En dag i prinsessan Victorias liv

”Gabrielle och jag går i samma klass. Fast jag har egen fröken. Lyxigt, va? Berit heter hon och hon är jättesnäll. Hon hjälper nästan bara mig. Ibland går vi in i grupprummet och spelar spel och lägger pussel. Jag kan räkna asabra på tärningar.”

Idag tipsar jag om ”En dag i prinsessan Victorias liv” av Petter Lidbeck(text) och Lisen Adbåge(bild). I den här boken får vi följa Victoria under en dag. En dag där hon äter frukost med sina syskon, går i skolan och äter tre portioner till lunch. Efter skolan går Victoria och pappa till badhuset och Victoria hittar en borttappad plånbok. På kvällen har mamma tappat sitt förstånd, kanske Victoria kan hitta det också?

En fin skildring av Victorias dag där det är hon som är i fokus, att hon har Downs syndrom nämns bara i förbifarten. Boken har lite längre text men färgillustrationer på varje uppslag, min 2,5-åring lyssnade intresserat men allmänt tror jag att den passar från 4-5 år o uppåt.

Huset som vaknade

”Larson låser upp den stora dörren och öppnar. -Vad ska det här betyda …, börjar han argt. Utanför dörren står en liten pojke med en blomkruka i handen. Högt upp i ett träd sjunger en koltrast.”
.
Larson bor ensam i ett hus fyllt av rum med gamla minnen. Bit för bit tar han avsked av dessa och förbereder sig så sakta på att dö. Men så kommer ett grannbarn och stör honom mitt i förberedelserna. Dessutom ger pojken honom en kruka och en uppgift att vårda denna tills han kommer tillbaka. Larson blir först mycket irriterad över detta men börjar sakta se saker i ett nytt ljus.
.
”Huset som vaknade” är den andra boken som Martin Widmark gör tillsammans med den polske illustratören Emilia Dziubak. En varm berättelse om livet och döden med alldeles enastående illustrationer som man blir alldeles tagen av. Språket är vackert och illustrationerna har fått extra stor plats i denna bok jämfört med ”vanliga” bilderböcker vilket är ett mycket klokt beslut.
.
Bilderna gör vilken läsare som helst hänförd men textmängden gör att den passar bäst från kanske 4 år och uppåt. Rekommenderas varmt!

Alla tiders dinosaurier

”En del dinosaurier var verkligen ofattbart stora. Titanosaurierna kunde till exempel bli 40 meter långa och väga nästan 80 ton! Men långt ifrån alla var jättar. Parvicursor, en liten alvarezaurid från Mongoliet, var faktiskt inte mycket större än en koltrast.”

”Alla tiders dinosaurier” är en ny dinosauriebok av Johan Egerkrans. En fullspäckad faktabok för alla dinoälskare med mängder av information kring de olika tidsperioderna, dinosauriernas storlek och kännetecken.

Johan Egerkrans är en väldigt begåvad illustratör och behållningen av den här boken blir därför något alldeles extra. Passar från ca 5-6 år och uppåt.

Jamen Benny

”Nu har Benny fått en bror. Han ville det. Och då fick han det.”

Bennys lillebror skriker mest och Benny är avundsjuk på den där nappen. Han bestämmer sig för att låna den i utbyte mot lillnöffe. Han springer förbi dagisbarnen som ropar att han är för stor för napp. Sen möter han tre balla grisarna med fotbollsdojor som är jättetaskiga. Hur ska det nu gå med lillebrors napp?

”Jamen Benny” är den andra boken av Barbro Lindgren och Olof Landström om denna underbara lilla gris. Hög igenkänning för den som fått syskon och väldigt populär hos våra barn (och oss vuxna) från ca 2 år.

Harry Potter och det fördömda barnet

”Albus: Vad … är det för rykte?
Scorpius: Ryktet säger att mina föräldrar inte kunde få barn. Att min far och min farfar så förtvivlat gärna ville ha en arvinge, för att undvika att släkten Malfoy skulle dö ut, att de … att de använde en tidvändare för att skicka tillbaka min mor…
Albus: För att skicka henne tillbaka vart?
Rose: Ryktet säger att han är Voldemorts son, Albus.
En hemsk, besvärad tystnad infinner sig.
Rose: Det är nog bara struntprat. Titta, du har ju en näsa, menar jag.”

”Harry Potter och det fördömda barnet” är ett teatermanus skrivet av J.K. Rowling, John Tiffany och Jack Thorne. Översättningen till svenska har gjorts av Lena Fries-Gedin och Jessika Gedin.

Berättelsen inleds med epilogen från Harry Potter och dödsrelikerna. Det har gått 19 år sedan slutstriden på Hogwarts. Harry är numera gift trebarnsfar och arbetar på Trolldomsministeriet. Boken handlar dock främst om Harrys son Albus som går på Hogwarts och hans bästa vän Scorpius Malfoy. Albus kämpar varje dag i skolan med kommentarer om hans far och förväntningarna som folk har på en Potter. Samtidigt börjar Harry ha mardrömmar igen och hans ärr gör ont, något som inte hänt på nitton år.

Eftersom detta är ett teatermanus inkluderar boken repliker, scenanvisningar och miljöbeskrivningar. Läsupplevelsen blir klart annorlunda mot de tidigare böckerna. En fördel som 9-åringen uppskattade extra mycket är att beskrivningen av känslor och sinnesstämningar är tydligare här och man kan lättare leva sig in i karaktärerna. En nackdel som jag upplevde är de många växlingarna mellan tid, rum, tankar o faktiska händelser. Något som troligtvis flyter fint om man ser pjäsen men som jag uppfattade som hattigt vid läsningen.

Dottern tyckte att denna var den bästa i serien, främst för känslobeskrivningarna och för att man kom karaktärerna lite närmre. Själv tyckte jag att det var roligt att återse trollkarlsvärlden och få läsa lite mer Harry Potter men storyn känns lite för hoppig och tunn.

Passar från ca 9 år, som högläsning eller på egen hand. Vi hade HP-böckerna som högläsning när dottern var sju år och hon har sedan dess läst om flertalet av dem på egen hand.

Vi springer!

”Här är jag och min kompis Åke.
Det är jag till höger,
Åke sitter till vänster om mig.
Inatt var vi ute och sprang.
Nu tar vi igen oss.
Det är tyst inifrån lägenheterna.
Men nånting hörs.
Jo, nånting.
Kanske är det en TV.
Vi vet inte.
Inatt var vi ute och sprang.”
.
”Vi springer!” av Joar Tiberg (text) och Sara Lundberg (bild) är ett magiskt sagoäventyr som rör sig mellan dröm och verklighet. Barnen springer förbi faktiska platser som Island, Grönland och Döda havet men även Kamomilla stad, Mumindalen och Villa Villekulla. Efter en tur mot månen och solen beger de sig hemåt igen.
.
Sara Lundbergs illustrationer fångar både mig och 2,5-åringen. Kan vara vårt bästa fynd från årets bokrea då vi läst den minst tio gånger de senaste dagarna.

Lilla Sticka i landet Lycka

”Jag stod högst uppe på en kulle. Jag mindes mina föräldrars ledsna ansikten. En gång skulle jag åka nerför backen, för deras skull. I fickan kände jag flöjten som jag fått av Tomek. Jag satte mig på kälken och tittade på de fallande snöflingorna. Så tog jag försiktigt fart med fötterna.”

Julia sitter barnvakt och ska natta Daniel. Hon berättar om när hennes bror Tomek försvann och hur det gick till när hon själv åkte kälke genom en tunnel och hamnade i Landet Lycka. Men är alla verkligen så glada där som skalbaggen herr Jacobi påstår? Och vad vill den där Krabban?

Det här är en väldigt läskig och ganska mörk saga där Krabban varje år tar ett nytt barn till fånga och tvingar dem att arbeta för honom. Men den är vackert skriven och alldeles fantastiskt illustrerad så det är en fin läsupplevelse. Men pga läskigheter rekommenderar vi att man antingen är lite äldre (kanske 4-5 år) och/eller en sån som gillar att bli lite skrämd. Vår 2,5-åring som annars gärna lyssnar på böcker för 3-6 tyckte att Krabban var alltför läskig, men ville gärna titta på de vackra illustrationerna. Ett stort plus för ett magiskt guldskimrande bokomslag.

”Lilla Sticka i landet Lycka” är det första samarbetet mellan Martin Widmark och Emilia Dziubak, de har därefter även gjort ”Huset som vaknade” tillsammans.

Vi smular vi härmar en gök

”Vi äter skorpor.
Vi spelar tv-spel.
Vi bygger en borg.
Vi kollar i en bok om humlor.
Vi spelar kort.
Vi sjunger Bye bye I love you baby blue.
Vi kammar oss.
Vi slänger slängkyssar, I really really love you baby blue.
Vi skalar en morot.
Vi äter ostbågar.
Vi smular, vi härmar en gök.”

”Vi smular vi härmar en gök” bjuder på underbart knasiga vardagsdikter av Lina Ekdahl med fantastiska illustrationer av Emma Hanquist. Om ett gäng barn som leker inne tills farmor plötsligt ropar, ut! Och så går alla ut och upptäcker gräset, bäcken, grottan, eken, gården. Och så plötsligt ropar moster Bea, in!

”In i huset snälla rara.
Sova, äta, bara vara.
In!”

En liten pärla från 2016 för både stora och små läsare!

Godnatt allihop

”Är inte du trött?” frågar rådjuret. ”Oh nej nej! inte det minsta”, säger Lilla björn.

Solen är på väg ner och alla djuren i skogen är sömniga, alla utom Lilla björn som hellre vill leka. Men när både mössen, hararna och rådjuren somnat så gäspar även Lilla björn.

”Godnatt allihop” av Chris Haughton (i översättning av Gunilla Halkjaer Olofsson) är en väldigt mysig godnattsaga. Dessutom är den både snygg och härligt färgsprakande. Perfekt nedvarvning på kvällen!

Passar från ca 2 år och uppåt.