Inlägget innehåller reklam i form av annonslänk till Adlibris och Bokus.
”Men så hände det något som ändrade allt. Kriget kom närmare. Det dök upp soldater i vår stad. Och antisemiterna fick mer att säga till om. De införde speciella lagar för oss judar.”
Eli och Luli växer upp i Transsylvanien. Överallt springer de och Eli delar alltid med sig av sin matsäck till Luli. Lulis pappa har rest i förväg för att tjäna pengar och barnen leker så mycket de hinner innan Lulis biljett till Amerika kommer. Strax efter hon rest kommer kriget till den lilla staden och livet blir mycket svårt för Eli. Kommer han någonsin få återse sin vän?
I ”Två av allt” skapar Rose och Rebecka Lagercrantz berättelsen om en lekfull uppväxt som övergår i brinnande krig och kamp för överlevnad. Boken är tänkt att kunna läsas för barn i lågstadieåldern och uppåt, en svår målgrupp för ämnet vilket kräver sin vuxne medläsare. En mycket stark läsupplevelse som inte lämnar någon oberörd. . Rose Lagercrantz mamma Ella växte upp som jude i Transsylvanien, fördes under kriget till Auschwitz och sedan via ett arbetsläger till Bergen-Belsen. Hon och hennes syster överlevde tills krigsslutet och räddades till Sverige av Röda korset. Det som sker i boken baseras till stor del på Ellas liv. Som många överlevare av Förintelsen ville hon själv aldrig prata om sina upplevelser så det mesta har Rose fått berättat för sig av andra överlevande släktingar. . Den 27 januari är minnesdagen för Förintelsens offer och mitt tema fortsätter under den kommande veckan. Det är ett mycket svårt ämne att läsa och prata om men desto viktigare att vi gör det. Att vi hedrar offrens minnen, lär våra barn och aldrig någonsin glömmer. Det är det minsta vi kan göra.
Vill du beställa boken så finns den bl.a. hos Adlibris och Bokus.
Inlägget innehåller reklam i form av annonslänk till Adlibris.
”Glädjen växer och vill ut. Växer till ett tjut.” . I Lotta Olsson och Emma AdBåges senaste känslobok ”Glad” möter vi det lilla barnet som tillsammans med hunden och en stor ska gå ut. Barnets lågmälda förväntan byggs upp allt eftersom, det finns ju roliga saker ute. När barnet sedan ser vart de är på väg övergår känslan till ett pirrande och slutligen bara måste den sprudlande glädjen få komma ut!
Berättelsen byggs upp av rytmiska, korta rim och sparsmakade illustrationer där Emma låter enstaka detaljer träda fram bland det vita. Hunden lever sitt eget lilla liv men hjälper gärna till att hämta både pyttestövlar och vantar. En mobiltelefon skymtar en stund men sedan är det inget annat som stör den lilla trion på sin utflykt.
Jag upplever att den dramaturgiska knorren som var en riktig bladvändare i ”Ledsen” uteblir här men det blir istället en trivsam stund där de glada känslorna ges utrymme och värmen från en närvarande vuxen brer ut sig. Passar extra fint för den som är 2-3 år och vill sätta ord på känslorna. Finns att köpa bl.a. hos Adlibris.
Inlägget innehåller reklam i form av annonslänk till Adlibris och Bokus.
”För ett ögonblick är hon nära att förklara för honom varför hon alltid lägger märke till saker. Varför hon måste göra det. I sista stund lyckas hon hejda sig. Att sätta sig upp mot en polis är livsfarligt.” . Mika är ett av de barnhemsbarn som genom åren blivit kvar på Allmänna barnhuset. När hon en natt tar emot en nyfödd bebis lägger hon märke till vissa märkliga detaljer. Snart är hon indragen i ett mysterium med förgreningar genom alla samhällsskikt och i större fara än hon själv kan ana. . Årets första utlästa bok blev en riktig sträckläsning, ”Nattkorpen” av Johan Rundberg. Berättelsen rymmer en bitande kyla som lamslår Stockholm, miljöbeskrivningar från samhällets baksida där stanken sipprar ut ur boksidorna och en överraskande plott. Jag trodde att jag skulle få någon form av fantasy i 1800-talsmiljö men istället dras jag in i ett spännande mordfall där en mycket otippad duo håller mig i ett stadigt grepp boken igenom. Spännande, högt tempo och mycket välskrivet. . Rekommenderas varmt till den som t.ex gillar historiska berättelser, spännande livsöden och deckare/mysterium av det lite läskigare slaget. Tänk lite Sherlock Holmes för yngre läsare. Passar från ca 10-årsåldern och uppåt. Del två i serien planeras komma i maj och del tre i september. Jag längtar redan! Någon mer som är svag för historiska miljöer och mysterium? . Finns bl.a. hos Adlibris och Bokus för den som önskar fylla på läshögen därhemma.
Innehåller reklam i form av annonslänk till Adlibris.
”Om Kjell inte hade varit tjuv så hade han kunnat tänka sig att vara hästtämjare. Eller plogbilschaufför. Eller grönsaksbonde.” . Dags att avrunda veckan med ett sprillans nytt tjuvtips. Från Norge kommer ”Korvtjuven” av Marianne Gretteberg Engedal i översättning från nynorsk av Hanna Hellquist. . Kjell kan väl närmast beskrivas som en norsk motsvarighet till Ture Knyckertz. Han vill helst inte ta något som andra vill ha kvar så det blir mest att han samlar skräp medan övriga familjen tjuvar grejer. Mamma och pappa menar att en riktig tjuv måste kunna stjäla från vem som helst. Så om Kjell inte är någon tjuv, vad är han då? . I bilderna ryms humoristiska uttryck och växlingar mellan serierutor och hela uppslag. Utöver nattens mörker går det mesta i senapstoner eller en ljust korvskinnsrosa som för tankarna till en annan norsk bilderboksklassiker som också utspelar sig främst nattetid, ”När alla sover” av Nicolai Houm och Rune Markhus. Dock är Gretteberg Engedals uttryck ett alldeles eget med blyertsdetaljer och ljuvliga kroppsformer. . Korvtjuven Kjell visar med humor i både ord och bild vägen till att våga vara sig själv och hur man kan hitta nya gemenskaper om man känner att man inte riktigt passar in. Att det går att byta bana om man inte tycker att det känns rätt är vi nog många vuxna som kan tröstas av när det gäller både jobb och vägval. Vad skulle du byta till om du hade chansen och vågade?
Inlägget innehåller reklam i form av köplänkar till Adlibris och Bokus.
Har ni sett att det kommit en ny version av ”Barnens bästa bibel”? Biskop Sören Dalevi har översatt texterna från hebreiska och grekiska och tillsammans med illustratören Marcus-Gunnar Pettersson har de omsorgsfullt bearbetat bibeltexterna och urvalet med barnets perspektiv i fokus. Att få uppdraget att skapa en ny barnbibel är få förunnat och jag kan inte se hur det skulle kunna göras bättre än i den version Sören och Marcus-Gunnar skapat. Det är inkluderande, normkritiskt och nyskapande vilket är fascinerande med tanke på hur länge de bibliska texterna funnits.
Att växla mellan att smyga in små skämt i form av bl.a. anakronismer i illustrationerna varvat med det enastående uppslaget där Röda havet delar sig för Moses folk kräver både mod och konstnärlig skicklighet. Att vi äntligen får se andra hudfärger än vit representerade är inte en dag för tidigt, särskilt inte med tanke på i vilka delar av världen bibelns berättelser utspelar sig. Marcus-Gunnar är redan etablerad som en av våra främsta illustratörer och med detta praktverk gör han sig i det närmaste odödlig. Ingen illustratör med vettet i behåll lär våga sig på en ny version på många år framöver.
I urvalet ryms bl.a. texter om Rut, Mose, David och Goliat samt Jesu liv och flera tonsatta psalmer. ”Barnens bästa bibel” tar sin början i Jesu födelse och därefter följer de bibliska berättelserna så som Jesus fick dem berättade för sig och övergår så småningom i Jesu liv som vuxen. Oavsett trosuppfattning rymmer ”Barnens bästa bibel” berättelser som passar att läsa för alla.
Intervjun är ett betalt uppdrag för Bonnier Carlsen. Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar.
Idag (28/12) släpps ”Salen”, en klassisk spökhistoria i skolmiljö för 9-12 år. Nina och Willem Källmodins spännande berättelse kom på andra plats i Bonnier Carlsens stora manustävling och arbetet med uppföljare är redan i full gång. Inför boksläppet fick jag mig en pratstund med debutanterna (Nina har blivit utgiven förut men det här är den första gemensamma boken med sonen Willem, 12 år).
Foto: Emelie Langer
Jag är nyfiken, hur kom det sig att ni började skriva tillsammans?
Vi hade faktiskt aldrig haft en tanke på det tidigare men så upptäckte vi ett hål i en vägg på Willems skola. Det visade sig finnas ett dolt utrymme bakom och när vi började fantisera tillsammans om vad som skulle kunna finnas där hade vi så mycket idéer att det till slut kändes som att det skulle räcka till en bok. Och det gjorde det ju!
Hur har er arbetsprocess sett ut? Vem gör vad?
Vi började med själva idén och alla karaktärer, miljöer och så vidare. Vår fantasi går igång på ungefär samma saker och då är vi som två idésprutor. I det stadiet pratade vi väldigt mycket och bollade olika tankar och idéer. Efter ett tag, när vi hade kommit på grunderna till historien, så började vi skriva.
Willem: Mamma skrev några kapitel och läste upp dem för mig, sedan ändrade vi tillsammans tills vi båda var nöjda.
Vilka för-/nackdelar ser ni med att skriva tillsammans?
Willem: Fördelen är att det är väldigt enkelt att komma på idéer när man är två. Och att vi ofta har samma idéer och tänker likadant. Vi kan inte direkt komma på några nackdelar. Vi har väldigt roligt när vi hittar på historier tillsammans.
Nina: Jag håller med Willem, vi spånar otroligt bra tillsammans och skapar berättelser i vår gemensamma fantasi. Det hade aldrig blivit samma eller lika bra historier på egen hand.
Berätta mer om hur ni fick idén till ”Salen”.
Willem: Allt började med att vi hittade ett hål i väggen på min skola med ett dolt utrymme bakom. Mamma jobbar som skolbibliotekarie där, och vi pratade om det när vi kom hem. Vi började fantisera om vad som skulle kunna finnas i ett gömt rum på en skola, och det var så vi kom på idén. Vi bestämde oss för att skriva en historia där några elever upptäcker en dold skolsal.
Nina: Från början hade vi ingen bestämd tanke om vad som skulle finnas i salen. Vi började skriva och fantiserade fram det allt eftersom. Däremot hade vi redan från början en tydlig bild av våra huvudkaraktärer Lo, Johanna och Harry och var väldigt eniga om vad de hade för egenskaper.
Har några av era huvudkaraktärer fått låna några egenskaper av er?
Nina: Jag tycker nog att Harry har en del drag av både mig och Willem. Harry älskar böcker och gillar att lära sig nya saker. Och har ganska lätt för det.
Willem: Vi har nog lånat drag från olika personer, fast inte så att vi skriver om någon som finns på riktigt.
Hur lång tid har det tagit från idé till färdig bok?
Vi fick idén i början av 2019 och hade ett färdigt råmanus, alltså ett allra första utkast, klart i april samma år. Nu släpps boken precis i sista sekunden av 2020, så totalt två år från det att vi började tills den finns som färdig bok.
Foto: Emelie Langer
Varför valde ni att skicka in manuset till Bonnier Carlsens tävling?
Tävlingen utlystes våren 2019, precis när vi hade fått ihop det första utkastet till ”Salen”. Så det var väldigt bra tajming med tanke på att de eftersökte barnboksmanus för åldern 7-12 och vi precis hade skrivit vår första historia riktad till 9-12 år. Tävlingen blev också en morot för att redigera och putsa till manuset så att det blev färdigt att skicka in till förlag. Vi tyckte det skulle vara roligt att testa och se hur vår historia stod sig i konkurrensen.
Vad har det inneburit för er att ni kom på andra plats?
Willem: Väldigt mycket. Vi har fått veta att det finns personer som gillar boken, det känns som en bekräftelse på att vi skrivit en bra historia.
Nina: Det är en fantastisk möjlighet att nå ut med historien och våra karaktärer som vi tycker så mycket om. Tack vare det kommer det att bli två böcker till om Lo, Johanna och Harry. Vi kunde inte riktigt släppa taget om dem efter ”Salen”.
Vem tror ni kommer gilla att läsa ”Salen”?
De som gillar skräckisar och att bli lite lagom skrämda. Samtidigt har vi fått veta från juryarbetet att även de som i vanliga fall inte läser spökhistorier gillade den här berättelsen. Man kommer nära karaktärerna, får följa deras liv på mellanstadiet och känner med dem. Så egentligen alla som vill läsa en berättelse med mycket driv i och karaktärer som man lätt tar till sitt hjärta.
Foto: Emelie Langer
Vad gör ni när ni inte skriver böcker tillsammans?
Willem: Jag går i skolan och oftast när jag är hemma brukar jag läsa eller spela med kompisar.
Nina: Vi läser mycket båda två och eftersom jag också jobbar som skolbibliotekarie läser jag mycket barn- och ungdomsböcker till arbetet. Vi tipsar gärna varandra om böcker som vi tror att den andra kan gilla.
Hur har coronaåret påverkat er?
Willem: Det har inte påverkat oss så mycket, det enda är väl att vi inte får ett riktigt boksläpp. Jag träffar inte kompisar lika mycket fysiskt, mer över nätet. Men eftersom jag går i sexan har jag haft skola som vanligt.
Nina: I jämförelse med många andra har vi påverkats ganska lite i vårt liv. Jag har jobbat som vanligt i skolbiblioteket, eftersom de inte har stängt i skrivande stund. Det som påverkar mest tycker jag är att inte få träffa personer i riskgrupp i den närmaste kretsen, även om vi kunnat ses utomhus litegrann. Julen är förstås helt annorlunda, vi brukar samlas ett stort gäng av familjen hemma hos barnens mormor och morfar, men det går inte 2020.
Har ni några skrivtips för den som vill skriva en bra spökhistoria?
Använd klassiska ingredienser som lampor som slocknar, dörrar som stängs av sig själva, mörka skuggor. Det är något med det som får oss att rysa! Att hela tiden skapa cliffhangers är också effektivt, så att läsaren hela tiden vill läsa vidare och se hur det går.
Foto: Emelie Langer
Vill ni dela med er av några boktips ni tycker andra borde läsa?
Nina: Karin Alfredssons böcker om Vajlett och Rut är fantastiska tycker jag, om homosexualitet i en djupt religiös by i mitten av förra seklet, men också om så mycket annat. En blick tillbaka i tiden.
Willem: Glasbarnen är väldigt bra, av Kristina Ohlsson. Har man inte läst Rum 213 av Ingelin Angerborn ska man definitivt göra det också.
Vilka förhoppningar har ni på 2021?
Willem: Att vi ska börja skriva på fler bokidéer vi har, att det går bra för Salen och för uppföljarna som släpps under höst och vinter 2021.
Nina: Att många ska gilla Salen, förstås! Men också att Corona-vaccinet ska göra så att vi äntligen kan träffa dem vi knappt sett under 2020.
Tack för att ni tog er tid att svara. Stort lycka till nu med lanseringen!
Salen finns bl.a. att beställa här hos Adlibris eller hos Bokus.
Intervjun är ett betalt samarbete på uppdrag av Harper Collins. Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus och Adlibris.
Tilly är uppvuxen med sin mormor och morfar och bor vägg i vägg med familjens bokhandel. Hon älskar att läsa och är väl medveten om böckers magiska kraft då de kan få en att resa i nya världar, sätta sig in i andra människors liv och uppleva de mest fantastiska saker. Att det skulle finnas något som kallas för bokvandrare har hon dock aldrig hört talas om, tills hon en dag på höstlovet möter Anne på Grönkulla i bokhandeln. Plötsligt är hon själv indragen i ett storslaget äventyr bland älskade bokkaraktärer.
”Den magiska bokhandeln -Tilly och bokvandrarna” av Anna James är första delen i serien om den magiska bokhandeln och Helena Dahlgren står för den eminenta översättningen till svenska. I samband med min julkalender på @barnensboktips fick jag möjlighet att intervjua Anna James om bokvandrande, YouTube-program och vad hon och Tilly önskar sig i julklapp.
Vad drömde du om som barn?
Jag hade många drömmar som barn, ofta baserade på vad jag läste för stunden! Jag insåg att jag gärna ville jobba med böcker eller ord i någon form men fick inte särskilt mycket yrkesvägledning i skolan och var inte bekant med vilka jobb som kunde tänkas finnas. Det var först när jag läste på universitetet som jag bestämde mig för att bli bibliotekarie vilket var mitt jobb innan jag bytte till journalistik och skrivande.
Varför blev du författare?
Ärligt talat så blev jag författare för att jag hade en idé till en berättelse snarare än att det var någon slags framtidsplan från min sida. Som journalist älskade jag att skriva om och tipsa om andra människors böcker och det var först när jag fick idén till ”Den magiska bokhandeln”-serien som jag på allvar övervägde att försöka bli en utgiven författare.
Personligen älskar jag ”Tilly och bokvandrarna”, särskilt som jag jobbar både i barnbokhandel och på bibliotek (inte fullt så magiskt som i din bok men ändå…). Varifrån fick du inspiration till boken?
Tack så mycket! Inspirationen fick jag delvis från min bakgrund som skolbibliotekarie och delvis från mina egna tankar och funderingar kring hur det skulle vara att få möta sina favoritkaraktärer. En annan del kommer från relationen jag hade med min morfar som barn vilket inspirerade till Tilly och hennes morfar. Så lite varstans ifrån!
Du driver ”The Bookwanderers club” på YouTube, kan du berätta lite mer om det?
Jag har min bakgrund i journalistiken och gör fortfarande en del författarintervjuer i boklådor och på litteraturfestivaler här i Storbritannien, vilket jag älskar. När vi gick in i vår första lockdown ville jag försöka göra något som kunde stötta och vara till hjälp för föräldrar med barn som var hemma hela dagarna och samtidigt möjliggöra för författare att få prata om sina nya böcker när alla turnéer och event avbokats och boklådor stängdes. Därför föddes ”The Bookwanderers Club” på YouTube där jag intervjuar författare om deras aktuella böcker. Dessutom kommer de med användbara skrivtips och uppmaningar för barn och lärare och tipsar om sina favoritboklådor.
Hittills finns den första delen av ”Den magiska bokhandeln” översatt till svenska men det finns två till på engelska. Kommer det ännu fler böcker i serien eller är du klar med Tilly nu?
Faktum är att jag jobbar på en fjärde bok just nu och planen är att det ska bli sex böcker totalt! Men även om Tilly fortfarande är med i den fjärde så kommer berättelsen att röra sig en bit bort från henne och fokusera på några nya karaktärer. På så vis kan jag utforska flera element i bokvandrarnas värld.
Om du vore Tilly, vilken bok skulle du dyka in i?
Det här fortsätter att vara en väldigt svår fråga för mig men jag tror att det ändå måste bli Anne på Grönkulla. Det var den boken som väckte idén om bokvandring och jag skulle älska att få prata med Anne mer än någon annan bokkaraktär jag kan komma på. Att det inte är en farlig bok känns som ett plus!
Jag förstod av ditt tack i boken att du gärna hade inkluderat Lyra från Philip Pullmans böcker. Finns det fler böcker som du behövde utelämna?
Så många! Särskilt böcker som jag ser som klassiker men där copyrighten ännu inte löpt ut. T.ex. böcker av Enid Blyton, Roald Dahl och Noel Streatfeild. Jag skulle älska att göra lite bokvandrande in i Diana Wynne Jones böcker eftersom hon är min absoluta favoritförfattare men jag tror jag skulle bli lite avskräckt om jag skulle försöka använda hennes karaktärer och berättelser.
Om du skulle välja en karaktär från vilken bok som helst för att beskriva dig själv, vem skulle det bli?
Två av de karaktärer som påverkat mig mest, även om jag inte är precis som dem, är Anne på Grönkulla och Lyra Belacqua (från Guldkompassen). Lyra lärde mig mycket om att stå upp för vad som är rätt och Annes beslutsamhet kring att vara sig själv och att vara stolt över att vara smart inspirerade mig både som barn och även nu som vuxen.
Vilka tre böcker skulle du vilja rekommendera alla att läsa (barn eller vuxna)?
Då väljer jag tre barnböcker eftersom alla kan läsa barnböcker! Det skulle troligtvis bli ”Momo eller kampen om tiden” av Michael Ende, ”Anne på Grönkulla” av LM Montgomery och ”Charmed Life” av Diana Wynne Jones.
Hur har ditt coronaår varit?
Det har naturligtvis varit utmanande på många vis men jag har ändå varit lyckligt lottad som kunnat fortsätta skriva. Jag har också tur som lever tillsammans med min partner och har sluppit vara ensam så det känner jag stor tacksamhet över.
Vad är det första du ser fram emot att göra när coronasituationen är under kontroll och saker återgår till det ”normala”?
Så många saker! Jag har saknat mina vänner och min familj väldigt mycket, och alla i bokvärlden. Jag längtar efter att få fira författares nya böcker och jag har verkligen saknat att få träffa mina läsare på event och i skolor.
Hur ser dina närmsta planer ut?
Just nu ska jag påbörja andra vändan med den fjärde boken i ”Den magiska bokhandeln”.
Vad önskar sig Tilly i julklapp? Och vad önskar du dig?
Jag tror svaret blir samma för oss bägge: böcker!
För den som blir nyfiken på Anna James böcker så finns ”Tilly och bokvandrarna” i din lokala bokhandel, hos Bokus och Adlibris. Berättelsen om Tilly är perfekt läsning för den som älskar böcker och magiska äventyr. Att den utspelar sig i en mysig bokhandelsmiljö med tillhörande café gör sitt till för den mysiga stämningen! Sätt boken i händerna på någon som är sisådär 9 eller 39 och bokstavligen vill dras in i böckernas magiska värld!
Inlägget är ett betalt samarbete med Bookmark förlag och innehåller reklam i form av annonslänk till Adlibris.
Bakom dagens lucka i julkalendern döljer sig en boktävling (se @barnensboktips ) och en författarintervju med Sören Olsson. De flesta känner nog igen Sören som en av skaparna bakom storsuccéerna Sune och Bert (tillsammans med kusinen Anders Jacobsson) men under sina 36 år som författare har han hunnit skriva över 170 böcker. Jag intervjuar honom med anledning av det senaste tillskottet i bokhögen, ”Luna och superkraften -Upptäckten” som han skrivit tillsammans med Leif Eriksson och Martin Svensson. Illustrerat har Andrea Femerstrand gjort.
Hej Sören! Du är ju aktuell med den första boken om Luna. Berätta, vem är hon?
Luna är en tjej som är nio år och som bor i en litet samhälle som heter Lilla Vargudden. Hon bor med sina föräldrar och sina två yngre tvillingbröder. Luna känner sig inte riktigt sedd. Ingen lyssnar på henne. Hon har ingen nära vän och hon känner sig ganska ensam. En kväll när allt känns riktigt tråkigt, så går hon ner till den lilla sjön som ligger när hennes hus och när hon stoppar fingrarna i mångatan som speglas i vattnet så händer det nåt magiskt. Hon drabbas av en superkraft!
Illustration: Andrea Femerstrand
Vem tänker du ska läsa Luna och varför?
Jag tror att Luna kan passa för både killar och tjejer, allra bäst kanske för åldrarna 6-9 år. En sak som jag tror är viktigt är att även föräldrarna som läser med sina barn ska ha en behållning av boken. Det känns bra om boken kan inspirera både barn och föräldrar.
Ni är ju tre författare och en illustratör som har skrivit boken tillsammans, hur kommer det sig att det blev just ni och hur ser ert samarbete ut?
Det började med att Martin och Leif kontaktade mig och frågade om vi skulle skriva en bok ihop. Sen träffades vi och tog en fika – det kändes genast som ett kul samarbete. Vi delar upp manuset och skriver varsitt avsnitt, därefter roterar vi manuset så att alla får vara med och ändra och förbättra varandras texter. Det är ett kul sätt att samarbeta!
Fotograf: Sevda Svensson
De allra flesta böcker du gett ut har du skrivit tillsammans med andra författare, vilka för- respektive nackdelar ser du med att skriva ihop med andra?
Det allra viktigaste är att man inte lägger in någon prestige i samarbetet. Man får inte anse sig själv vara viktigare än resultatet. Mina idéer kanske inte är de bästa -då ska de inte vara med men om de är bättre än någon annans så ska de vara med. För slutmålet är alltid det samma. Att boken ska bli så bra som möjligt. Jag tycker att det är väldigt roligt med samarbeten! Men det är även kul att skriva sina helt egna historier också, utan att behöva ta hänsyn till någon annan. Fördelarna är att det är roligt, det går snabbt att skriva och att man kan bolla idéer på ett kreativt sätt. Nackdelen är väl att man ska dela på intäkterna.
Du har varit otroligt produktiv under dina 36 år som verksam författare och skrivit fler än 170 böcker. Hur hinner du skriva så mycket och finns det något kvar att skriva om?
Jag har haft det här som mitt yrke sedan 1986 men vi började göra radioprogram redan 1983. De första åren var det inte möjligt att kunna leva på författandet men att skriva mycket är inga problem. Det är ju det jag gör! Faktum är att om det bara fanns utrymme hos bokförlagen så skulle jag kunna skriva 10-15 böcker om året. Jag skriver snabbt och det är enligt mig världens roligaste jobb! Att hitta ämnen att skriva om är inte heller nåt problem. Världen är full av saker, företeelser och situationer som känns inspirerande och den förändras hela tiden. Det kommer ständigt nya saker som är viktiga och angelägna.
Jag har en hel låda med anteckningsböcker med idéer som jag ännu inte har skrivit färdigt. Så om jag inte skulle få en ny idé från och med i dag så skulle jag ändå ha att göra i många år framöver med alla mina gamla idéer.
Vem av alla karaktärer som du har skrivit om genom åren är mest lik dig själv?
Jag skulle säga att det finns mycket av både mig och Anders i Sune och Bert. Vi har alltid använt oss av en inre spegel där vi speglar våra egna inre barns tankar och känslor. Det har varit viktigt för oss att kunna minnas hur det kändes att vara 10 år och kvittrande förälskad eller 13 år och känna hur hormonerna far runt i hela kroppen. Det jag skriver om är ofta kopplat till känslor och känslor är tidlösa. Det är ingen skillnad på att vara kvittrande förälskad i dag eller när jag var ung, eller när min mormor och morfar var unga för den delen. Tiden ändrar många andra saker men känslorna är tidlösa.
Vad har framgångarna med Sune och Bert betytt för dig?
Det är lite overkligt. Det har inneburit att både jag och Anders har kunnat livnära oss på att vara författare på heltid. Jag är konstant tacksam över att så många barn tycker om våra berättelser. Framgångarna har aldrig varit nåt som vi tagit för givet. Vi är lika överraskade som alla andra av att berättelserna har levt kvar och fått så många unga att börja läsa böcker. Det är helt fantastiskt!
Vi är nog många som kan citera stora delar av julkalendern ”Sunes jul” utantill. Några flitigt förekommande citat här hemma är t.ex. ”-Ta lax, det är dyrt…eller jag menar gott!” och ”-Älskling, i år tar jag knäcken! -På oss alla…” Brukar folk komma fram till dig på stan och citera något från Sune eller Bert? Har du något eget favoritcitat eller har du tröttnat?
Sunes Jul bygger väldigt mycket på min och Anders egen uppväxt. Många av händelserna är direkt tagna från vår egen barndom så det är svårt att lyfta fram nåt särskilt citat. Jag är stolt över att Sunes Jul lever kvar i så många människors liv och att nya generationer hittar till Sune genom den snart 30 år gamla TV -serien. Det känns märkligt att unga vuxna som inte ens var födda när vi gjorde kalendern har den som sin favorit av alla SVT:s julkalendrar. Det är förunderligt!
Hur förhåller du dig till den kritik som du och Anders Jakobsson fått på senare år för era böcker om Bert?
När vi skrev första boken om Bert (Berts Dagbok 1986) så var världen annorlunda. Vi skrev en hel radioserie 1989 med ”Berts Betraktelser”. En del av vad vi skrev då var relevant för hur unga betedde sig på den tiden. I dag har det förändrats en del så därför har vi uppdaterat böckerna. Det gör vi löpande hela tiden med ALLA våra böcker. Både Sune och Bert och Håkan Bråkan, Tuva-Lisa osv, osv. En del uttryck som vi använde 1989 känns i dag mossiga och daterade, därför vill vi skriva om. Tanken är att det ska kännas som om händelserna utspelas i dagens samhälle. Så vi skriver INTE om för att vi blivit kritiserade, inte alls. Vi skriver om för att det ska kännas nutida, så att våra karaktärer ska kännas aktuella för dagens unga. Vi kommer aldrig att skriva berättelser där unga människor bara beter sig så ”som man borde göra”. Det är jätteviktigt att folk gör fel, uttrycker sig fel, är dumma i huvudet och pinsamma på olika sätt. Det viktiga som vi tagit till oss är konsekvenserna av ett handlande som kanske inte är helt okej. Där kanske vi fallerade ibland i vissa berättelser men det kan vi ju åtgärda när vi reviderar böckerna. Men som sagt – ett idiotiskt beteende måste ändå få finnas kvar för så gör vi människor. Ibland gör vi fel. Om man aldrig gör fel, så kan man inte lära sig nånting nytt.
Ville du bli författare när du blev stor eller vad drömde du om som barn?
Jag ville bli lejon. När jag fick höra av min kusin (som är verklighetens Håkan Bråkan) att det inte är kill-lejon som jagar – utan tjej-lejon, så blev jag så besviken att jag lade ner den karriären. Sen ville jag bli rockstjärna, mest för att de verkade ha så mycket tjejer. Jag ville också stå och skaka på benet och sjunga ”Yeah! Yeah!” och få en massa skrikande fans efter mig. Det verkade vara ett bra jobb… Genom musiken kom jag in och började skriva. Först låttexter till min musik och sedan texter för att det var roligt med ord.
Vilken/vilka favoritbok/böcker hade du som barn/tonåring?
Jag tyckte om Barbro Lindgrens böcker och jag älskade Beppe Volgers ”En Kos Dagbok”.
Vilka favoriter har du upptäckt som förälder när du läst med dina barn?
Jag återupptäckte vilken fantastisk berättare Astrid Lindgren var. Det kändes kul att få tillbaka de sagorna i vuxen ålder.
Har du något råd till föräldrar eller pedagoger som vill inspirera barn till att börja läsa/läsa mer?
För det första – var en förebild själv! En läsande förälder har lättare att inspirera och motivera ett barn att också läsa böcker. För det andra – läs högt för barnen. En sagostund på kvällarna med böcker som är kul både för barnet och föräldern är nåt alldeles fantastiskt. Det är både en stund av gemenskap och en stund av att tillsammans befinna sig i sagornas värld. Högläsning – eller ljudboksläsande är en bra ingång till ett eget läsande tror jag. Där känns det viktigt att det är berättelser som barnen själv tycker är roliga, intressanta och spännande. Inte ett läsande som nödvändigtvis bockar av ”viktiga böcker” i ett barns litterära kanon.
Slutligen, vad önskar du och Luna er i julklapp?
Förutom fred på joden och ett snabbt slut på Corona-pandemin så önskar jag mig en fin anteckningsbok. Och kanske en rolig vägskylt. Luna önskar sig nog en riktigt fin nära vän att dela alla sina tankar och funderingar med men innerst inne så finns det en särskild person som hon skulle vilja bli mer nära vän med… På önskelistan som hon ger sina föräldrar står det:
-En Dagbok
-Nya skor
-Hörselskydd
Den första boken om Luna finns bl.a. att beställa här hos Adlibris.
Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar.
Nu har jag spelat in ett avsnitt på Ig-TV där jag samlat julklappstips till någon som är mellan 6-12 år och listar alla tipsen här. Vissa kan läsas själv och alla går utmärkt att högläsa tillsammans. Det är ju väldigt individuellt både hur mycket text man klarar av och hur spännande det får vara, om det ska vara verkligt, en faktabok eller ett sagoäventyr. Förhoppningsvis finns här något för alla!
Jag hoppas att du har möjlighet att stötta en lokal bokhandel där du bor eller att du vill handla av Läslusen i Uppsala på distans (kan ske via mig direkt på Instagram, via mail eller genom webbshoppen som har en liten del av sortimentet). Har du ingen lokal butik eller saknar möjlighet att stötta får du gärna använda mina länkar till Adlibris eller Bokus så stöttar du mig i mitt boktipsande (en viss procent av ditt köp går då till mig utan att det kostar dig något extra).
”Mystiska platser och olösta mysterier” av Sarah Sheppard
”Familjen Knyckertz”-böckerna av Anders Sparring och Per Gustavsson
”Maryam och mormorsmålet” av Minoo Shams och Katarina Strömgård
”Precis som Kerstin” av Helena Hedlund och Katarina Strömgård. Finns här hos Läslusen.
”Jordens största kalashatare” av Ellen Greider
”Paola Persson Peroni -Allas vän” av Emi Guner och Maja Säfström
”Viggo och kärlekskaoset” av Lisa Bjärbo och Johanna Magoria
”Legenden om Jack -Troll i järngruvan” av Martin Olczak och Anna Sandler
”Ylvania -Hotet mot väktarstjärnan” av Ylva Hällen och Marcus-Gunnar Pettersson
”Lindormars land” av Frida Nilsson och Alexander Jansson.
”Imperiets arvingar”-serien av Oskar Källner och Karl Johnsson
”Pärlfiskaren” och hela ”Legenden om ögonstenen” av Karin Erlandsson.
”Den magiska bokhandeln -Tilly och bokvandrarna” av Anna James.
”Humlan Hanssons hemligheter” av Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson.
”Världar under vatten” av Elin Nilsson
”Kom igen Jonny!” av Elin Lindell
”Athena -Hur svårt kan det vara?” av Elin Ek
”Morris Mohlin -På djupt vatten” av Maria Frensborg och Kalle Landegren
”Från apa till sapiens -mänsklighetens historia” av Bengt-Erik Engholm och Jonna Björnstjerna
”Du har rätt” av Matilda Westerman och Jason Diakité, illustrationer av Andrea Pippins.
Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar.
En av de bilderböcker som stannat lite extra hos mig i år är ”Så växer världen” av Lotta Olsson och Maria Nilsson Thore: . ”Vår värld är allt som orden lyckas fånga, och den kan bli oändligt stor – och många.”
Här pågår tre parallella resor som sömlöst flätas samman till en. Allt eftersom vi läser växer barnet i boken, dess ordförråd och bilderna som skildrar världen runtomkring. Så småningom leder resan genom småbarnstiden fram till de oändliga möjligheter som öppnar sig i den stund barnet läser en bok. . Samspelet mellan de inledningsvis fåordiga meningarna och de inzoomade bilderna ur bebisens synfält som allt eftersom byggs ut till allt längre rim och allt fler detaljer i illustrationerna alltmedan barnet växer är så finurligt och ett mycket skickligt berättargrepp. Lotta Olsson fortsätter sin vana trogen med rytmiska rim som växlar mellan vardag och filosofisk poesi. Maria Nilsson Thore visar än en gång att hon har en tydlig plats bland de främsta samtida illustratörerna. . Drömmen vore ju om alla barn fick följa bokbarnets språkutveckling, då skulle vi inte längre behöva tjata om vikten av att språkbada och högläsa tillsammans. Boken finns hos lokala boklådor och hos Adlibris eller Bokus.
Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar. Älskar du Harry Potter? Eller gillade du kanske filmerna men hade svårt att läsa böckerna? Här kommer tio
Roligt att du är intresserad av Läsfrämjandelyftet! Johanna Stenlund heter jag och frilansar som läsfrämjare med fokus på nyutgiven barn- och ungdomslitteratur och olika metoder
Under våren har jag haft en digital bokcirkel med barn i 6-9-årsåldern där vi läst Äventyret i vattenlabyrinten av Emmy Abrahamsson och Felicia Iversen. På
Intervjun är ett betalt uppdrag för Natur & Kultur. Innehåller annonslänkar. I ”Här är alla andra” växer bilderboksdebutanten Mimi Åkessons text samman med väletablerade Linda
Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar. Tio boktips inför sommarlovet att ta med på tågluffen, i strandväskan eller till tältet ”Våra stadsdjur” av Nils
