Paola Persson Peroni -allas vän

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänk till Adlibris och Bokus.

Intervju med författaren Emi Guner och illustratören Maja Säfström

Med anledning av den sprillans nya illustrerade kapitelboken ”Paola Persson Peroni -allas vän” passade jag på att ställa några frågor till författaren och illustratören.

Vad tänkte du som barn att du ville bli när du blev stor?

Emi: Först ville jag bli en dansande trädgårdsmästare. Jag skulle dansa från träd till träd med min vattenkanna. Min favoritbok hette ”Blomskötaren”, en underbar bok om en pojke som vaktar alla grannarnas blommor över sommaren. Andra spännande yrken jag kunde tänka mig var marinarkeolog eller bibliotekarie och lite senare ville jag bli skådis, bokformgivare eller författare.

Maja: Jag vet inte riktigt, jag tänkte nog inte att man kunde jobba med att rita iallafall. Jag tänkte mest att det var viktigt att lära sig så mycket som möjligt i skolan och sen skulle resten lösa sig!

Varför blev du författare/illustratör? Gör du något mer förutom det? 

Maja: Jag har alltid varit väldigt fascinerad av personer som kan rita och tänkt att det var en medfödd egenskap. Själv var jag verkligen rätt dålig så jag tänkte att det inte var något för mig men sedan insåg jag att det är något man kan träna upp och då är det ju på något sätt bara upp till en själv. Då fanns det inget stopp! Nuförtiden reagerar jag när folk använder ord som talang, jag tror den idén begränsar så många från att våga satsa och bli riktigt bra på något. 

Emi: Jag blev författare för att jag till slut vågade och fixade att skriva skönlitterärt tack vare mer fri tid och stöd från min man som kunde ta mer försörjningsansvar. Så krasst kan det vara. Jag var flera år över 40 när jag debuterade. Vi missar så många författarskap på grund av ekonomi. Jag är även copywriter och översättare vilket innebär att jag även där får jobba med ord, bokstäver och fritt tänkande.

Vem är Paola Persson Peroni? 

Maja: Hon är en smart tjej som tänker väldigt mycket. Jag tror många kan känna igen sig i henne.

Emi: Paola är jag! En dagdrömmare som älskar ord. Som inte har några problem med att vara själv eller ensam men som samtidigt suktar efter en riktig bästa vän. Med åren har jag släppt iden om en tvillingsjäl och älskar istället att ha massor av olika vänner med egenskaper jag själv inte är i närheten av! Jag vet inte ens hur jag skulle ställa mig till att träffa min exakta motsvarighet. Skulle det inte mer få mig att känna mig…mindre unik? Skulle jag störa mig på att tvillingsjälen hela tiden berättade saker jag redan vet?

Vilka sidor har karaktärerna lånat av dig själv?

Emi: Massor. Paola är en dagdrömmare och delar alla mina intresssen, men även mamman är lik mig med sitt yogande och det aplika intresset för att pilla i barnens hår. 

Maja: Jag har lagt till en del pratbubblor och kommentarer i illustrationerna och där är det väldigt mycket Maja 

Paola har ju ett stort intresse för historia och ords betydelse, vad är det som fascinerar dig?

Emi: Jag tror att det är slumpen! Slumpen att födas just nu och här, fast det funnits människor så länge. Jag älskar att flyga genom seklen och fantisera om hur det hade varit att vara ungefär jag med den här kroppen, ansiktet och hjärnan men i en annan tid och ett annat sammanhang. Ordens betydelse hänger ihop med det eftersom majoriteten av alla ord som formar våra samtal, tankar och känslor är arvegods från människor som levt före oss. Orden är en länk till alla andra människor! Jag tycker ord är så viktiga för ju mer man förstår deras värde, vikt och mening, desto bättre kan man kommunicera sin själs mening till andra. 

Har några av sakerna i boken hänt på riktigt eller är allt fantasi?

Emi: Det mesta har hänt på riktigt men i annan form. Många av incidenterna med Natalie hände i verkligheten, till exempel det där med att det bestämdes vem jag kunde få bli kär i. Men idag är Natalie en av mina absolut närmaste vänner. Jag älskar henne. Ofta, men inte alltid, är det så att de som man har störst problem med är de som är mest lika en själv. Den sorgliga och pinsamma händelsen under filminspelningen hände mig när jag var 11. Jag tänker att det är bra att ha lite dåliga upplevelser i bagaget för när man har andra jobbiga upplevelser kan man tänka ”men jag har ju ändå klarat x, så jag ska nog klara det här också!”

Hur har ert samarbete kring boken sett ut?

Emi: Det har sett mycket bra ut! Jag älskar Maja. Hon har fått läsa texten och så har hon ritat på sitt sätt och det har blivit så mycket bättre med hennes bilder. Min enda input har varit av typen ”-Blommorna ser lite för välmående ut. Så prunkande är de inte hemma hos Paola så vissna till dem lite!”

Maja: Emi har skickat bilder till mig på gulliga barn och ungdomar som hon tänkt sig, mest för inspiration. Hon har gett mig total frihet i det här projektet och massor av komplimanger och hejarop. Det har varit så mysigt!

Du brukar ju vanligtvis rita djur, hur var det att rita människor istället?

Maja: Det var jättesvårt. Jag tycker att det gick ganska bra men jag är fortfarande otroligt dålig på att rita samma person ur olika vinklar. Paola ser verkligen rätt varierande ut i boken om man tittar med ett kritiskt öga. Haha, hoppas folk har överseende med det!

Vem tror du skulle gilla att läsa om Paola?

Emi: Jag vill säga ALLA men jag vet inte. Alla barn som kanske kan fler och mer avancerade ord än omgivningen tror. Det är inte så lätt att vara barn och ha ett stort och underbart ordförråd, en skatt man skulle älska att få använda men ändå inte kan bruka fullt ut eftersom man vet att man direkt skulle uppfattas som lillgammal och eljest. Jag drar mig för att säga eljest nu men det är det absolut bästa ordet för det jag vill förmedla så jag låter det vara så.

Maja: Alla! Jag gillar verkligen inte att ålderskategorisera saker men bokbranschen verkar helt besatta av det. En bra bok är en bra bok! Köp den till din mormor vetja. 

Är det tänkt att bli en serie med fler böcker?

Ja! Tre stycken ska det bli, så håll utkik!

Vilket/vilka tips har du till den som vill börja skriva eller illustrera? 

Emis bästa tips:

-Skriv dagbok, brev och anteckningar

-Läs allt du kommer över, särskilt sådant som inte är skrivet för dig

-Tjuvlyssna

-Passa på att ljuga och överdriva i texten

-Samla på glömda inköpslistor i affären

-Skriv ner vad olika sorters människor har på sig och vad de säger

-Gå på museum och fantisera om vad utställningsföremålen kan ha varit med om

-Ta fram en älsklingsbok och skriv av hela dit favoritkapitel för att försöka förstå rytmen 

-Skriv och skriv om. Stå ut med att det kanske blir dåligt först, det är en del av processen

-Ge inte upp! Man måste skriva ner för att andra ska kunna läsa ens tankar. Skrift är en otrolig mänsklig uppfinning. Otrolig. Den är tillgänglig för vem som helst och man blir bara bättre och bättre på ord ju mer man håller på med dem. 

Majas bästa tips:

Ha alltid med en penna och ett papper- rita varje dag, varje ledig stund! Om det låter jobbigt och det inte är det du mest av allt vill i hela världen då ska du nog inte bli illustratör, då får du hitta något annat som du gillar att göra mer!!!

Var läser du helst?

Emi: Det spelar inte så stor roll, boken är viktigast. En bra bok är en plats i sig. Men jag läser gärna i sängen eller på en filt under ett träd eller brygga. Eller på ett tåg. Jag älskar tåg!

Maja: Med mina barn i en skön soffa! 

Har ni några boktips till sommarlovet, förutom Paola då?

Maja: Allt med systrarna Emma och Lisen Adbåge är ju fantastiskt. Så lyxigt att vara samtida med dem! Köp böcker med  bilder du blir glad av!

Emi: Jag skrev in ganska många boktips i boken och rekommenderar gärna just dem. T.ex. Vibeke Olssons böcker om en slavinna i det gamla Rom, ”Anne Franks dagbok”,  ”Jane, räven och jag” samt ”Boktjuven”. Bra allihop! Själv ska jag läsa nya Hungergames-boken och olika böcker om hundar för vi har en valp hemma. Jag vill läsa ”Humlan Hanssons Hemligheter” och en massa historiska böcker. Jag ska även läsa Ilon Wikland-biografin och några Maria Lang-deckare för det är sommarlov för mig. Och kanske Elsa Morantes ”Historien” men jag ska även skriva så det återstår att se hur mycket jag hinner läsa.

För den som blir nyfiken på att lära känna Paola Persson Peroni så finns boken att beställa hos Adlibris eller Bokus samt att låna på bibblan. Vad väntar ni på?