa om den illustrerade utgåvan av ”Anne Franks dagbok”. Här har Ari Folman och David Polonsky skickligt mejslat fram en serieroman utifrån Annes dagboksanteckningar i gömstället 1942-1944. Tack vare det nya formatet blir berättelsen tillgänglig för en stor grupp läsare som sannolikt inte hade nåtts annars.
.
Rekommenderas från ca 11 år och uppåt, här hemma fick 12-åringen den i julklapp. Länkar till Adlibris och Bokus för den som önskar beställa boken.

Boktips om Förintelsen: Två av allt

Böcker om Förintelsen för barn. Två av allt av Rose och Rebecka Lagercrantz.

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänk till Adlibris.

”Men så hände det något som ändrade allt. Kriget kom närmare. Det dök upp soldater i vår stad. Och antisemiterna fick mer att säga till om. De införde speciella lagar för oss judar.”

Eli och Luli växer upp i Transsylvanien. Överallt springer de och Eli delar alltid med sig av sin matsäck till Luli. Lulis pappa har rest i förväg för att tjäna pengar och barnen leker så mycket de hinner innan Lulis biljett till Amerika kommer. Strax efter hon rest kommer kriget till den lilla staden och livet blir mycket svårt för Eli. Kommer han någonsin få återse sin vän?

I ”Två av allt” skapar Rose och Rebecka Lagercrantz berättelsen om en lekfull uppväxt som övergår i brinnande krig och kamp för överlevnad. Boken är tänkt att kunna läsas för barn i lågstadieåldern och uppåt, en svår målgrupp för ämnet vilket kräver sin vuxne medläsare. En mycket stark läsupplevelse som inte lämnar någon oberörd. 
.
Rose Lagercrantz mamma Ella växte upp som jude i Transsylvanien, fördes under kriget till Auschwitz och sedan via ett arbetsläger till Bergen-Belsen. Hon och hennes syster överlevde tills krigsslutet och räddades till Sverige av Röda korset. Det som sker i boken baseras till stor del på Ellas liv. Som många överlevare av Förintelsen ville hon själv aldrig prata om sina upplevelser så det mesta har Rose fått berättat för sig av andra överlevande släktingar.
.
Den 27 januari är minnesdagen för Förintelsens offer och mitt tema fortsätter under den kommande veckan. Det är ett mycket svårt ämne att läsa och prata om men desto viktigare att vi gör det. Att vi hedrar offrens minnen, lär våra barn och aldrig någonsin glömmer. Det är det minsta vi kan göra.

Vill du beställa boken så finns den bl.a. hos Adlibris.

Lucka 17: Intervju med Sören Olsson

Inlägget är ett betalt samarbete med Bookmark förlag och innehåller reklam i form av annonslänk till Adlibris.

Bakom dagens lucka i julkalendern döljer sig en boktävling (se @barnensboktips ) och en författarintervju med Sören Olsson. De flesta känner nog igen Sören som en av skaparna bakom storsuccéerna Sune och Bert (tillsammans med kusinen Anders Jacobsson) men under sina 36 år som författare har han hunnit skriva över 170 böcker. Jag intervjuar honom med anledning av det senaste tillskottet i bokhögen, ”Luna och superkraften -Upptäckten” som han skrivit tillsammans med Leif Eriksson och Martin Svensson. Illustrerat har Andrea Femerstrand gjort.

Hej Sören! Du är ju aktuell med den första boken om Luna. Berätta, vem är hon?

Luna är en tjej som är nio år och som bor i en litet samhälle som heter Lilla Vargudden. Hon bor med sina föräldrar och sina två yngre tvillingbröder. Luna känner sig inte riktigt sedd. Ingen lyssnar på henne. Hon har ingen nära vän och hon känner sig ganska ensam. En kväll när allt känns riktigt tråkigt, så går hon ner till den lilla sjön som ligger när hennes hus och när hon stoppar fingrarna i mångatan som speglas i vattnet så händer det nåt magiskt. Hon drabbas av en superkraft!

Illustration: Andrea Femerstrand

Vem tänker du ska läsa Luna och varför?

Jag tror att Luna kan passa för både killar och tjejer, allra bäst kanske för åldrarna 6-9 år. En sak som jag tror är viktigt är att även föräldrarna som läser med sina barn ska ha en behållning av boken. Det känns bra om boken kan inspirera både barn och föräldrar.

Ni är ju tre författare och en illustratör som har skrivit boken tillsammans, hur kommer det sig att det blev just ni och hur ser ert samarbete ut?

Det började med att Martin och Leif kontaktade mig och frågade om vi skulle skriva en bok ihop. Sen träffades vi och tog en fika – det kändes genast som ett kul samarbete. Vi delar upp manuset och skriver varsitt avsnitt, därefter roterar vi manuset så att alla får vara med och ändra och förbättra varandras texter. Det är ett kul sätt att samarbeta!

Fotograf: Sevda Svensson

De allra flesta böcker du gett ut har du skrivit tillsammans med andra författare, vilka för- respektive nackdelar ser du med att skriva ihop med andra?

Det allra viktigaste är att man inte lägger in någon prestige i samarbetet. Man får inte anse sig själv vara viktigare än resultatet. Mina idéer kanske inte är de bästa -då ska de inte vara med men om de är bättre än någon annans så ska de vara med. För slutmålet är alltid det samma. Att boken ska bli så bra som möjligt. Jag tycker att det är väldigt roligt med samarbeten! Men det är även kul att skriva sina helt egna historier också, utan att behöva ta hänsyn till någon annan. Fördelarna är att det är roligt, det går snabbt att skriva och att man kan bolla idéer på ett kreativt sätt. Nackdelen är väl att man ska dela på intäkterna.

Du har varit otroligt produktiv under dina 36 år som verksam författare och skrivit fler än 170 böcker. Hur hinner du skriva så mycket och finns det något kvar att skriva om?

Jag har haft det här som mitt yrke sedan 1986 men vi började göra radioprogram redan 1983. De första åren var det inte möjligt att kunna leva på författandet men att skriva mycket är inga problem. Det är ju det jag gör! Faktum är att om det bara fanns utrymme hos bokförlagen så skulle jag kunna skriva 10-15 böcker om året. Jag skriver snabbt och det är enligt mig världens roligaste jobb! Att hitta ämnen att skriva om är inte heller nåt problem. Världen är full av saker, företeelser och situationer som känns inspirerande och den förändras hela tiden. Det kommer ständigt nya saker som är viktiga och angelägna. 

Jag har en hel låda med anteckningsböcker med idéer som jag ännu inte har skrivit färdigt. Så om jag inte skulle få en ny idé från och med i dag så skulle jag ändå ha att göra i många år framöver med alla mina gamla idéer. 

Vem av alla karaktärer som du har skrivit om genom åren är mest lik dig själv?

Jag skulle säga att det finns mycket av både mig och Anders i Sune och Bert. Vi har alltid använt oss av en inre spegel där vi speglar våra egna inre barns tankar och känslor. Det har varit viktigt för oss att kunna minnas hur det kändes att vara 10 år och kvittrande förälskad eller 13 år och känna hur hormonerna far runt i hela kroppen. Det jag skriver om är ofta kopplat till känslor och känslor är tidlösa. Det är ingen skillnad på att vara kvittrande förälskad i dag eller när jag var ung, eller när min mormor och morfar var unga för den delen. Tiden ändrar många andra saker men känslorna är tidlösa.

Vad har framgångarna med Sune och Bert betytt för dig?

Det är lite overkligt. Det har inneburit att både jag och Anders har kunnat livnära oss på att vara författare på heltid. Jag är konstant tacksam över att så många barn tycker om våra berättelser. Framgångarna har aldrig varit nåt som vi tagit för givet. Vi är lika överraskade som alla andra av att berättelserna har levt kvar och fått så många unga att börja läsa böcker. Det är helt fantastiskt!

Vi är nog många som kan citera stora delar av julkalendern ”Sunes jul” utantill. Några flitigt förekommande citat här hemma är t.ex. ”-Ta lax, det är dyrt…eller jag menar gott!” och ”-Älskling, i år tar jag knäcken! -På oss alla…” Brukar folk komma fram till dig på stan och citera något från Sune eller Bert? Har du något eget favoritcitat eller har du tröttnat?

Sunes Jul bygger väldigt mycket på min och Anders egen uppväxt. Många av händelserna är direkt tagna från vår egen barndom så det är svårt att lyfta fram nåt särskilt citat. Jag är stolt över att Sunes Jul lever kvar i så många människors liv och att nya generationer hittar till Sune genom den snart 30 år gamla TV -serien. Det känns märkligt att unga vuxna som inte ens var födda när vi gjorde kalendern har den som sin favorit av alla SVT:s julkalendrar. Det är förunderligt!

Hur förhåller du dig till den kritik som du och Anders Jakobsson fått på senare år för era böcker om Bert?

När vi skrev första boken om Bert (Berts Dagbok 1986) så var världen annorlunda. Vi skrev en hel radioserie 1989 med ”Berts Betraktelser”. En del av vad vi skrev då var relevant för hur unga betedde sig på den tiden. I dag har det förändrats en del så därför har vi uppdaterat böckerna. Det gör vi löpande hela tiden med ALLA våra böcker. Både Sune och Bert och Håkan Bråkan, Tuva-Lisa osv, osv. En del uttryck som vi använde 1989 känns i dag mossiga och daterade, därför vill vi skriva om. Tanken är att det ska kännas som om händelserna utspelas i dagens samhälle. Så vi skriver INTE om för att vi blivit kritiserade, inte alls. Vi skriver om för att det ska kännas nutida, så att våra karaktärer ska kännas aktuella för dagens unga. Vi kommer aldrig att skriva berättelser där unga människor bara beter sig så ”som man borde göra”. Det är jätteviktigt att folk gör fel, uttrycker sig fel, är dumma i huvudet och pinsamma på olika sätt. Det viktiga som vi tagit till oss är konsekvenserna av ett handlande som kanske inte är helt okej. Där kanske vi fallerade ibland i vissa berättelser men det kan vi ju åtgärda när vi reviderar böckerna. Men som sagt – ett idiotiskt beteende måste ändå få finnas kvar för så gör vi människor. Ibland gör vi fel. Om man aldrig gör fel, så kan man inte lära sig nånting nytt. 

Ville du bli författare när du blev stor eller vad drömde du om som barn?

Jag ville bli lejon. När jag fick höra av min kusin (som är verklighetens Håkan Bråkan) att det inte är kill-lejon som jagar – utan tjej-lejon, så blev jag så besviken att jag lade ner den karriären. Sen ville jag bli rockstjärna, mest för att de verkade ha så mycket tjejer. Jag ville också stå och skaka på benet och sjunga ”Yeah! Yeah!” och få en massa skrikande fans efter mig. Det verkade vara ett bra jobb… Genom musiken kom jag in och började skriva. Först låttexter till min musik och sedan texter för att det var roligt med ord. 

Vilken/vilka favoritbok/böcker hade du som barn/tonåring?

Jag tyckte om Barbro Lindgrens böcker och jag älskade Beppe Volgers ”En Kos Dagbok”.

Vilka favoriter har du upptäckt som förälder när du läst med dina barn?

Jag återupptäckte vilken fantastisk berättare Astrid Lindgren var. Det kändes kul att få tillbaka de sagorna i vuxen ålder. 

Har du något råd till föräldrar eller pedagoger som vill inspirera barn till att börja läsa/läsa mer?

För det första – var en förebild själv! En läsande förälder har lättare att inspirera och motivera ett barn att också läsa böcker. För det andra – läs högt för barnen. En sagostund på kvällarna med böcker som är kul både för barnet och föräldern är nåt alldeles fantastiskt. Det är både en stund av gemenskap och en stund av att tillsammans befinna sig i sagornas värld. Högläsning – eller ljudboksläsande är en bra ingång till ett eget läsande tror jag. Där känns det viktigt att det är berättelser som barnen själv tycker är roliga, intressanta och spännande. Inte ett läsande som nödvändigtvis bockar av ”viktiga böcker” i ett barns litterära kanon.

Slutligen, vad önskar du och Luna er i julklapp?

Förutom fred på joden och ett snabbt slut på Corona-pandemin så önskar jag mig en fin anteckningsbok. Och kanske en rolig vägskylt. Luna önskar sig nog en riktigt fin nära vän att dela alla sina tankar och funderingar med men innerst inne så finns det en särskild person som hon skulle vilja bli mer nära vän med… På önskelistan som hon ger sina föräldrar står det:

-En Dagbok

-Nya skor

-Hörselskydd 

Den första boken om Luna finns bl.a. att beställa här hos Adlibris.

Julklappstips för ca 6-12 år

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Adlibris och Läslusen barnbokhandel.

Nu har jag spelat in ett avsnitt på Ig-TV där jag samlat julklappstips till någon som är mellan 6-12 år och listar alla tipsen här. Vissa kan läsas själv och alla går utmärkt att högläsa tillsammans. Det är ju väldigt individuellt både hur mycket text man klarar av och hur spännande det får vara, om det ska vara verkligt, en faktabok eller ett sagoäventyr. Förhoppningsvis finns här något för alla!

Jag hoppas att du har möjlighet att stötta en lokal bokhandel där du bor eller att du vill handla av Läslusen i Uppsala på distans (kan ske via mig direkt på Instagram, via mail eller genom webbshoppen som har en liten del av sortimentet). Har du ingen lokal butik eller saknar möjlighet att stötta får du gärna använda mina länkar till Adlibris eller Bokus så stöttar du mig i mitt boktipsande (en viss procent av ditt köp går då till mig utan att det kostar dig något extra).

”Mystiska platser och olösta mysterier” av Sarah Sheppard

”Familjen Knyckertz”-böckerna av Anders Sparring och Per Gustavsson

”Maryam och mormorsmålet” av Minoo Shams och Katarina Strömgård

”Precis som Kerstin” av Helena Hedlund och Katarina Strömgård. Finns här hos Läslusen.

”Jordens största kalashatare” av Ellen Greider

”Paola Persson Peroni -Allas vän” av Emi Guner och Maja Säfström

”Viggo och kärlekskaoset” av Lisa Bjärbo och Johanna Magoria

”Legenden om Jack -Troll i järngruvan” av Martin Olczak och Anna Sandler

”Ylvania -Hotet mot väktarstjärnan” av Ylva Hällen och Marcus-Gunnar Pettersson

”Lindormars land” av Frida Nilsson och Alexander Jansson.

”Imperiets arvingar”-serien av Oskar Källner och Karl Johnsson

”Pärlfiskaren” och hela ”Legenden om ögonstenen” av Karin Erlandsson. Finns här hos Läslusen.

”Den magiska bokhandeln -Tilly och bokvandrarna” av Anna James. Finns här hos Läslusen.

”Humlan Hanssons hemligheter” av Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson. Finns här hos Läslusen.

”Världar under vatten” av Elin Nilsson

”Kom igen Jonny!” av Elin Lindell

”Athena -Hur svårt kan det vara?” av Elin Ek

”Morris Mohlin -På djupt vatten” av Maria Frensborg och Kalle Landegren

”Från apa till sapiens -mänsklighetens historia” av Bengt-Erik Engholm och Jonna Björnstjerna

”Du har rätt” av Matilda Westerman och Jason Diakité, illustrationer av Andrea Pippins.

Här hittar du länk till Adlibris, Bokus samt Läslusens webbshop.

Besök min Instagram om du vill titta på presentationen.

Intervju med Helena Hedlund -författaren bakom böckerna om Kerstin

Som barn drömde Helena Hedlund om att bli skådespelare. Hon levde i Astrid Lindgrens sagor hela dagarna och lekte att hon var Ronja Rövardotter. Hon följde sin dröm och blev skådespelare men kan numera även titulera sig prisbelönt författare. Under hösten kom den fjärde boken om Kerstin som utspelar sig i väntan på julen (recensionen hittar du här).

Vem är Kerstin? 

Ett ganska krångligt barn med drag av mig själv som barn och nu, mina barn och deras kompisar och andra barn jag mött. Hon har förmågan att försätta sig i konstiga situationer för att hon tänker lite för långt och lite för krångligt. Kerstin är definitivt högkänslig och i varje bok blir det alla möjliga förvecklingar och krångel. Jag dras verkligen till det och berättar gärna historier där det varken är krig, svält eller död men där det istället finns problem som är mänskliga. Såna som man kan skratta åt men när man är mitt i det så är de fruktansvärt jobbiga. Att alla har liksom ett eget krig inom sig, fast man har försatt sig i det själv. Man lever i ett bra land och med en fin familj och ändå kan det vara skitjobbigt.

Illustration: Katarina Strömgård

Hur började du skriva?

Det började med teaterpjäser. Jag ville inte bara skådespela andra människors ord utan också få hitta på och bestämma själv. Det var en jättehäftig upplevelse att få skriva en pjäs där någon annan sa det jag ville säga. Sedan var jag arbetslös en period och kom på att jag ville skriva en bok som skulle passa för mina barn. Jag funderade och skrev i några veckor och så blev ”Det fina med Kerstin” till. När jag skrivit den första kom den andra boken, ”Att vara Kerstin”, av bara farten. Då visste jag ju hur Kerstin tänkte, hur Gunnar skulle svara på en fråga och hur de skulle reagera eftersom jag hade lärt känna dem.

Jag har ingen utbildning i skrivande men har lärt mig massor av mitt skådespelande, att känna hur jag själv vill prata på scenen. På teatern experimenterar man alltid med former och jag lär mig tänka på nya sätt. Det hade jag stor nytta av när jag skulle skriva boken.

Illustration: Katarina Strömgård

Drömde du om att bli författare?

Nej, jag ville bli skådespelare. Men jag älskade att läsa och leka Astrid Lindgrens sagor, särskilt de som handlar om ”gammeltiden”, fattigfolk och såna som har det svårt. Rikemansbarnen och prinsessorna var jag inte så intresserad av. Jag levde nästan mer i Astrids sagor än i det verkliga livet. Det märkte jag när jag hälsade på min gamla pappa nyligen. När jag såg mig omkring på gården så såg jag den ur Ronjas ögon, jag såg Helvetesgapet och skogen. Jag VAR Ronja som barn, satt ofta uppflugen i ett träd och kraxade som vildvittror. Jag fick till och med säckvävskläder så jag kunde se ut som Ronja. Dessutom är vi födda på samma dag, den 14e november, så jag såg det som ett tecken på att vi var samma person. Jag lyssnade så mycket på kassettbandet (som ljudbok fast på 80-talet) att jag kunde hela texten utantill.

Mina föräldrar läste mycket för oss och det är jag väldigt glad för. Jag älskade ju Astrid Lindgren men tyckte även om ”Majken”-böckerna av Margareta Strömstedt, ”Den vita stenen” av Gunnel Linde och Maria Gripes böcker. Nu när jag läser för mina egna barn har jag bland annat upptäckt Barbro Lindgren, Jenny Jägerfeld och Lisa Bjärbo.

Illustration: Katarina Strömgård

Vad har hänt sedan du började skriva om Kerstin? 

Från början var det ju tänkt att bli en trilogi, men både jag och förlaget kände att en årstid – vintern och julen – saknades. Så med avstamp i mina egna barns extremt höga förväntningar på julens perfektion med snö, rätt stämning etc, ville jag skildra Kerstins ganska oroliga decembermånad inför att hennes syskon ska födas. Och parallellt med Kerstins mamma blev jag själv gravid med mitt fjärde barn, en sladdis, så lagom till korrekturläsningen i våras satt jag med min egen nyfödda dotter i famnen. Det var en rolig känsla!

Illustration: Katarina Strömgård

Är du färdig med Kerstin nu?

Jag trodde verkligen det fram tills att den fjärde boken precis hade kommit ut. Jag hade börjat skriva så smått på annat men när min förläggare frågade om jag ändå inte kunde tänka mig att skriva vidare om Kerstin så tog det två sekunder innan jag ropade ja! Så två böcker till om Kerstin blir det – en vårvinterbok och en sensommarbok – jag skriver för fullt just nu. Och så har jag påbörjat två andra bokidéer för ungefär samma åldrar som kommer så småningom.

Illustration: Katarina Strömgård

Vad gör du när du är ledig?

Då vill jag helst vara hemma med mina barn, påta i trädgården och hugga ved. Vi bor i ett gulligt litet torp på landet, ungefär som Kerstin och Gunnar med vildsvin och allt! När Katarina Strömgård fick i uppdrag att illustrera Kerstin-böckerna lyckades hon rita vårt hus nästan exakt som det ser ut trots att hon aldrig varit hemma hos oss. Och Gunnar är så lik min son, det var nästan lite läskigt hur bra det blev. Hennes bilder påminner om Ilon Wiklands och känns som en fin koppling till Ronja.

Boktips: Nattexpressen

Adventsbok för äldre barn. Nattexpressen passar från ca 9 år och uppåt.

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Adlibris och Bokus.

”-Vänta, ropade Danja. Vad menar du med att försvunna hittas med expressfart?
Han log snett.
-Det är så det står i broschyren som Kronometern lät trycka upp för några år sen. Det blev förstås inget av med den kampanjen, men vissa uttryck hänger sig kvar. Kort sagt innebär det att Nattexpressen erbjuder en möjlighet för anhöriga att träffa den de saknar.”
.
Julen närmar sig när Danjas dementa mormor försvinner från stationshuset en sen kväll och alla ger sig ut för att leta. Plötsligt befinner sig Danja på ett mystiskt tåg, Nattexpressen, som visar sig ha starka kopplingar till både hennes mormor och morfar. Om mormor ska kunna räddas vill det till att Danja klarar av att slutföra det hennes morfar en gång påbörjade men det visar sig vara ett farofyllt och svårt uppdrag.
.
Karin Erlandsson har rönt stora framgångar med såväl böcker för vuxna som de fyra storslagna böckerna i ”Legenden om ögonstenen”. Nu är hon aktuell med adventsboken ”Nattexpressen” i 24 kapitel med illustrationer av Peter Bergting. Här finns ingen ögonsten men väl en mormor, en pappa och många andra försvunna människor som någon längtar efter. Berättelsen är väldigt spännande och bitvis sätter Bergtings mörka illustrationer en ruggigare stämning än vad som ryms i texten.
.
”Nattexpressen” är ett vindlande, välskrivet äventyr i tid och rum som bäddar för eftertanke. Vem längtar du efter och vad är du beredd att göra för att få träffa den personen igen?
.
Högläs inför julen med någon som är såväl sisådär 8 som 12 och lär dig finlandssvenska uttryck som råddig och putten. Men mest av allt, njut tillsammans av detta äventyr! Finns hos din lokala bokhandel eller via länk här till Adlibris eller Bokus.

Boktips: Vi måste rädda julen!

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Adlibris och Bokus.

”Det blir precis en lapp var. Och för varje lapp ni drar av så kommer vi en dag närmare julafton! På julavslutningen så får de som är kvar ta med sig de sista dagarna hem. Och den som får julaftonslappen får vakta den riktigt noga ända tills julen har blivit ordentligt firad!”
.
När läraren Ammi säger så blir Sam alldeles nervös. Tänk om någon slarvig får julaftonslappen och tappar bort den? Då blir det ingen julafton! 
.
Årets adventsbok hos Rabén & Sjögren heter ”Vi måste rädda julen!” och är skriven av Ellen Karlsson och illustrerad av Cecilia Heikkilä. Under ett kapitel om dagen fram till julafton (plus två bonuskapitel) står barnen Sam och Esme i händelsernas centrum och frågar du dem så vilar hela julens öde i deras händer. För att kompensera för ett stort misstag får de tillsammans fullt upp med alla julbestyr som måste bockas av innan julafton.
.
Den här adventsboken bjuder bland annat på finstämt barnperspektiv, pepparkakskras, oväntad vänskap, traditioner och längtan. Tonen passar extra fint för den som gillar Ellens serie om förskolan Havet eller hennes böcker om Selma. Illustrationerna går mestadels i Cecilias klassiska dovt rödbruna toner med undantag för Esmes kliniskt vita lägenhet. Berättelsen passar fint att högläsa för såväl 2-åring med tålamod som för skolbarn (barnen i boken går i förskoleklass).
.
Besök din lokala bokhandel och säkra julstämningen eller beställ här från Adlibris eller Bokus.