Lars är LOL

”Jo, Amanda, det är så att om några dagar börjar en ny pojke i vår klass, och du är den första som får veta det. Han heter Lars och behöver kanske lite extra hjälp med att anpassa sig till miljön och rutinerna här på skolan. Janne har pratat fort och måste dra djupt efter andan innan hon fortsätter: Därför vill jag att du ska vara fadder för honom istället för en av de många förstaklassare som också börjar här nu på hösten. Jag vill att Lars ska få möjligheten att vara med och lära sig av en av de allra bästa vi har, nämligen dig!”
.
Lars som ska börja i klassen älskar Harry Potter och har Downs syndrom. När Amanda får det oväntade uppdraget att vara fadder till Lars istället för till ett litet lågstadiebarn ställs allt på ända. Vad ska de andra i klassen tycka? Vad ska hon hitta på med Lars?
.
”Lars är LOL” av Iben Akerlie handlar om tillvaron i en klass på mellanstadiet. Om grupptryck, mobbning, utanförskap, funkisvariation och vänskap. Om att upptäcka att man kanske inte är den kompis man skulle vilja vara och om att ta konsekvenserna för sina handlingar.
.
Berättelsen är en fin läsupplevelse och balanserar på gränsen mellan humor och allvar. Rekommenderas varmt som högläsning eller egenläsning för mellanstadiet. Här finns mycket intressant att diskutera tillsammans då boken tar upp både nätmobbning och funktionsvariation.

Allt som räknas

Norgetemat fortsätter. Dock har jag glömt var jag lagt boken i värmen så citatet får utebli den här gången…
.
Petra är 12 år och livrädd för vatten men gillar matte. Räknandet har lett till tvångstankar där allt måste vara i rader och gå jämnt ut. Värst är udda tal, förutom när de kommer i par. I fotbollen måste hon alltid göra ett jämnt antal mål. När fröken börjar prata om pi blir Petra så yr att hon kräks över bänken.
.
”Allt som räknas” är ett varmt porträtt av en ung tjejs tillvaro med BUP-samtal, dikter, en simmande propellerpojke och en vän med försvunnen bror. Ingrid Ovedie Volden skriver vackert och poetiskt, bl.a. beskrivs vissa känslor som brustabletter i hjärtat. Om känslor och tal, fotboll och hav. Översatt från norskan av Mats Kempe.
.
Boken har kortare kapitel och passar utmärkt för högläsning i skolan eller att läsa själv. Tänkt läsålder är mellanstadiet, ca 9-12 år. Rekommenderas varmt!

Det var inte jag! sa Robinhund

”Då händer det som inte får hända. Det rinner över. Robinhund försöker snabbt stoppa översvämningen. Och pang! Där välte mjölkpaketet också. Rakt på Uffle.”
.
Nästa Norgetips på tur: ”Det var inte jag! sa Robinhund” av Alice Lima de Faria. Om hur saker bara råkar gå på tok när Robinhund är i närheten och hur alla skyller på honom. Men det var ju inte meningen.
.
En berättelse där förskolans ”bråkstake” får stå i centrum, något som vanligtvis brukar porträtteras i periferin. Om att hälla mjölk själv för att man kan, att göra som kompisen säger och putta på jättehög fart eller att skjuta en perfekt boll som bara råkar hamna på någon.
.
Här finns hela känsloregistret med: önskan om inkludering, stolthet över allt man klarar, ilska över orättvis behandling och längtan efter tröst. Alice Lima de Farias illustrationer är mästerliga i sina färgskiftningar och olika perspektiv som förstärker alla känslor.
.
Rekommenderas från 2-3 år och uppåt, lite extra i barngrupper på förskolan där man kan diskutera kring vad man får göra och hur det kan bli fel ibland utan att det var meningen.

Inuti huvudet är jag kul

”Rätt ofta tycker jag mig se på mitt liv som utifrån. Det är som om jag lämnar min kropp nästan, och gör en kameraåkning uppåt taket och ser på allt snett ovanifrån. Vi ser ut som dockor i ett dockskåp där nere. Jag har ingen möjlighet att styra över situationen.”
.
Livs pappa har lämnat livet i Stockholm till förmån för ett gammalt hus på landet utanför Växjö. Det är pappas dröm och Liv kan inte göra annat än att följa med. Tillvaron i skolan, på bussen och i det nya samhället blir allt annat än enkel. Liv har fullt upp med alla filmer som spelas upp för hennes inre och kan inte förstå hur andra människor kan umgås och mingla med främlingar. Själv klarar hon knappt att hälsa på folk hon känner. Hur ska man då kunna få nya vänner?
.
”Inuti huvudet är jag kul” av Lisa Bjärbo är den ungdomsbok jag sett fram emot allra mest i vårens utgivning och jag blir verkligen inte besviken. Bjärbo har mycket skickligt mejslat ut porträttet av en introvert, blyg tonårstjej med panikångest. Låter kanske inte så lattjo men oj vad fascinerande det är att få följa med in i Livs vindlande tankegångar!
.
Hela boken är som att följa en favoritserie där man inte kan sluta läsa/titta och samtidigt vill att det aldrig ska ta slut. Pappa-Liv-relationen är tämligen ljuvligt porträtterad, birollerna Alia och Gunnar likaså. Jag vill också kliva på den där bussen och åka med! Extra kul med referenser till bl.a. Ryan Gosling, Lalaland och Girls som förhöjer läsupplevelsen ytterligare. Det enda negativa jag kan komma på är att jag inte vill att den ska ta slut. Vill veta mer om Liv, hur går det? Hur mår hon nu? Vad gör hon ikväll?
.
En mycket läsvärd ungdomsbok som rekommenderas varmt till alla från ca 15 år och absolut även för vuxna. Tack Lisa för Liv och en mycket angenäm läsupplevelse!

Godnattsagor för rebelltjejer 2

”En kvinnas plats är i hemmet, inte på tennisplanen, förklarade Bobby Riggs, en manlig tennisspelare som var fast övertygad om att kvinnor var mindre värda än män. ’Jaså?’ sa Billie Jean. ’Jag ska nog visa dig’. De möttes i en historisk match som har kallats ’kampen mellan könen’. Trettiotusen åskådare i arenan och femtio miljoner tevetittare såg Billie Jean besegra Riggs i tre raka set.”
.
Nu finns uppföljaren äntligen utgiven på svenska! Ännu fler rebelltjejer att läsa om, livsöden att fascineras av och stordåd att inspireras av. Som t.ex. tennisspelaren Billie Jean King ovan som kämpade för att män och kvinnor skulle få lika mycket prispengar i tennis. En av få sporter
där män och kvinnor idag belönas med lika stora prissummor i alla stora turneringar. Eller kanske matematikern Maryam Mirzakhani, den första iraniern och den första kvinnan att tilldelas världens finaste matematikerns, Fieldsmedaljen. Svep åt sidan för att se fler exempel på fantastiska kvinnor som förändrat världen. Extra plus för flera med funktionsvariationer. Alla illustrerade av ett helt gäng
begåvade kvinnor.
.
Jag har hört det pratas en del om ”vågen av rebelltjejsböcker” och att intresset kanske skulle komma att mattas av efter att nyhetens behag lagt sig. Jag hoppas verkligen att så inte är fallet. Med tanke på hur många år
männen/pojkarna fått stå i sagans och verklighetens centrum och målats upp som hjältar så är det verkligen på sin plats att den här sortens böcker fortsätter välla ut i världen, likt en flodvåg så stark att inget kan stoppa den. Tillsammans kan vi förändra världen genom att vidga perspektivet för såväl
vuxna som barn! Börja med att högläsa tillsammans redan ikväll. Givetvis med alla barn, oavsett kön.

Sköldpaddor hela vägen ner

”Hur som helst, jag började vilja känna tumnageln tränga igenom huden på långfingertoppen och jag visste att allt motstånd vara mer eller mindre meningslöst, så med händerna under bordet drog jag av plåstret och borrade in tumnageln i den valkiga huden tills jag kände att sprickan öppnades.”
.
Aza lever med en konstant rädsla för bakterier. Hennes bästa vän Daisy gör vad hon kan för att pigga upp och få henne att glömma sina tvångstankar. När Azas barndomsvän Davis blir föremål för en FBI-utredning tycker Daisy att det är ett utmärkt tillfälle att ge sig ut på äventyr. Med lite detektivarbete kanske de kan lägga vantarna på hundra tusen dollar och avslöja Davis pappa.
.
I ”Sköldpaddor hela vägen ner” blandar John Green tillvaron på high school, tvångstankar och vänskap med en försvunnen miljardär, sorg efter döda/frånvarande föräldrar och kärlek.
.
Det här är första gången jag läser en John Green-bok och jag kommer definitivt läsa fler. Persongalleriet är bitvis lite platt men jag fascineras och ryser av beskrivningarna kring Azas tvångstankar.
.
Jag har förstått att psykisk ohälsa är ett genomgående tema i John Greens författarskap (och även i hans eget liv). Jag ser det som mycket välkommet att ämnet lyfts fram i litteraturen och då särskilt för att bryta tabun kring psykisk ohälsa hos ungdomar. Rekommenderas från 14-15 år och även för vuxna.

Mix jobbar, Mix bygger och Mix kör

Vi peppar vidare med girl power! För de allra yngsta finns den här finfina serien om Mix. Hon kan praktiskt taget allt!
.
I ”Mix kör” (som vi tipsat om tidigare) kan hon köra alla möjliga fordon, t.ex. hjullastare, tåg och rymdraket. I ”Mix jobbar” rycker hon in som polis, brandman, doktor och skådespelare. Och i senaste boken, ”Mix bygger”, bygger hon bl.a. en bil, en mur och en lekplats.
.
Peppigt och kul att se en tjej ta plats i en genre som annars ofta befolkas av killar. Malin Lilja har skrivit den normbrytande texten och Matilda Salmén har illustrerat. Extra kul att se hur Matilda inkluderar såväl olika hudfärger som funktionsvariationer i sina illustrationer och att dessa lämnas okommenterade. Bästa sortens mångfald!
.
Rekommenderas varmt för ca 0-3 år. Mina yngsta älskar Mix!
.
Syntolkning: De tre Mixböckerna ligger på en brandmannaklädsel bredvid en röd leksaksbil och en gummiklubba.

Kroppens ABC

”När det pirrar i hela kroppen, eller känns varmt och mysigt inuti, då kan det vara kärlek. Fast det egentligen inte går att säga var i kroppen kärleken kommer ifrån, så vet alla som tycker om någon hur den känns.”
.
”Kroppens ABC” är inte som de traditionella ABC-böckerna med rim och ramsor men en desto viktigare sådan. För varje bokstav får vi lära oss mer och mer om saker som kroppen gör, har och känner. Exempel på några av alla teman som tas upp ses i ordflätan ovanför boken.
.
En bok som låter barnen känna igen sig och lär såväl barn som vuxna att uppskatta och fascineras av allt fantastiskt som kroppen kan. Låt barnen lära sig att tycka om sina kroppar från start så slipper de förhoppningsvis kroppshets och utseendefixering när de blir äldre.
.
Författarna är tre till antalet och Lina Boozon Ekberg, Eva Emmelin och Linda Madsen har tillsammans med illustratören Alaya Vindelman skapat denna viktiga bok. Ett bra underlag för diskussion med barn kring kroppen, känslor och frågor man kanske inte vågar lyfta själv.
.
I likhet med flera andra böcker från Olika förlag genomsyras både illustrationer och text av genustänk och såväl hudfärger som funktionsvariationer är representerade.
.
Bokens tema passar från ca tre år och kan absolut användas som diskussionsunderlag såväl på förskolan som på lågstadiet.
.
Syntolkning: Boken ligger på en svartvit pläd. Ovanför bildar Alfapetbrickor en ordfläta av ord som förekommer i boken: virus, nerver, oro, snippa, rumpa, queer, urin, iris, yrsel, längd, mens och döden.

Tove va-va

”-Tjejer, ska vi åka till Skansen imorgon?
-Hahaha! Va, svansen?
-Nej, jag sa Skansen
med alla djuren!
-JA!”

Tove hör dåligt men hennes föräldrar tror att hon bara inte vill lyssna. Till slut förstår de att Tove kanske har nedsatt hörsel och bokar tid på sjukhuset. Där får man ha lurar och lyssna efter pip. Tove tycker att det är både spännande och läskigt. Tänk om hon får en hörapparat, vilken färg ska hon då välja?

”Tove va-va” är skriven av Tove Kullberg och illustrerad av Emma AdBåge. En bra bilderbok om hörselnedsättning som t.ex. kan användas för att öka förståelsen i en barngrupp, att läsa för ett barn med hörselnedsättning eller bara för nyfikna barn i allmänhet. Passar från ca 3 år och uppåt.

Tidigare i år tipsade jag om seriealbumet ”Superdövis” och här kommer en till bok på samma tema men för något yngre barn.

 

 

Nu ska vi prata! -Äta och Sova

Har du ett barn i din närhet som ännu inte pratar eller har svårt att göra sig förstådd? Då är det här ett tips för dig.

”Nu ska vi prata!” är en ny serie böcker för de yngsta barnen. Hittills finns ”Äta”, ”Sova” och ”Leka” utgivna och alla använder tecken som stöd. I böckerna finns superhjälten Poff med och tecknar ett ord som förekommer på uppslaget. Svep åt sidan för att se några exempel.

Böckerna är skrivna av Embla Sue Panova, illustrerade av Lina Sandquist och utvecklade tillsammans med talpedagogen Jessika Linde.

Det här är ett mycket välkommet tillskott bland böcker för
de yngre barnen som ännu inte utvecklat ett

talspråk men som istället kan kommunicera med tecken. På mina barns förskolor har pedagogerna aktivt jobbat med tecken och därmed fått en smidigare dialog och nöjdare barn.

Ett tips innan man läser den tillsammans med barn kan vara att först kolla upp alla tecken i slutet av boken. Där finns de både illustrerade och beskrivna med ord. Om man inte använt tecken som stöd tidigare kan det vara lite knepigt att se precis hur man ska teckna genom att bara titta på bilderna.

Vår yngsta hade som 1,5-åring ett talat ordförråd på 20-30 ord och kompletterade med flera tecken och var väldigt nöjd när hon kunde göra sig förstådd.