Systern från havet

Innehåller reklam i form av annonslänkar.

”Kommer du ihåg vad pappa skrev i brevet?
-Att jag skulle vara snäll och modig.
-Ja, att du måste åka bort ett tag för att det är farligt att bo här. Du får det bra där borta. Snart får du komma tillbaka igen. Bara kriget är slut.”

Sirkka bor i landet i öster med sin mamma och pappa. Men så kommer kriget och pappa måste bli soldat. Sirkka sätts på en båt över havet tillsammans med en massa andra barn. Samtidigt går Margareta på västra sidan om havet och önskar sig en hund. När hon hör mamma och pappa viska om en överraskning är hon helt säker på att hon ska få en. Istället dyker Sirkka upp. Hon pratar inte deras språk och ska bo i Margaretas rum. Ingen av flickorna vill ha det så men sakta vänjer de sig motvilligt vid varandras sällskap.

”Systern från havet” av Ulf Stark och Stina Wirsén är en såväl viktig som vacker barnbok. En bok som
de tillägnat alla barn, nu och då, som tvingas lämna sina familjer. Stinas illustrationer kompletterar Ulfs berättelse och speglar rädslan för kriget, osämja och hemlängtan på ett otroligt vackert vis.

Boken behandlar ett högaktuellt ämne och kan med fördel läsas högt för lågstadieelever. Textmängden är något längre men upplägget är som en bilderbok, lämplig att läsa från 4-5 år och uppåt 9 kanske. Rekommenderas varmt! Finns bl.a hos Adlibris för den som vill beställa.

Dårfinkar och dönickar

”Nu hade någon tydligen hört fel eller skrivit galet. Simone hade tappat sitt ’e’ på slutet. Här hade man väntat sig en kille vid namn Simon. Och så kom jag! Vad skulle jag göra nu? För att vara vanlig hade jag en ovanlig otur att råka ut för otroliga saker.”

Simones mamma har blivit kär i Yngve och bestämt att de ska flytta. Till Yngves hus i andra änden av stan och till en ny skola. Redan första dagen blir allt fel, fröken och klasskompisarna tror att Simone är en kille. Simone vet inte vad hon ska ta sig till och gör vad hon kan för att spela med och leva upp till omgivningens förväntningar. Bara med morfar kan Simone vara sig själv, en dårfink.

Ulf Starks ”Dårfinkar och dönickar” gavs ut första gången 1984. Här i fin nyutgåva från 2017 (omslag av Stina Wirsén) med anledning av Ulfs bortgång.

Berättelsen behandlar övergången mellan barndom och tonår, identitetssökande och hur omvärlden behandlar flickor och pojkar olika. Vänskapen och kärleken mellan Simone och morfar är extra vacker att läsa om.

Jag gissar att fler än jag uppslukades av filmatiseringen av boken, ett av mina starkaste TV-minnen från barndomen. Mycket fint att återuppleva berättelsen genom att läsa boken i vuxen ålder. Den ingick dessutom i min distanskurs så jag fick tillfälle att analysera den lite extra.

Berättelsen passar för mellan- och högstadieåldern, absolut lämplig som högläsningsbok och diskussionsunderlag. Min 9-åringen läste på egen hand och fascinerades.

Elmer Städare

”Så pratar damen vitt och brett
om släktingar hon aldrig sett
och vänner som hon inte har.
Elmer gnor en TV-bänk,
tanten spiller kaffestänk — så att han ska stanna kvar.”

Elmer är en hejare på att städa. En dag ringer det från slottet. Kammarherren har panik, slottet är alldeles förskräckligt stökigt och till råga på allt är det Kungens födelsedag. Tur då att Elmer är bäst i världen på att städa.

”Elmer Städare” av Ulf Stark och Lotta Geffenblad är en humoristisk bilderbok på rim. Sedan tidigare finns ”Elmer Kock” och i vår kommer ytterligare en bok i serien om Elmer. Passar fint från ca 3 år och uppåt.

Kan du vissla Johanna?

”Då kikar Berra längtansfullt upp mot molnen. -Jag skulle också vilja ha en morfar, mumlar han. Vad gör såna egentligen?
-Tja, de bjuder en på kaffe, säger jag. Och så äter dom grisfötter.
-Nu skojar du, va? säger Berra.”

Har ni sett den fina filmatiseringen på julafton av ”Kan du vissla Johanna?”? Oavsett så rekommenderar jag varmt att läsa boken om vännerna Ulf och Berra. Berra längtar alldeles förskräckligt mycket efter en morfar. Tur då att Ulf vet var man kan hitta en.

Ett mycket finstämt porträtt om umgänge över generationsgränserna och om tankar kring livets förgänglighet och döden.

Boken har färgillustrationer av Anna Höglund på varje uppslag men liknar i textmängd snarare en kapitelbok än en bilderbok. Passar fint att högläsa från 4-5 år och uppåt och kan med fördel delas upp på flera läsningar.

För er med icke-svensktalande vänner och släkt kan jag varmt rekommendera översättningen ”Can you whistle, Johanna?” av Julia Marshall på Gecko Press.

Julia upptäckte att denna bok hade översatts till 20 språk men inte till engelska. Hon gjorde något åt saken och startade förlaget Gecko Press. Se post från december angående mitt besök på förlaget i Wellington.