Ord i djupaste blått

Ett kärleksbrev vilse bland boksidorna

”Jag hade aldrig ens antytt för Henry att jag gillade honom, men när klockan räknade ned blev det något jag måste göra före den där sista sekunden, och brevbiblioteket var det perfekta stället att göra det.”
.
I efterdyningarna av Cals drunkningsolycka flyttar systern Rachel tillbaka till Gracetown. Där möter hon återigen barndomsvännen Henry och får jobb i hans familjs bokhandel. Hennes uppdrag består i att katalogisera bokhandelns brevbibliotek där kunder genom åren strukit under, skrivit i marginalerna samt lämnat brev till varandra. Samtidigt tvingas hon reda ut vad som egentligen hände mellan henne och Henry den där gången för tre år sedan, och vad de betyder för varandra idag.
.
Årets första utlästa bok blev ”Ord i djupaste blått” av den australiensiske författaren Cath Crowley, översatt av Ylva Spångberg. Bokhandelsmiljö, gymnasiekärlek och kärleken till litteraturen som genomsyrar berättelsen gör den svår att motstå. Bara en sån sak som att Henrys familj träffas varje fredag för att äta dumplings och diskutera böckerna de läst senaste veckan gör att man genast vill flytta in i boken. En utmärkt utgångspunkt om man vill spinna vidare och läsa de litterära referenser som nämns (det är många!).
.
En vacker berättelse om sorg och kärlek, om att förlora sig själv och långsamt finna vägen tillbaka med orden som tröst. Från ca 15 år, rekommenderas varmt även till vuxna.

Sommarläsning för en 10-åring

Här har ni ca 1/3 av 10-åringens läshög för sommarlovet. En blandning av spänning, humor, fantasy och vardag. Själv har jag läst några av dessa redan och hoppas hinna ett gäng till innan ledigheten tar slut.

Nattpappan

”Sedan tittade jag närmare på annonsen. Så här stod det:
Lindrig barnvaktssyssla
Ni sover medan ni arbetar –
ni arbetar medan ni sover.
Telefon 12 34 56”
.
Julias mamma är sjuksköterska och jobbar på nätterna. När hon sätter in en annons efter barnvakt svarar en man. Andra barn har dagmammor men inte Julia, hon har en nattpappa istället. Allt eftersom de lär känna varandra börjar de skriva vartannat kapitel i en gemensam bok och det är genom dessa vi som läsare får följa handlingen. Tillsammans filosoferar de kring stora och små frågor och väntar på att Nattens drottning ska slå ut i sällskap av ugglan Smuggel. Det där med att sova om nätterna är väl inte så viktigt när allt kommer omkring.
.
Ett finstämt porträtt av vänskapen mellan vuxen och barn. Om hur tankar och olika perspektiv växer fram när man ger tid för eftertanke och reflektion tillsammans.
.
Maria Gripes bok ”Nattpappan” gavs ut första gången 1968. Nu finns den i nytryck med vackert band, restaurerade originalmålningar av Harald Gripe och extra tjocka papper. Alltsammans ger en extra fin läsupplevelse. Passar fint från ca 8 år och uppåt.

Astrid Lindgren

”Astrid slutade inte leka när hon blev gammal. Om hon såg ett fint klätterträd ville hon klättra. Och när hon var sjuttio år klättrade hon i full fart uppför en radiomast.”

Visste du att Astrid jobbade med ett hemligt uppdrag för polisen? Eller att hon jobbade med att läsa folks privata brev? Att hon blev mamma i hemlighet, när hon var för ung för att ta hand om barnet?

I ”Astrid Lindgren” av Agnes-Margrethe Bjørvand (översatt från norskan av Elisabeth Fredholm) varvas fakta om Astrids liv med små anekdoter om hennes skapande. Texten är lättläst, uppdelad i kortare stycken och otroligt vackert illustrerad med Lisa Aisatos akvareller.  

Vill ni veta mer om Astrid Lindgren, hennes liv och skapandet av hennes fantastiska berättelser? Då rekommenderas denna biografi varmt. Passar för alla som är nyfikna på Astrids liv oavsett ålder.

Poppy Pym och den förhäxade pjäsen

”Med en elegant gest hissade han ner repet som fick den tunga, röda ridån att dras åt sidan. Hela församlingen flämtade högt och någon skrek av skräck.
Ett stort vitt lakan hängde över scenen och på det stod det med rinniga, röda bokstäver:
’Någonting gudlöst kommer hit’.”

Poppy Pym och hennes vänner är tillbaka! Hösten är här och det närmar sig Halloweenfirande på Saint Smithen’s internatskola. Teatersällskapet i Brimwell övar för att sätta upp sin årliga pjäs, denna gång blir det Macbeth. Men när replokalen plötsligt börjar brinna får Poppy och hennes vänner Ingrid och Kip ett mysterium på halsen. Vem är det som vill stoppa pjäsen och varför?

”Poppy Pym och den förhäxade pjäsen” av Laura Wood är den andra delen i serien om Poppy Pym. För er som ännu inte läst första rekommenderas den varmt (finns som tidigare tips, hittas om ni söker på ”Poppy Pym och faraos förbannelse” eller går in på vår Fb-sida i albumet för ca 9-12 år).

”Jag gillade verkligen den första boken men den här är ännu bättre! Både rolig och spännande. Men jag tycker absolut att man ska läsa den första boken innan denna.”
-Ingrid, 9 år.

Passar för bokslukare i 9-12-årsåldern att läsa själva eller som högläsningsbok.

Balthasar Bruns detektivbyrå -Mysteriet med den försvunna katten

”’Jag kan leta efter Flamma’, sa Henny igen.
’Och vad i all världen får dig att tro att du kan det?’ frågade Balthasar Brun med höjda ögonbryn.
’Du behöver en assistent. Om jag klarar att lösa mysteriet med den försvunna katten, så ger du mig jobbet. Överenskommet?'”

En dag på sommarlovet får Henny syn på en handskriven lapp på bibliotekets anslagstavla. Med snirkliga bokstäver har någon skrivit att de söker en assistent till en detektivbyrå. Plötsligt blir det tråkiga sommarlovet väldigt mycket mer spännande.

”Balthasar Bruns detektivbyrå -Mysteriet med den försvunna katten” är skriven av I.V. Steinman, illustrerad av Bjørn Rune Lie och nu utkommen på svenska i översättning från norskan av Helena Stedman.

9-åringen tyckte att denna var väldigt bra, spännande och rolig. Omöjligt att inte jämföra med LasseMaja-böckerna när det gäller denna genre och då har denna längre text och fler kapitel. Dottern tyckte också att det var kul att de inte känner alla i stan (som i Valleby) utan att det istället dyker upp nya bekantskaper. Hon ser redan fram emot nästa bok i serien.

Som kapitelbok med svartvita illustrationer på så gott som varje uppslag gör den sig bra både som högläsningsbok från kanske 6-årsåldern och att läsa själv från ca 8 beroende på läsvana.

Glasblåsarns barn

”Han sade inte ett ord, bara höll fram ringen. Sofias blickar föll på den. Och med ens var det som om hon alltid hade önskat dig just den ringen och inte förstått detta. Hon greps av ett häftigt begär efter den. Albert såg det.”

I samband med en vårmarknad i Blekeryd försvinner glasblåsarns barn Klas och Klara. Flaxa Mildväder såg tecknen men kunde inget göra. Det är Härskaren som har fört barnen till det folktomma Önskestad, där han och Härskarinnan bor, i ett försök att uppfylla hennes önskningar. Men härskarinnan blir bara ännu olyckligare och tillvaron blir mycket svår för Klas och Klara. Samtidigt går deras föräldrar Albert och Sofia och undrar vad som egentligen hände med deras barn den där dagen i Blekeryd.

”Glasblåsarns barn” skrevs av Maria Gripe 1964 och ges nu ut på nytt av Modernista i en mycket vacker utgåva med Harald Gripes restaurerade originalteckningar. Vackert omslag o tjockt papper gör det till en extra fin läsupplevelse.

”Glasblåsarns barn” är en märklig och vacker saga om gott och ont, om förhoppningar och längtan. Passar från ca 9 år som högläsning eller egen läsning.

Pappa Pellerins dotter

Loella bor i ett litet torp mitt ute i skogen med sina småsyskon. Mamma jobbar på sjön och skriver sällan, pappa har ingen sett till sedan Loella var liten. Men Loella är van att klara sig själv, hon får lite hjälp av snälla tant Adina och så har hon ju sin människoskrämma, Pappa Pellerin.

När så mamma ska åka ända till Amerika behöver livet i torpet brytas upp och Loella hamnar på barnhem i stan. Allt är så annorlunda, alla människor, dofter och tystnaden som inte finns. Loella drömmer om att hennes pappa en dag ska komma och hämta henne, pappa som hon hört att hon liknar så mycket. Nog måste han väl undra hur hon har det, nog kommer han. Men när?

Maria Gripe kan verkligen konsten att beskriva människor och deras känslor med enkla medel och stor inlevelse. Språket är lite gammalmodigt, vilket kanske inte är så konstigt eftersom den skrevs 1963, men inget som försvårar läsupplevelsen.

Modernistas nyutgåva av denna bok är verkligen fantastiskt fin. Omslaget, Harald Gripes restaurerade originalillustrationer och den tjocka papperskvaliteten gör det till en fröjd att läsa.

Jag läste Pappa Pellerins dotter första gången när jag var åtta men upplever att jag hade betydligt större behållning av den nu som vuxen. Så rekommenderad ålder skulle jag säga från ca 8 år som högläsning och annars från ca 10 år och uppåt.

Den lille prinsen

”Det är bara med hjärtat du verkligen kan se. Det viktigaste är osynligt för ögonen.”

Idag tipsar vi om en av världens främsta klassiker och den mest översatta boken av alla inom fransk litteratur -Den lille prinsen. Om ett möte mellan en pilot som nödlandat i öknen och en prins från en annan planet. Men främst om prinsens iakttagelser kring hur mycket barn förstår av vad som är viktigt i världen, och hur mycket vi vuxna har glömt.

Många tänkvärdheter och fint underlag för filosofiska diskussioner och en vacker och sorglig saga för lite större barn.

Boken skrevs av
och gavs ut 1943. 2015 kom den i nyöversättning av Nova Gullberg Zetterstrand och Henrik Petersen. Man har i denna utgåva efterliknat originalet både i typsnitt och storlek samt restaurerat originalakvarellerna.
.
Boken kom också som film under 2016 vilken kan rekommenderas varmt. Här har handlingen förlagts till nutid och vi träffar den åldrade piloten som berättar för en flicka om sitt möte med prinsen i öknen. Vissa ändringar mot bokens original men en väldigt varm, rolig o tänkvärd film.

Poppy Pym & Faraos förbannelse

I ”Poppy Pym & Faraos förbannelse” av Laura Wood får vi följa Poppy, snart 12 år. Hon är föräldralös och uppvuxen på en cirkus. Inför skolstarten oroar hon sig för att inte passa in bland de andra på internatskolan, allt hon kan har hon ju lärt sig på cirkusen. Tur då att hon snart träffar Ingrid som har koll på reglerna. En dag kommer en egyptisk utställning till skolan och sedan blir inget sig likt.

8-åringen recenserar: Jag läste den här själv och tycker den är spännande. Den påminner lite om Harry Potter(som jag älskar) eftersom
1) Poppy är också föräldralös
2) Boken utspelar sig på en internatskola med fyra elevhem
3) Handlingen kretsar kring Poppy och hennes två vänner Ingrid och Kip

”-Jag tyckte det var extra kul att läsa den eftersom en av huvudpersonerna heter lika som mig och är ganska lik mig (Ingrid).”