Innehåller annonslänkar till Adlibris och Bokus.
”Livet och jag
bor tillsammans
i varenda kropp.
.
Livet och jag
finns i allt
som startar
eller stannar.”
.
Så här i Allhelgonahelgen är vi många som minns och saknar de som inte längre finns bland oss lite extra. I vår familj har vi ofta samtal om döden då barnens farmor dog när min man var 7 år och min älskade barndomsvän dog när hon just fyllt 21. Att tända ljus på kyrkogården är ett fint sätt att hedra och minnas, något som kan leda till många tankar och frågor om döden hos såväl barn som vuxna. Vad passar då bättre än att läsa en bok tillsammans?
.
Elisabeth Helland Larsen och Marine Schneider har tillsammans skapat de norska bilderböckerna ”Jag är Döden” och ”Jag är Livet” (översatta till svenska av Linnea Axelsson). Här möter vi Döden i egen hög person och får ta del av hennes tankar och varför hon gör som hon gör. Vi får veta att hon oftast kommer till de gamla och rynkiga som är mätta på livet men ibland också till dem med dunmjukt hår och varma små händer. Till de ofödda i magen och till många som är på samma plats (här visar bilderna brinnande hus).
.
Berättelsen skildrar med värme varför döden är lika viktig som livet och förklarar fint varför det nödvändigtvis måste vara så. Döden gestaltas vackert som en svartklädd geishalik sagogestalt som sveper in världen i sitt långa svarta hår.
.
Illustrationerna är precis som texten poetiska och för tankarna till Clara Dackenberg med sina avskalade färgtoner, blyertsstreck och sagofigurer i olika naturmiljöer. Vemodigt, vackert och hoppfullt!
.
Länk finns här till Adlibris och Bokus för den som önskar.
.
För den som önskar fler tips på böcker om döden och sorg så hittar ni dessa samlade under temat Döden & sorg.
”Den sorgliga sanningen är att mest ondska skapas av människor som inte bestämt sig för om de ska vara goda eller onda.