Superdövis

”Jag önskar jag kunde säga så här:
Tack, men jag kan höra radion utan problem med min hörapparat. Men jag kan inte förstå den, eftersom jag
inte ser ansiktena på de som sjunger och pratar.”

”Superdövis” handlar om Cece som efter en hjärnhinneinflammation inte längre kan höra som förut. Hon får en hörapparat på magen med sladdar i öronen och får lära sig nya sätt att höra och förstå vad folk säger. Cece går först i dövskola men efter att familjen flyttat får hon gå i en vanlig skola med hörande barn. Helst av allt vill Cece vara som de andra barnen och få en riktig vän, men det är svårt när man har sladdar i öronen och inte riktigt hänger med och förstår allt som sägs. Cece upptäcker också att det finns flera olika slags vänner.

”Superdövis” är ett tjockt seriealbum på över 200 sidor, skrivet och illustrerat av Cece Bell. Berättelsen
bygger på hennes egen uppväxt då hon blev nästintill döv vid fyra års ålder. Serien skildrar en uppväxt med hörapparat och utanförskap samt en längtan efter vänskap och att passa in. Hur hon vände det som var annorlunda till en superkraft och hur hon lyckades hitta fina vänner att omge sig med.

Ett extra plus för att berättelsen handlar om dövhet/hörselnedsättning som annars inte förekommer särskilt ofta i litteraturen. Både jag som vuxen och 9-åringen lärde oss massor och fick en helt annan förståelse för dövhet.

”Superdövis” är en del i Rabén & Sjögrens satsning ”SERIE!” och är ett av flera fina seriealbum som getts ut på sistone. Ett mycket bra initiativ för att locka fler barn till läsning! Tänkt målgrupp för just denna är ca 9-12 år men kan absolut läsas från ca 6 år och upp till vuxen ålder.

Tema: serier

Vi kör igång nytt tema: serier. Perfekta att locka barn till läsning, både för de som är på gång att lära sig läsa på egen hand och de som har det lite trögt med läsintresset. Eller som ”avkoppling” för den som annars läser böcker med stora textmängder. Så de närmsta dagarna tipsar vi om lite olika seriealbum och böcker i serieformat. Men först ut får ändå bli Bamse.

Jag vet inte hur många gånger vi läst Bamse här hemma men frågar ni mig så är det nog lite för många gånger… Under en period ville äldsta inte läsa någonting annat än just Bamse, Bamse, Bamse. Jag fick förhandla, bok först och sedan Bamse för att inte bli galen på kuppen.

Men, Bamse är ändå smått fantastiskt. Jag tror vi har prenumererat i sju år nu, hos mina föräldrar finns barndomens nummer kvar och dessutom loppisfyndar vi ständigt nya tidningar för någon krona.

Till saken hör att äldsta lärde sig läsa med hjälp av Bamse när hon var fyra år. I smyg. Hon var rädd att vi skulle sluta med högläsning om hon kunde läsa själv och sa därför inte att hon lärt sig. När jag väl klurat ut det och lovade att vi skulle fortsätta läsa för henne släppte det o hon började läsa hej vilt på egen hand. Och högläsningen har vi givetvis fortsatt med även om hon nu, fem år senare, läser allra mest på egen hand.

Att vara jag

”I skolan får man inte säga vad man tycker. Ingen gör det. Man får inte vara för ful, inte för smart, inte för korkad, inte för arg, inte för glad, inte för någonting. Inte ens för snygg, som Fatima. Då är man en bimbo. Fast Fatima är egentligen snäll, och smart.”

Anna Höglunds bok ”Att vara jag” är en alldeles briljant skildring av tonårens berg- och dalbana av pubertet och känslor. Boken är en hybrid av skönlitteratur och fakta där man får följa en tonårstjej och hennes tankar kring bl.a. uppmärksamhet, testosteron, vänskap, sex, alkohol och mens. Som ett sidospår tecknar hon en serie om hur samhället utvecklats från att kvinnorna var gudomliga och upphöjda till det patriarkat vi har idag. Korta kapitel och rikt illustrerad av Anna Höglund själv, fungerar därmed utmärkt även för de som inte är så läsvana.

Åh, vad jag önskar att någon gett mig den här när jag var 12-13 år och alla tankar snurrade. Rekommenderar alla att sätta den i händerna på en tonåring i er närhet, och att läsa den själva! Viktig läsning för alla, oavsett kön.