Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar.
”En välbekant hetta spreds i min maggrop. Hur reagerar man som tyska när man står inför en människa som berättar ett sådant minne?”
En viktig del i att förstå andra världskriget och det som ledde fram till Förintelsen är att utöver vittnesmålen från överlevande även läsa litteratur som beskriver det tyska perspektivet. Hur resonerade alla de människor som lät det ske? Som stod bredvid och såg på eller som aktivt var en del av kriget? Hade de kunnat göra något annorlunda?
I ”Heimat -ett släktalbum” gör Nora Krug upp med sitt förflutna och undersöker vilken roll hennes släkt spelade i historien. Boken är skapad som en rikt illustrerad collagebok med illustrationer, fotografier, maskinskrivna brev och handskrivna anteckningar.
Ur en emigrants perspektiv (hon bor numera i New York) beskriver Krug tyska saker som hon saknar, hon varvar klipp från sin egen barndom med historiska texter, reflektioner och intervjuer. Berättelsen beskriver hur det är att födas in i och växa upp med en skuld som man själv inte har orsakat eller kan påverka.
Berättelsen är ett rikt illustrerat praktverk på närmre 300 sidor som fungerar både som identitetssökande roman och faktabok. Ett utmärkt sätt att lära sig mer om tysk historia och få en breddad förståelse för andra världskriget. Kan läsas från ca 10-årsåldern och uppåt och finns hos bl.a. Adlibris och Bokus för den som önskar.
Innehåller reklam i form av annonslänk till Adlibris och Bokus.
Temat med böcker som berör andra världskriget fortsätter och idag vill jag tipsa om den illustrerade utgåvan av ”Anne Franks dagbok”. Här har Ari Folman och David Polonsky skickligt mejslat fram en serieroman utifrån Annes dagboksanteckningar i gömstället 1942-1944. Tack vare det nya formatet blir berättelsen tillgänglig för en stor grupp läsare som sannolikt inte hade nåtts annars. . Rekommenderas från ca 11 år och uppåt, här hemma fick 12-åringen den i julklapp. Länkar till Adlibris och Bokus för den som önskar beställa boken.
Inlägget innehåller reklam i form av annonslänk till Adlibris och Bokus.
”Men så hände det något som ändrade allt. Kriget kom närmare. Det dök upp soldater i vår stad. Och antisemiterna fick mer att säga till om. De införde speciella lagar för oss judar.”
Eli och Luli växer upp i Transsylvanien. Överallt springer de och Eli delar alltid med sig av sin matsäck till Luli. Lulis pappa har rest i förväg för att tjäna pengar och barnen leker så mycket de hinner innan Lulis biljett till Amerika kommer. Strax efter hon rest kommer kriget till den lilla staden och livet blir mycket svårt för Eli. Kommer han någonsin få återse sin vän?
I ”Två av allt” skapar Rose och Rebecka Lagercrantz berättelsen om en lekfull uppväxt som övergår i brinnande krig och kamp för överlevnad. Boken är tänkt att kunna läsas för barn i lågstadieåldern och uppåt, en svår målgrupp för ämnet vilket kräver sin vuxne medläsare. En mycket stark läsupplevelse som inte lämnar någon oberörd. . Rose Lagercrantz mamma Ella växte upp som jude i Transsylvanien, fördes under kriget till Auschwitz och sedan via ett arbetsläger till Bergen-Belsen. Hon och hennes syster överlevde tills krigsslutet och räddades till Sverige av Röda korset. Det som sker i boken baseras till stor del på Ellas liv. Som många överlevare av Förintelsen ville hon själv aldrig prata om sina upplevelser så det mesta har Rose fått berättat för sig av andra överlevande släktingar. . Den 27 januari är minnesdagen för Förintelsens offer och mitt tema fortsätter under den kommande veckan. Det är ett mycket svårt ämne att läsa och prata om men desto viktigare att vi gör det. Att vi hedrar offrens minnen, lär våra barn och aldrig någonsin glömmer. Det är det minsta vi kan göra.
Vill du beställa boken så finns den bl.a. hos Adlibris och Bokus.
Inlägget innehåller reklam i form av annonslänk till Adlibris.
”Glädjen växer och vill ut. Växer till ett tjut.” . I Lotta Olsson och Emma AdBåges senaste känslobok ”Glad” möter vi det lilla barnet som tillsammans med hunden och en stor ska gå ut. Barnets lågmälda förväntan byggs upp allt eftersom, det finns ju roliga saker ute. När barnet sedan ser vart de är på väg övergår känslan till ett pirrande och slutligen bara måste den sprudlande glädjen få komma ut!
Berättelsen byggs upp av rytmiska, korta rim och sparsmakade illustrationer där Emma låter enstaka detaljer träda fram bland det vita. Hunden lever sitt eget lilla liv men hjälper gärna till att hämta både pyttestövlar och vantar. En mobiltelefon skymtar en stund men sedan är det inget annat som stör den lilla trion på sin utflykt.
Jag upplever att den dramaturgiska knorren som var en riktig bladvändare i ”Ledsen” uteblir här men det blir istället en trivsam stund där de glada känslorna ges utrymme och värmen från en närvarande vuxen brer ut sig. Passar extra fint för den som är 2-3 år och vill sätta ord på känslorna. Finns att köpa bl.a. hos Adlibris.
Inlägget innehåller reklam i form av annonslänk till Adlibris och Bokus.
”För ett ögonblick är hon nära att förklara för honom varför hon alltid lägger märke till saker. Varför hon måste göra det. I sista stund lyckas hon hejda sig. Att sätta sig upp mot en polis är livsfarligt.” . Mika är ett av de barnhemsbarn som genom åren blivit kvar på Allmänna barnhuset. När hon en natt tar emot en nyfödd bebis lägger hon märke till vissa märkliga detaljer. Snart är hon indragen i ett mysterium med förgreningar genom alla samhällsskikt och i större fara än hon själv kan ana. . Årets första utlästa bok blev en riktig sträckläsning, ”Nattkorpen” av Johan Rundberg. Berättelsen rymmer en bitande kyla som lamslår Stockholm, miljöbeskrivningar från samhällets baksida där stanken sipprar ut ur boksidorna och en överraskande plott. Jag trodde att jag skulle få någon form av fantasy i 1800-talsmiljö men istället dras jag in i ett spännande mordfall där en mycket otippad duo håller mig i ett stadigt grepp boken igenom. Spännande, högt tempo och mycket välskrivet. . Rekommenderas varmt till den som t.ex gillar historiska berättelser, spännande livsöden och deckare/mysterium av det lite läskigare slaget. Tänk lite Sherlock Holmes för yngre läsare. Passar från ca 10-årsåldern och uppåt. Del två i serien planeras komma i maj och del tre i september. Jag längtar redan! Någon mer som är svag för historiska miljöer och mysterium? . Finns bl.a. hos Adlibris och Bokus för den som önskar fylla på läshögen därhemma.
Inlägget innehåller reklam i form av köplänkar till Adlibris och Bokus.
Har ni sett att det kommit en ny version av ”Barnens bästa bibel”? Biskop Sören Dalevi har översatt texterna från hebreiska och grekiska och tillsammans med illustratören Marcus-Gunnar Pettersson har de omsorgsfullt bearbetat bibeltexterna och urvalet med barnets perspektiv i fokus. Att få uppdraget att skapa en ny barnbibel är få förunnat och jag kan inte se hur det skulle kunna göras bättre än i den version Sören och Marcus-Gunnar skapat. Det är inkluderande, normkritiskt och nyskapande vilket är fascinerande med tanke på hur länge de bibliska texterna funnits.
Att växla mellan att smyga in små skämt i form av bl.a. anakronismer i illustrationerna varvat med det enastående uppslaget där Röda havet delar sig för Moses folk kräver både mod och konstnärlig skicklighet. Att vi äntligen får se andra hudfärger än vit representerade är inte en dag för tidigt, särskilt inte med tanke på i vilka delar av världen bibelns berättelser utspelar sig. Marcus-Gunnar är redan etablerad som en av våra främsta illustratörer och med detta praktverk gör han sig i det närmaste odödlig. Ingen illustratör med vettet i behåll lär våga sig på en ny version på många år framöver.
I urvalet ryms bl.a. texter om Rut, Mose, David och Goliat samt Jesu liv och flera tonsatta psalmer. ”Barnens bästa bibel” tar sin början i Jesu födelse och därefter följer de bibliska berättelserna så som Jesus fick dem berättade för sig och övergår så småningom i Jesu liv som vuxen. Oavsett trosuppfattning rymmer ”Barnens bästa bibel” berättelser som passar att läsa för alla.
Inlägget är ett betalt samarbete med Bookmark förlag och innehåller reklam i form av annonslänk till Adlibris.
Bakom dagens lucka i julkalendern döljer sig en boktävling (se @barnensboktips ) och en författarintervju med Sören Olsson. De flesta känner nog igen Sören som en av skaparna bakom storsuccéerna Sune och Bert (tillsammans med kusinen Anders Jacobsson) men under sina 36 år som författare har han hunnit skriva över 170 böcker. Jag intervjuar honom med anledning av det senaste tillskottet i bokhögen, ”Luna och superkraften -Upptäckten” som han skrivit tillsammans med Leif Eriksson och Martin Svensson. Illustrerat har Andrea Femerstrand gjort.
Hej Sören! Du är ju aktuell med den första boken om Luna. Berätta, vem är hon?
Luna är en tjej som är nio år och som bor i en litet samhälle som heter Lilla Vargudden. Hon bor med sina föräldrar och sina två yngre tvillingbröder. Luna känner sig inte riktigt sedd. Ingen lyssnar på henne. Hon har ingen nära vän och hon känner sig ganska ensam. En kväll när allt känns riktigt tråkigt, så går hon ner till den lilla sjön som ligger när hennes hus och när hon stoppar fingrarna i mångatan som speglas i vattnet så händer det nåt magiskt. Hon drabbas av en superkraft!
Illustration: Andrea Femerstrand
Vem tänker du ska läsa Luna och varför?
Jag tror att Luna kan passa för både killar och tjejer, allra bäst kanske för åldrarna 6-9 år. En sak som jag tror är viktigt är att även föräldrarna som läser med sina barn ska ha en behållning av boken. Det känns bra om boken kan inspirera både barn och föräldrar.
Ni är ju tre författare och en illustratör som har skrivit boken tillsammans, hur kommer det sig att det blev just ni och hur ser ert samarbete ut?
Det började med att Martin och Leif kontaktade mig och frågade om vi skulle skriva en bok ihop. Sen träffades vi och tog en fika – det kändes genast som ett kul samarbete. Vi delar upp manuset och skriver varsitt avsnitt, därefter roterar vi manuset så att alla får vara med och ändra och förbättra varandras texter. Det är ett kul sätt att samarbeta!
Fotograf: Sevda Svensson
De allra flesta böcker du gett ut har du skrivit tillsammans med andra författare, vilka för- respektive nackdelar ser du med att skriva ihop med andra?
Det allra viktigaste är att man inte lägger in någon prestige i samarbetet. Man får inte anse sig själv vara viktigare än resultatet. Mina idéer kanske inte är de bästa -då ska de inte vara med men om de är bättre än någon annans så ska de vara med. För slutmålet är alltid det samma. Att boken ska bli så bra som möjligt. Jag tycker att det är väldigt roligt med samarbeten! Men det är även kul att skriva sina helt egna historier också, utan att behöva ta hänsyn till någon annan. Fördelarna är att det är roligt, det går snabbt att skriva och att man kan bolla idéer på ett kreativt sätt. Nackdelen är väl att man ska dela på intäkterna.
Du har varit otroligt produktiv under dina 36 år som verksam författare och skrivit fler än 170 böcker. Hur hinner du skriva så mycket och finns det något kvar att skriva om?
Jag har haft det här som mitt yrke sedan 1986 men vi började göra radioprogram redan 1983. De första åren var det inte möjligt att kunna leva på författandet men att skriva mycket är inga problem. Det är ju det jag gör! Faktum är att om det bara fanns utrymme hos bokförlagen så skulle jag kunna skriva 10-15 böcker om året. Jag skriver snabbt och det är enligt mig världens roligaste jobb! Att hitta ämnen att skriva om är inte heller nåt problem. Världen är full av saker, företeelser och situationer som känns inspirerande och den förändras hela tiden. Det kommer ständigt nya saker som är viktiga och angelägna.
Jag har en hel låda med anteckningsböcker med idéer som jag ännu inte har skrivit färdigt. Så om jag inte skulle få en ny idé från och med i dag så skulle jag ändå ha att göra i många år framöver med alla mina gamla idéer.
Vem av alla karaktärer som du har skrivit om genom åren är mest lik dig själv?
Jag skulle säga att det finns mycket av både mig och Anders i Sune och Bert. Vi har alltid använt oss av en inre spegel där vi speglar våra egna inre barns tankar och känslor. Det har varit viktigt för oss att kunna minnas hur det kändes att vara 10 år och kvittrande förälskad eller 13 år och känna hur hormonerna far runt i hela kroppen. Det jag skriver om är ofta kopplat till känslor och känslor är tidlösa. Det är ingen skillnad på att vara kvittrande förälskad i dag eller när jag var ung, eller när min mormor och morfar var unga för den delen. Tiden ändrar många andra saker men känslorna är tidlösa.
Vad har framgångarna med Sune och Bert betytt för dig?
Det är lite overkligt. Det har inneburit att både jag och Anders har kunnat livnära oss på att vara författare på heltid. Jag är konstant tacksam över att så många barn tycker om våra berättelser. Framgångarna har aldrig varit nåt som vi tagit för givet. Vi är lika överraskade som alla andra av att berättelserna har levt kvar och fått så många unga att börja läsa böcker. Det är helt fantastiskt!
Vi är nog många som kan citera stora delar av julkalendern ”Sunes jul” utantill. Några flitigt förekommande citat här hemma är t.ex. ”-Ta lax, det är dyrt…eller jag menar gott!” och ”-Älskling, i år tar jag knäcken! -På oss alla…” Brukar folk komma fram till dig på stan och citera något från Sune eller Bert? Har du något eget favoritcitat eller har du tröttnat?
Sunes Jul bygger väldigt mycket på min och Anders egen uppväxt. Många av händelserna är direkt tagna från vår egen barndom så det är svårt att lyfta fram nåt särskilt citat. Jag är stolt över att Sunes Jul lever kvar i så många människors liv och att nya generationer hittar till Sune genom den snart 30 år gamla TV -serien. Det känns märkligt att unga vuxna som inte ens var födda när vi gjorde kalendern har den som sin favorit av alla SVT:s julkalendrar. Det är förunderligt!
Hur förhåller du dig till den kritik som du och Anders Jakobsson fått på senare år för era böcker om Bert?
När vi skrev första boken om Bert (Berts Dagbok 1986) så var världen annorlunda. Vi skrev en hel radioserie 1989 med ”Berts Betraktelser”. En del av vad vi skrev då var relevant för hur unga betedde sig på den tiden. I dag har det förändrats en del så därför har vi uppdaterat böckerna. Det gör vi löpande hela tiden med ALLA våra böcker. Både Sune och Bert och Håkan Bråkan, Tuva-Lisa osv, osv. En del uttryck som vi använde 1989 känns i dag mossiga och daterade, därför vill vi skriva om. Tanken är att det ska kännas som om händelserna utspelas i dagens samhälle. Så vi skriver INTE om för att vi blivit kritiserade, inte alls. Vi skriver om för att det ska kännas nutida, så att våra karaktärer ska kännas aktuella för dagens unga. Vi kommer aldrig att skriva berättelser där unga människor bara beter sig så ”som man borde göra”. Det är jätteviktigt att folk gör fel, uttrycker sig fel, är dumma i huvudet och pinsamma på olika sätt. Det viktiga som vi tagit till oss är konsekvenserna av ett handlande som kanske inte är helt okej. Där kanske vi fallerade ibland i vissa berättelser men det kan vi ju åtgärda när vi reviderar böckerna. Men som sagt – ett idiotiskt beteende måste ändå få finnas kvar för så gör vi människor. Ibland gör vi fel. Om man aldrig gör fel, så kan man inte lära sig nånting nytt.
Ville du bli författare när du blev stor eller vad drömde du om som barn?
Jag ville bli lejon. När jag fick höra av min kusin (som är verklighetens Håkan Bråkan) att det inte är kill-lejon som jagar – utan tjej-lejon, så blev jag så besviken att jag lade ner den karriären. Sen ville jag bli rockstjärna, mest för att de verkade ha så mycket tjejer. Jag ville också stå och skaka på benet och sjunga ”Yeah! Yeah!” och få en massa skrikande fans efter mig. Det verkade vara ett bra jobb… Genom musiken kom jag in och började skriva. Först låttexter till min musik och sedan texter för att det var roligt med ord.
Vilken/vilka favoritbok/böcker hade du som barn/tonåring?
Jag tyckte om Barbro Lindgrens böcker och jag älskade Beppe Volgers ”En Kos Dagbok”.
Vilka favoriter har du upptäckt som förälder när du läst med dina barn?
Jag återupptäckte vilken fantastisk berättare Astrid Lindgren var. Det kändes kul att få tillbaka de sagorna i vuxen ålder.
Har du något råd till föräldrar eller pedagoger som vill inspirera barn till att börja läsa/läsa mer?
För det första – var en förebild själv! En läsande förälder har lättare att inspirera och motivera ett barn att också läsa böcker. För det andra – läs högt för barnen. En sagostund på kvällarna med böcker som är kul både för barnet och föräldern är nåt alldeles fantastiskt. Det är både en stund av gemenskap och en stund av att tillsammans befinna sig i sagornas värld. Högläsning – eller ljudboksläsande är en bra ingång till ett eget läsande tror jag. Där känns det viktigt att det är berättelser som barnen själv tycker är roliga, intressanta och spännande. Inte ett läsande som nödvändigtvis bockar av ”viktiga böcker” i ett barns litterära kanon.
Slutligen, vad önskar du och Luna er i julklapp?
Förutom fred på joden och ett snabbt slut på Corona-pandemin så önskar jag mig en fin anteckningsbok. Och kanske en rolig vägskylt. Luna önskar sig nog en riktigt fin nära vän att dela alla sina tankar och funderingar med men innerst inne så finns det en särskild person som hon skulle vilja bli mer nära vän med… På önskelistan som hon ger sina föräldrar står det:
-En Dagbok
-Nya skor
-Hörselskydd
Den första boken om Luna finns bl.a. att beställa här hos Adlibris.
Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar.
En av de bilderböcker som stannat lite extra hos mig i år är ”Så växer världen” av Lotta Olsson och Maria Nilsson Thore: . ”Vår värld är allt som orden lyckas fånga, och den kan bli oändligt stor – och många.”
Här pågår tre parallella resor som sömlöst flätas samman till en. Allt eftersom vi läser växer barnet i boken, dess ordförråd och bilderna som skildrar världen runtomkring. Så småningom leder resan genom småbarnstiden fram till de oändliga möjligheter som öppnar sig i den stund barnet läser en bok. . Samspelet mellan de inledningsvis fåordiga meningarna och de inzoomade bilderna ur bebisens synfält som allt eftersom byggs ut till allt längre rim och allt fler detaljer i illustrationerna alltmedan barnet växer är så finurligt och ett mycket skickligt berättargrepp. Lotta Olsson fortsätter sin vana trogen med rytmiska rim som växlar mellan vardag och filosofisk poesi. Maria Nilsson Thore visar än en gång att hon har en tydlig plats bland de främsta samtida illustratörerna. . Drömmen vore ju om alla barn fick följa bokbarnets språkutveckling, då skulle vi inte längre behöva tjata om vikten av att språkbada och högläsa tillsammans. Boken finns hos lokala boklådor och hos Adlibris eller Bokus.
Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar.
”En dag var vattnet underligt varmt. Ovanför ytan var luften het och huden kring nosen blev alldeles torr och fnasig.” . I Augustnominerade ”Mitt bottenliv -av en ensam axolotl” tar sig Linda Bondestam an det brännande klimathotet. Ur en liten axolotls perspektiv beskrivs hur människorna (eller lunsarna som de kallas här) brer ut sig likt utsläppen från fabrikens skorsten och ersätter naturens mångfald med stadsmyller och konsumtionshets. Axolotlen betraktar spektaklet från sjön och samlar skatter medan den tappert försöker hitta likasinnade. . Den som kan sin Bondestam känner igen den gulliga lilla axolotlen från ”God natt på jorden” där vi fick lägga täcke över och säga godnatt. Här består det bildliga täcket dessvärre av föroreningar och skräp som människan lägger i knät på det lilla djuret som inget förstår. . Det här är en vacker, ömsom humoristisk och ömsom sorglig berättelse som förser läsaren med de djupaste sympatier för den lille axolotlen. Bilderna sjuder av liv och det myllrar och är svart om vartannat, allt eftersom axolotlen tvingas till anpassningar för att överleva i en föränderlig värld. Trots den stora kängan mot människors sätt att leva och förstöra planeten blir det ändå en hoppfull bok som avrundas med att livet alltid finner en väg. Jag hoppas så att det stämmer! Om vi bara tar efter axolotlen så kanske det går vägen. . Bondestams berättelse är en allåldersbok med ett konstnärligt uttryck som lämnar starkt avtryck. . Stötta gärna din lokala bokhandel om du vill lägga den här under granen i år. Kan beställas hos Läslusen barnbokhandel och Adlibris eller Bokus.
Innehåller reklam i form av annonslänk till Adlibris och Bokus.
Här kommer ett piggt litet tips för den som vill ge sig ut i skogen nu när vi ska hålla distans och gärna vara utomhus. ”Kul i skogen” är en härlig mix av fakta om djur och natur, hur man blir en bajsdetektiv, ett pysselproffs eller varför inte en skräppolis. Tonen är lekfull i både ord och bild och väldigt tilltalande att bläddra i och inspireras av. . Julia Wiberg @jullewibbe är sedan tidigare känd hos många barn från tv och podcast. I hennes härliga program ”Djur med Julia” på SVT får hon i varje avsnitt brev från ett nytt djur och ska gissa vilket. Dessutom har hon podcasten ”Julias coola djur” för den som vill lyssna. . Maja Sten @maja_sten som gjorde helt ljuvliga illustrationer i ”Hidden places” har här gjort pigga ekorrar, dansanta tranor och bajsande björnar. Allt med humor och stor dos gullighet. En bok som piggar upp höstmörkret, perfekt att ta med sig under armen och ge sig ut i skogen med! . Handla lokalt om du kan eller beställ via Adlibris och Bokus.
