”Sparveln vet att det finns stora människor och så finns det barn. Sparveln är ett barn. Och Stora syster är ett barn. Mamma och pappa är stora. Men Barnfarbrorn är både barn och en farbror! Han har ett gammalt ansikte men leker som ett barn. De stora vill inte vara med honom, inte barnen heller. Men Sparveln vill. Åtminstone ibland.”
.
Igår passerade vi en loppis på väg från bibblan och jag kunde inte låta bli att fynda en samlingsvolym av Barbro Lindgren, ”Boken om Sparvel”. Om tiden då världen tog slut strax bakom affärn, om att gå vilse, om Barnfarbrorn och Plåsterlappen. Om att gå på botten på simskolan och om att känna sig så ledsen att man kanske aldrig blir glad igen.
.
De här böckerna väckte stor debatt när de kom, fick man verkligen skriva sånt här för barn? Böckerna kan nog fortfarande ses som kontroversiella med sättet människorna porträtteras ur ett barns perspektiv och hur Barbro inte väjer för att skriva om svåra frågor.
.
Samtliga berättelser genomsyras av Barbros tydliga ställningstagande att alltid stå på barnens sida. Om barnets tankar och vuxnas märkliga sätt att säga en sak och mena något annat. Om att som barn stå oförstående inför vuxenvärldens normer och regler.
.
Jag gjorde en uppgift kring ”Lilla Sparvel” på en litteraturkurs i höstas och tyckte det var mycket intressant att läsa den igen som vuxen. Kängorna till vuxenvärlden är många och barn som känner sig ensamma med sina tankar och funderingar lär finna tröst i berättelsen fortfarande trots att det var många år sedan den skrevs.
.
Rekommenderar varmt att läsa tillsammans med barn i skolåldern, här finns massor att prata om och fundera kring tillsammans. Det bor nog en liten sparvel i oss alla.
Barnbokens dag 2018
Mingel med våra yngsta bokslukare på Barnbokens dag i Uppsala. Tack till Eija på Läslusen och personalen på Uppsala stadsbibliotek för härligt evenemang! Och tack till Sarah Sheppard för både pratstund och spännande dino-workshop med tand och bajs!
Väck läshungern!
”Ibland kan man putta på lite för att få barnet att upptäcka nytt.
-Först den här boken, sen läser jag din favoritbok. Ett slags överenskommelse. Jag får mitt och du får ditt. På så vis utvecklas barnets bibliotek. Barnet har också preferenser. Alla böcker blir inte favoriter. Alla böcker blir inte omlästa. Trots det kan böckerna ha gett nya tankar och idéer. Det går att prata om vad boken berättat trots att den inte blev en omedelbar favorit.”
.
I podcasten som sändes igår (19 april) nämnde jag ”Väck läshungern!” av Anne-Marie Körling. Exemplet ovan är ett av alla tips hon delar med sig av när det handlar om läsning. Måste man läsa samma bok jämt? Hur gör man när barnet inte sitter still? Hur hanterar man oron över att barnet ännu inte lärt sig läsa?
.
Anne-Marie är Sveriges förre läsambassadör och lärare med många års erfarenhet av att jobba med barn både i och utanför skolans värld. Boken berör olika situationer där hon mött föräldrar, elever, barnbarn och människor på stan. Hur de samtalat om läsning, hur barnet upplever boken, hur en mamma oroar sig för att var för dålig på högläsning och därför låter bli att läsa för sitt barn.
.
När jag läser den här boken blir jag alldeles varm i hjärtat. Anne-Maries kärlek till barnen och böckerna flödar och genomsyrar allt hon skriver om. Känslorna svallar och jag skrattar, gråter och hummar för mig själv. Jag läser stycken högt för min man och vi diskuterar tillsammans. På var och varannan sida vill jag stryka under och göra markeringar tills jag inser att jag helst vill göra så med hela boken.
.
Jag rekommenderar ”Väck läshungern” å det varmaste till föräldrar som vill ha tips och stöd i läsandet och det bör vara en självklarhet att ha tillgång till denna på samtliga arbetsplatser där man jobbar med barn (förskola, skola, fritidshem, bibliotek etc). En pärla och varm vägledning i läsfrämjande!
Poddtips: Varför ska man läsa för sina barn?
Nu så! Nu har jag begått poddpremiär och nu kan ni lyssna på mig och Eija från Läslusen barnbokhandel i Uppsala när vi pratar om varför man bör läsa för sina barn. Vi medverkar i BizArt-podden och diskuterar kring Hugo Rehnbergs krönika i SvD Perfect Guide om att han slutat med sagostund och det faktum att endast 1/3 av Sveriges föräldrar läser för sina barn. Det vill vi gärna ändra på! Men hur gör man när barnet vill höra samma bok hela tiden?
.
Podden är ca 25 min och finns här hos Bizartpodden . Lyssna och kommentera gärna. Vore så kul att höra vad ni tycker!
.
Fotocred: Sarah Thorén på Bizart magasin.
Verkligen sant Ester?
Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar.
”-Kolla! ropar hon. Jag stoppar gungan och bara gapar. Ester ställer sig på händerna som ingenting. Jag vet hur svårt det är för jag har försökt säkert hundra gånger utan att kunna stå kvar med benen rakt upp. Fast Ester, hon går på händerna. Från gungorna ända bort till parkbänken vid kastanjeträdet. Det är minst femtio steg. Utan att ramla en enda gång.”
.
Ester och Signe är äntligen tillbaka! Den här gången handlar det om att våga göra saker även om man är rädd, att tro på sig själv och sin kompis (även om hon ljuger lite ibland). Om insamling till bättre behövande, hundpassning, muffinsbak och att sälja saker på loppis fast man kanske inte får.
.
”Verkligen sant Ester?” är den andra boken i serien av pseudonymen 
Anton Bergman och Emma AdBåge. Med träffsäkra blyertsstreck lyckas Emma pricka känslan av nyfikenhet, osäkerhet och stoltheten när man faktiskt vågar göra det som känns läskigt.
.
Hög igenkänning och härlig berättelse att läsa själv eller som högläsning för lågstadieåldern. Böckerna om Ester finns bl.a att beställa hos Adlibris och Bokus.
Vårnyheter 2018
Nyheter som väntar på att bli lästa blandade med några favoriter på barnens bilderboksvägg. Barnen blir nyfikna så fort jag sätter dit nya böcker eller såna vi inte haft framme på länge. Tillgängliga och synliga böcker väcker läslust varje gång! Rut läser ”Bu och Bä får besök” av Lena och Olof Landström.
Knytblus
Känslan efter turbulensen kring Svenska Akademin får illustreras av Pija Lindenbaums passande utställningsnamn från 2011 -Bland älgbrorsor och fårskallar.
Klädvalet var enkelt, vab till trots. Idag knyter vi både näven och blusen. För Sara Danius, för de som gått före och för alla döttrar som kommer efter.
Bibbi äter smörgås
”Mormor kommer med en smörgås. Bara Bibbis smörgås.”
.
Bibbi hälsar på hos mormor. Där finns det saker som är bara Bibbis. Där finns också mormors hund Lasse. Och smörgåsar.
.
”Bibbi äter smörgås” av Ingrid Olsson och Charlotte Ramel bjuder på stor vardagsdramatik och igenkänning för de yngsta barnen. Charlotte Ramel har snillrikt smugit in ett litet mysterium med en försvunnen smörgås i illustrationerna för barnet att upptäcka.
.
Vår snart 2-åring har denna som favorit just nu och kan boken utantill. Hög igenkänning för en liten person som gärna markerar sitt revir och poängterar att det mesta är ”min, min, min” ungefär lika ofta som föräldrarna i hushållet säger ”nej, nej, nej.”
.
Rekommenderas varmt från bebisålder och uppåt 3 år.
Loranga, Masarin och Dartanjang
Inlägget innehåller reklam i form av annonslänk till Adlibris.
”Dom hittade vägen precis till tallen där Dartanjang morfar bodde, för Loranga hade målat små märken i träden hela vägen en gång för länge sen. Så det var precis som en tävlingsbana, ibland tog dom tid och sprang som galningar, ja ibland sprang dom så fort så dom precis glömde bort Dartanjang morfar och kom tillbaka hem med fröpåsar och allt! Den här gången kom dom ihåg att stanna vid tallen iallafall, för Dartanjang orkade inte springa så långt.”
.
Jag avrundar barndomsfavoriterna med en av de knäppaste och roligaste böcker jag vet, ”Loranga, Masarin och Dartanjang” av Barbro Lindgren.
.
Masarin bor med sin pappa Loranga på en gård mitt ute i skogen. De har en giraff på sophögen, tigrar i ladan och en bassäng i garaget. Ibland får de besök av tjuven Gustav eller Arga gubben men mest tävlar de och äter chokladpudding. Lorangas pappa Dartanjang bor också på gården. Han har susningar i öronen, ont lite varstans och vaknar varje dag och tror att han är målare/indian/rörmokare m.m.
.
Jag formligen älskar Barbros fantasi i den här berättelsen. Hennes knäppa karaktärer och spretiga teckningar har fått mig att skratta sedan jag var fem år. Så otroligt härligt att få fortsätta skratta tillsammans med mina barn!
.
Numera finns Loranga både som bok, film, seriealbum, översatt till engelska samt som teater och som en del i Junibackens Barbro Lindgren-utställning. Böckerna finns bl.a. att beställa här hos Adlibris.
.
För er med flerspråkiga familjer eller vänner utomlands kan jag varmt rekommendera den nya utgåvan på engelska, ”Soda Pop” med illustrationer av Lisen AdBåge. Översatt och utgiven av Julia som jag träffade på Gecko Press på NZ i december.
.
Den tecknade filmen har manus av Ulf Stark och härlig popmusik helt i Lorangas smak skriven och framförd av Barbros söner, Bröderna Lindgren.
Mimmi och kexfabriken
”Vår lekis-fröken har sagt att alla vi arton barn ska få gå med henne och titta på Henrys kex och bröd en dag.
Då ska vi få varsin påse med gamla trasiga kex.
Det är en dag man längtar mycket till.”
.
Vilken härlig respons på förra inlägget! Så kul att höra hur många den har berört. Jag fortsätter lite till med barndomsnostalgin…
.
En av mina favoritkaraktärer från barndomen var Viveca Sundvalls (nu Lärn) Mimmi. Jag tror att hennes popularitet bland mig och min generation kan jämföras med vad Dunne är för lågstadiebarn idag (de är dessutom bägge illustrerade av Eva Eriksson).
.
Jag slukade allt som fanns att läsa om Mimmi, såväl bilderböcker
som kapitelböcker. Vissa av kapitelböckerna har åldrats lite si och så. Det förekommer t.ex. en hel del stereotypa kommentarer om hur flickor/pojkar är/inte är. Samtidigt har Mimmi sin bästa vän i Anders så om man omformulerar lite av läsningen så har de ändå fina budskap. I just ”Mimmi och kexfabriken” är det dock inget särskilt jag tycker mig vilja ändra, förutom en mening om att Anders är bra ”för att vara kille”.
.
En härlig bilderbok om Mimmis tillvaro, en lös tand och ett studiebesök som inte riktigt går som fröken tänkt sig. Vanlig vardag, vänskap och humor i fin mix.