Det är en gris på dagis

Innehåller reklam i form av annonslänk till Bokus.

”Barnen ringar in sig runt Grisen, gömmer allt som är grisigt, försöker vissla fast det bara låter blås.
Å nej. Långa Lena står vid ingången.
Det kommer aldrig att gå.”

Grisen står i sin hage och har tråkigt. Den spanar längtansfullt mot barnen borta vid dagis. Det vore så kul att leka med dem. Till sist bestämmer han sig för att rymma. En flicka släpper in honom genom grinden. Men hur ska man gömma en gris så fröknarna inte upptäcker honom?

”Det är en gris på dagis” är en härlig berättelse i förskolemiljö av Johanna Thydell med illustrationer av Charlotte Ramel. Roligt, knasigt och hög igenkänning på samma gång. Eftersom grisen får vara med om allt för första gången så kan den funka fint som inskolningsbok, oavsett är det en väldigt rolig att läsa för barn i förskoleåldern.

Finns nu utgiven i Alfabetas Kalasserie, lite mindre storlek och till lägre pris och kan beställas här hos Bokus.

Det underbara dagishemmet

”Men vad mamma såg konstig ut?
Nu skulle hon ju få gå till jobbet igen, som innan hon fick Viktoria, var hon inte glad då?
-Det känns så konstigt, sa mamma.
Nästan som om du skulle flytta hemifrån.
-Men jag kommer hem på kvällarna! tröstade Viktoria sin mamma.”

I ”Det underbara dagishemmet” av
och Gunna Grähs får vi följa Viktoria från hennes fösta dag i livet.

Viktoria vill helst av allt gå på promenad med vagnen och upptäcka världen. Då och då går hon och mamma förbi ett litet rött hus med klätterställning och en massa barn. Dit vill Viktoria gå! Mamma förklarar att det är ett dagis och där får man bara gå om man har fått plats.

Och till sist får Viktoria äntligen börja på dagishemmet, som hon har längtat! Där tvättar man händerna före maten, sjunger ”Var är tummen” och sover på madrass. Det är så roligt på dagishemmet att Viktoria helst går dit på lördag och söndag också. Men då säger mamma att barnen ska vara med sina föräldrar.

En fin berättelse om att trivas så bra på förskolan att man helst av allt vill flytta dit. Mamma kan också få följa med!

Boken har väldigt lång text och blir mer som en kapitelbok så den passar fint att dela upp på flera läsningar. Varje uppslag pryds av Gunna Grähs underbara illustrationer i rött och grått. Mammans uppgivenhet och Viktorias besvikna/bestämda/glada/ilskna uttryck porträtteras mycket träffsäkert.

Skrattar gott när dottern leker med toalettrullen och mamman inte får något där hon sitter på toaletten, ”-Jag hade den först!”. Det känns inte så PK men ganska befriande och avslappnat att mamman röker både en och två gånger, vilket mycket sällan förekommer i dagens bilderböcker.

”Det underbara dagishemmet” gavs ut av Alfabeta 1981 och denna utgåva av En bok för alla kom 1991. Fint fynd på äldstas skolas bokloppis!

Hur gick det sen?

”Från mjölkbutiken klockan fem
ett litet mumintroll gick hem.
En kanna full med mjölk han bar
och vägen lång och kuslig var
och vinden suckade och ven
i skogens alla mörka trän
-det var ej långt från skymningen.
Vad tror du att det hände sen?”

Så inleds ”Hur gick det sen?” av Tove Jansson, som handlar om Mumintrollets äventyrliga färd hemåt med mjölkkannan och allt han upplever längs vägen.

Detta kan vara den mest briljanta bilderbok som någonsin gjorts. En fantastisk berättelse på rim som med fördel läses på finlandssvenska för den rätta klangen. Illustrationerna växlar mellan ljus och läskigt mörker, hopp och förtvivlan. Genidraget ligger i att varje uppslag har hål i sig som dels visar vart berättelsen är på väg men också samspelar med det tidigare uppslaget. Tillför en ytterligare dimension till läsupplevelsen och uppskattas verkligen av barnen. Svep åt sidan för att se ett par exempel.

Rekommenderas varmt från ca 3 år och uppåt.

Finns även som en mycket underhållande app där illustrationerna i boken kommer till liv (t.ex. ramlar äpplen ner från träden och rullar omkring när man vickar på läsplattan).

Du ska få gröt och en lillasyster

”Ni sa ju att jag skulle få en lillasyster! Min lillasyster! Att jag skulle få!”

Pappa berättar för Jojo att hon ska få gröt och en lillasyster. Mormor säger att hon ska få en cykel och en lillasyster. Farfar säger att hon ska få en tiger och mamma att hon snart ska få en lillasyster. Men att få en lillasyster visar sig vara lite annorlunda än att få en cykel eller en tiger.

”Du ska få gröt och en lillasyster” av Solja Krapu-Kallio och Anna Bengtsson är en poetisk berättelse om barnets missförstånd kring vad det innebär att få ett syskon jämfört med att få en sak.

Solja Krapu-Kallio är estradpoet och jag har tidigare läst flera av hennes diktsamlingar. Den här barnboken går lite i samma stil då hennes dikter ofta handlar om vardag och känslor, om än ur den vuxnes perspektiv.

En fin syskonberättelse som gillas både av oss vuxna och av 3-åringen.

Kartor

”Kartor” av Aleksandra Mizielinska och Daniel Mizielinski är en stor och rikt illustrerad atlas för alla som vill lära sig mer om världsdelar och länder.

Kartorna blandas med ett myller av människor, djur, byggnader och andra landmärken. Varje landskarta har ett faktahörn med huvudstad, språk, folkmängd och yta. I slutet av boken finns även alla ländernas flaggor.

Perfekt för såväl nyfikna 3-åringar som faktaslukande 6-9-åringar och vuxna som kanske glömt ett och annat från SO:n…

Stora boken om bin

Visste du att bin funnits på jorden i minst 100 miljoner år? Att det sägs att guden Zeus var uppfödd på honung och att honung smakar olika beroende på vilka växter nektarn kommer från?

Allt detta och ungefär allt man kan tänkas vilja veta om bin finns att läsa i ”Stora boken om bin” av Piotr Socha (översatt till svenska av Tomas Håkanson). Den är i A3-format och fullspäckad med fakta och rikt illustrerad.

Perfekt för faktaslukande 7-åringar i allmänhet och för insekts- och biologiintresserade i synnerhet. Eller varför inte till vuxna som ska börja med biodling?

Upphittat: Tiger och silverfisk

”Det är något fel på Lejonet. Hon pratar alltid jättesakta med oss och använder inga långa ord. Vi går i trean och kan massor av svåra ord, till exempel information och arkeolog, men det fattar inte Lejonet. Hon tror nog att vi är hundvalpar.”

Jördis går i trean men kan inte simma. Hon är bästa kompis med Judith och ihop med Harry som bägge går i samma klass. En dag kommer vikarien Anders-Andy. Han ska vara deras lärare resten av terminen men han verkar skum, inte alls som en lärare. Han har mössa inomhus (fast man inte får) och så röker han konstiga cigaretter, kanske knark-cigaretter?!?

Har ni läst Elin Lindells tidigare böcker om Jördis? Om inte så har ni härlig läsning framför er. ”Upphittat: Tiger och silverfisk” är den fjärde boken i serien (som dock fungerar fint att läsa som fristående böcker). Träffsäkert och med mycket humor beskrivs Jördis tillvaro på lågstadiet. Stor fniss- och skrattvarning utfärdas!

Passar finfint från ca 7 år, antingen att läsa själv eller som högläsning beroende på hur långt man kommit i läsandet. Vår 9-åring läste själv och gillade både humorn och igenkänningen. Elins färgillustrationer lättar upp texten på de flesta uppslag.

Vår trädkoja

”Jag försökte förklara för Terry att man inte kan förvandla katter till kanariefåglar bara genom att måla
dem gula. ’Jo, det kan man’, sa han bestämt och bar bort den färgdroppande katten till kanten. ’Titta bara!'”

I den första boken om Andy och Terrys trädkoja har den 13 våningar där det ryms en genomskinlig swimmingpool, ett underjordiskt laboratorium, en läskfontän, en bowlingbana och allt möjligt annat man kan tänkas vilja ha i en trädkoja. I varje bok får man följa deras fantasifulla, roliga vardag och deras skapande av nya böcker, samtidigt som de bygger på nya våningar på sin koja som bara växer och växer.

”Det här är nog de allra knasigaste och bland de roligaste böckerna jag läst. Man blir väldigt sugen på att bygga en koja!”
-Ingrid, 9 år.

Andy Griffiths och Terry Denton kommer från Australien och deras serie om trädkojan har gjort stor succé runtom i världen, på svenska finns numera sju böcker i serien översatta (våren 2018). Böckerna innehåller gott om illustrationer och inte så stor textmängd per uppslag så de passar fint från ca 7 år och ända upp mot mellanstadiet.

Bruno 3000: Klubben

”Jag heter Bruno och är åtta år. Jag har levt i tretusen dagar någonting. Det här är första boken om mitt liv.”
.
I serien ”Bruno 3000” av Åsa Anderberg-Strollo (text) och Julia Thorell (bild) kom först ”Tvillingarna” 2016 och våren 2017 kom andra boken, ”Klubben”.
.
Bägge böckerna beskriver Brunos vardag med judo, Minecraft, legobyggen, skola och kompisar. Hög igenkänningsfaktor för barn som är i just åttaårsåldern och därikring.
.
”Det är fascinerande hur man kan gilla något som bara är vanligt” sa 9-åringen efter att hon sträckläst bägge böckerna och det är nog på pricken deras styrka. Åsa lyckas fånga 8-åringarnas vardag så pass bra att läsaren känner igen sig och trivs. Julias illustrationer på varje uppslag gör läsupplevelsen roligare och underlättar för den som knäckt läskoden men vill fortsätta ha bilder i läsandet. Passar även utmärkt för högläsning!

Tre

”Jonatan har tre ben och tre fötter.
Nej, nu sa jag fel. Jonatan har bara två ben och två fötter och han tycker om att springa fort, fort, fort.”

Citatet ovan är ett genomgående tema i denna bok där berättaren på varje uppslag påstår att det finns tre av någonting, vilket sedan visar sig vara fel. Väldigt roligt för barnet som gärna vill rätta, räkna och tala om hur många det faktiskt är.

”Tre” är en härlig bilderbok skriven av Per Nilsson och illustrerad av Lisen Adbåge. Lisen är en av våra favoritillustratörer och denna gång har hon gjort alla bilder med krita vilket ger boken ett härligt barnsligt uttryck.

Vår 2,5-åring älskar denna, säger -Neeejjj! när berättaren har fel och räknar armar, rumpor, djur m.m. Passar fint från ca 2 år.

Min enda lilla invändning mot den här boken är att barnet som tidigare knappt pratade om bajs kom in i en intensiv bajskorvsperiod… Men det finns ju värre saker att inspireras av än lite bajs!