Betraktelser från yttre rymden -när våra läggningsrutiner sätts under lupp
”I den här familjen har ingen lust att sova.
Hopp i säng, ropar pappa Kiwi.
Men det hjälper inte.
Han är tvungen att leka flygrussin i flera timmar.”
.
Två rymdvarelser riktar kikaren mot jorden och studerar en rad märkliga djur. Alla ska de natta sina barn och trots sina olikheter tycks de ha samma rutin. Apan vill att mamman ska sjunga, axolotlen vill läsa sin favoritbok (”God natt på jorden”) och sedan bli omstoppad med täcket. Surikaterna varvar ner tillsammans medan pappa Kiwi lönlöst försöker få sina pigga små nattdjur i säng. Och så har vi människobarnet som också blivit sjungen och läst för, som fått mjölk och gjort kvällsgymnastik. Nu ska väl lilla hjärtesmulan kunna sova?
.
Med ”God natt på jorden” debuterar finlandssvenska Linda Bondestam som författare och hon gör det med briljans. Som illustratör är hon etablerad sedan många år tillbaka med en rad framgångsrika samarbeten bakom sig, bl.a den prisbelönta ”Djur som ingen sett utom vi” tillsammans med Ulf Stark.
.
Även här träffar vi på udda, om än verkliga, varelser på jorden. Bondestams dova färgpalett med skarpa kontraster känns igen. I denna nätta bok bjuds barnhanden på strålande interaktion. Bläddringen och sidornas varierade storlek gör att bilden förändras och djuren bäddas ner allteftersom läsningen fortsätter. I studien av de udda djuren framkommer tydligt att vi alla har fler likheter än vi tror. Att somliga visserligen är vakna på natten men då behöver sova på dagen istället. Att såväl kiwipappor som träd och människor vill bli nedbäddade under ett mjukt täcke för att kunna sova gott.
.
Till alla er som återkommande hör av er och efterfrågar godnattsagor, hädanefter blir detta min stående varma rekommendation. Från ca 2 år och uppåt.
.
Pssst! Tagga gärna någon som ser ut som ugglorna vid frukostbordet😴
”Maud har väntat och väntat och Lu har hittat sju nya gömställen när jag äntligen kommer ut på gården. Men just idag blir det inte kurragömma. ’Schh’, väser Maud för det ligger något i en av mina vattenpussar. Hon märkte det genast.”
”Säg hej till Gittan Brittan Brex
.
”Jag tycker inte om att hälsa på folk vi inte känner.
Här skildras ett blygt/introvert barn som på egen hand utforskar en magisk värld som döljer sig i havet. I det grönluddiga mörkret under ytan är barnet modigt trots att hen stöter på den ena läskiga figuren efter den andra. En fin skildring om att vara modig på sitt eget vis och att se världen ur olika perspektiv. En vacker hyllning till fantasin med detaljrika bilder av vad som döljer sig i det mörka djupet.
”Den som äger ögonstenen behöver aldrig mer längta, allt man någonsin önskat uppfylls. Den som finner ögonstenen, får ögonstenens välsignelse. Liksom förbannelsen är vår i den stunden vi bestämmer oss för att leta.”
”Siw och jag.
”Måndag 17.3
”Det är på lekis. Det är Annok Sarri och jag. Vi leker lejon i bur.”
Både jag och 2,5-åringen älskar den här boken. Berättargreppet, de tillskruvade karaktärerna, allt! För att inte tala om illustrationerna. Jenny Lucander har gjort ett helt fantastiskt jobb med att binda ihop berättelsen och skildra Annok när hon får utbrott, Karins mamma i foppatofflor, ett gäng nakenfisar och en massa annat som är så snyggt att vi blir sittande länge länge och läser om och om igen. Passar från ca 3 år och uppåt.