”Låt mej sitta i ditt minne på en liten, liten pinne.
Men om pinnen brister, laga den med Karlssons klister.”
.
Idag kör vi en liten #tbt med en barndomsfavorit. Någon som minns?
.
Kommentera och tagga gärna någon som också rabblade ”Håkan Kråkan kraxmaskin”, ”tjolablängare mellan lysmaskarna” eller ”hur mycket är dinkan?”
.
”Pelle Plutt -ramsor och rim från gator och gårdar” är sammanställda av Bengt af Klintberg och illustrerade av Eva Eriksson. Vissa av ramsorna är förlegade idag och representationen är lite si och så men för att vara utgiven 1983 har den åldrats förvånansvärt väl.
.
Som barn älskade jag denna, minns hur jag ofta läste den i skolbiblioteket och skrattade högt åt de knasiga verserna och sångerna. Så här i efterhand tänker jag att jag var ett tämligen lättroat barn😉.
.
Finns sedan ett par år återutgiven av En Bok För Alla.
Barndomsfavoriter
Vi bakar och lagar mat
11 maj är det chokladbollens dag. Vi firade med att tipsa om ett recept och en bakbok som var min favorit som barn. Den på bilden är dotterns ”Vi bakar och lagar mat” av Bisse Grenert och Marianne Lilliér medan min bara innehåller bakrecept. Mycket tydliga instruktioner med främst illustrationer, enkla även för yngre barn att följa.
Vår i Bullerbyn
”Det var så vackert med elden som lyste, och vi dansade och hoppade omkring den och lekte att vi var indianer och skrek och tjoade så det hördes över hela Bullerbyn. Ja, inte Kerstin förstås, hon bara tittade på.
Och pappa sa: ”Är ni rent vilda, ungar?”
”Ja, dom är bräsis vilda”, sa Kerstin.
Men det är väl alla barn, när det är vår, skulle jag tro. Åtminstone alla vi barn i Bullerbyn.”
.
Önskar er alla en fin Valborg med en våreld från Astrid Lindgrens klassiker ”Vår i Bullerbyn”, vackert illustrerad av Ilon Wikland. Hoppas ni får en fin kväll!
Boken om Sparvel
”Sparveln vet att det finns stora människor och så finns det barn. Sparveln är ett barn. Och Stora syster är ett barn. Mamma och pappa är stora. Men Barnfarbrorn är både barn och en farbror! Han har ett gammalt ansikte men leker som ett barn. De stora vill inte vara med honom, inte barnen heller. Men Sparveln vill. Åtminstone ibland.”
.
Igår passerade vi en loppis på väg från bibblan och jag kunde inte låta bli att fynda en samlingsvolym av Barbro Lindgren, ”Boken om Sparvel”. Om tiden då världen tog slut strax bakom affärn, om att gå vilse, om Barnfarbrorn och Plåsterlappen. Om att gå på botten på simskolan och om att känna sig så ledsen att man kanske aldrig blir glad igen.
.
De här böckerna väckte stor debatt när de kom, fick man verkligen skriva sånt här för barn? Böckerna kan nog fortfarande ses som kontroversiella med sättet människorna porträtteras ur ett barns perspektiv och hur Barbro inte väjer för att skriva om svåra frågor.
.
Samtliga berättelser genomsyras av Barbros tydliga ställningstagande att alltid stå på barnens sida. Om barnets tankar och vuxnas märkliga sätt att säga en sak och mena något annat. Om att som barn stå oförstående inför vuxenvärldens normer och regler.
.
Jag gjorde en uppgift kring ”Lilla Sparvel” på en litteraturkurs i höstas och tyckte det var mycket intressant att läsa den igen som vuxen. Kängorna till vuxenvärlden är många och barn som känner sig ensamma med sina tankar och funderingar lär finna tröst i berättelsen fortfarande trots att det var många år sedan den skrevs.
.
Rekommenderar varmt att läsa tillsammans med barn i skolåldern, här finns massor att prata om och fundera kring tillsammans. Det bor nog en liten sparvel i oss alla.
Loranga, Masarin och Dartanjang
Inlägget innehåller reklam i form av annonslänk till Adlibris.
”Dom hittade vägen precis till tallen där Dartanjang morfar bodde, för Loranga hade målat små märken i träden hela vägen en gång för länge sen. Så det var precis som en tävlingsbana, ibland tog dom tid och sprang som galningar, ja ibland sprang dom så fort så dom precis glömde bort Dartanjang morfar och kom tillbaka hem med fröpåsar och allt! Den här gången kom dom ihåg att stanna vid tallen iallafall, för Dartanjang orkade inte springa så långt.”
.
Jag avrundar barndomsfavoriterna med en av de knäppaste och roligaste böcker jag vet, ”Loranga, Masarin och Dartanjang” av Barbro Lindgren.
.
Masarin bor med sin pappa Loranga på en gård mitt ute i skogen. De har en giraff på sophögen, tigrar i ladan och en bassäng i garaget. Ibland får de besök av tjuven Gustav eller Arga gubben men mest tävlar de och äter chokladpudding. Lorangas pappa Dartanjang bor också på gården. Han har susningar i öronen, ont lite varstans och vaknar varje dag och tror att han är målare/indian/rörmokare m.m.
.
Jag formligen älskar Barbros fantasi i den här berättelsen. Hennes knäppa karaktärer och spretiga teckningar har fått mig att skratta sedan jag var fem år. Så otroligt härligt att få fortsätta skratta tillsammans med mina barn!
.
Numera finns Loranga både som bok, film, seriealbum, översatt till engelska samt som teater och som en del i Junibackens Barbro Lindgren-utställning. Böckerna finns bl.a. att beställa här hos Adlibris.
.
För er med flerspråkiga familjer eller vänner utomlands kan jag varmt rekommendera den nya utgåvan på engelska, ”Soda Pop” med illustrationer av Lisen AdBåge. Översatt och utgiven av Julia som jag träffade på Gecko Press på NZ i december.
.
Den tecknade filmen har manus av Ulf Stark och härlig popmusik helt i Lorangas smak skriven och framförd av Barbros söner, Bröderna Lindgren.
Mimmi och kexfabriken
”Vår lekis-fröken har sagt att alla vi arton barn ska få gå med henne och titta på Henrys kex och bröd en dag.
Då ska vi få varsin påse med gamla trasiga kex.
Det är en dag man längtar mycket till.”
.
Vilken härlig respons på förra inlägget! Så kul att höra hur många den har berört. Jag fortsätter lite till med barndomsnostalgin…
.
En av mina favoritkaraktärer från barndomen var Viveca Sundvalls (nu Lärn) Mimmi. Jag tror att hennes popularitet bland mig och min generation kan jämföras med vad Dunne är för lågstadiebarn idag (de är dessutom bägge illustrerade av Eva Eriksson).
.
Jag slukade allt som fanns att läsa om Mimmi, såväl bilderböcker
som kapitelböcker. Vissa av kapitelböckerna har åldrats lite si och så. Det förekommer t.ex. en hel del stereotypa kommentarer om hur flickor/pojkar är/inte är. Samtidigt har Mimmi sin bästa vän i Anders så om man omformulerar lite av läsningen så har de ändå fina budskap. I just ”Mimmi och kexfabriken” är det dock inget särskilt jag tycker mig vilja ändra, förutom en mening om att Anders är bra ”för att vara kille”.
.
En härlig bilderbok om Mimmis tillvaro, en lös tand och ett studiebesök som inte riktigt går som fröken tänkt sig. Vanlig vardag, vänskap och humor i fin mix.
Godnatt Mister Tom
Innehåller reklam i form av annonslänkar.
Ok, här kommer den. Mitt livs hittills största läsupplevelse. Jag har aldrig någonsin gråtit så mycket eller känt så starkt i hjärtat när jag läst en bok som när jag var åtta år och läste ”Godnatt Mister Tom” av Michelle Magorian för första gången.
.
Jag har sedan dess läst om den flera gånger, vilket hör till ovanligheterna då jag nästan aldrig läser om böcker (annat än bilderböcker). Jag är evigt tacksam att jag hade hunnit läsa den själv innan min fröken högläste i skolan, annars hade jag gråtit mig halvt ihjäl i klassrummet.
.
Det är krig och risk för flyganfall i London. Willie evakueras till en liten by på den engelska landsbygden där han slås av tystnaden och naturen. Hos enstöringen Mister Tom upplever Willie omsorg och vänlighet för första gången i sitt liv. Han får en egen säng, mat och börjar så småningom trivas med sin nya tillvaro. Men så skickar Willies sjuka mor efter honom och han återvänder till tillvaron i London. Efter veckor utan livstecken från Willie beger sig Mister Tom för att leta efter honom.
.
Har ni läst ”Godnatt Mister Tom”? Själva eller för barnen? Jag har ännu inte låtit min äldsta läsa den men kommer hellre högläsa än att hon ska läsa den på egen hand. En bok som väcker många tankar om orättvisor i livet, om krig, sorg och svåra familjeförhållanden. Men mitt i all gråt lämnas man ändå med känslan av hopp, kärlek och medmänsklighet. Läs den gärna själv och sedan högt med dina barn, från ca 9-10 år eller när du tror att hen är redo. Troligtvis min allra varmaste rekommendation någonsin. Finns att beställa hos Adlibris och Bokus.
Älskade lilla gris
”Pappan, flickan och pojken fick se hur tolv små grisar föddes. Nej! Vänta ett slag! Det kom en till. Tretton! ’Den får vi slå ihjäl’, sa bonden. ’En sån liten pelle blir det ingenting av.’”
.
”Älskade lilla gris” av Ulf Nilsson och Eva Eriksson var och är fortfarande en av mina stora barndomsfavoriter. Om grisen Pellen som räddas från slakt och får flytta hem till en familj istället. Där blir det blöjor, nappflaska och barnprogram. Det bästa Pellen vet är att bada badkar och det tråkigaste är att vara ensam när familjen är borta om dagarna. Pellen växer och i takt med det växer också längtan efter något annat. Efter vinden, trädet, en potatisåker och fågelsång. Efter livet.
.
En vacker berättelse där både livet och döden är ständigt närvarande. Som barn förfasades jag när hammaren kom på tal, föreställde mig hur det vore att ha en egen liten kulting att ta hand om och gladdes åt Pellens frihet. I julas var det extra roligt att läsa ”Tjoho, nu är det jul!” där Ulf Nilsson tagit med en fin blinkning till den här boken och Pellen.
Jag gör dig frisk, sa lilla Björn
”När lilla Tiger hade druckit ett litet glas gåsvin, kände han sig lite bättre igen. Men sedan kände han sig lite sämre igen, för han ville ha mer besök.”
.
Näst på tur i barndomsnostalgin är ”Jag gör dig frisk, sa lilla Björn”. Som barn var jag väldigt förtjust i figurerna från Janosch drömvärld och förutom den här boken hade jag ”Kom så hittar vi en skatt” som favorit.
.
Janosch använder ett poetiskt språk och skriver fabelliknande berättelser om vänskap. Just den här handlar om att längta efter kärlek och hur man vill bli lite extra uppassad och omhändertagen när man är sjuk. Jag har läst denna med mina barn och vi har även flera av Janoschs böcker filmatiserade som vi sett tillsammans åtskilliga gånger.
.
Böckerna har lite längre text men är rikligt illustrerade och kan läsas från 3-4 år och uppåt skolåldern.
Den vilda bebiresan
”En dag när allt är tyst och lite tråkigt får bebin lust att göra något bråkigt. Han tar en låda ur sin mammas skåp. Nu ska han ut och åka båt!”
.
Nostalgitipsen fortsätter på temat barndomsfavoriter. Som jag älskat och fortfarande älskar Barbro Lindgrens böcker! Alldeles extra mycket de hon gjort med Eva Eriksson som illustratör. Här är en sådan som jag älskade att lyssna på och som även mina barn tycker om, ”Den vilda bebiresan”. Som barn älskade jag bebins äventyr och som vuxen sympatiserar jag varmt med den ensamstående mamman som tappert roddar tillvaron med det lilla vilddjuret.
.
Bebin tröttnar på tillvaron därhemma och ger sig ut på storslaget äventyr. Mattan på mammans golv blir ett hav och lådan blir en båt. 
Med sig på färden har han sina älskade gosedjur och under resans gång träffar de på bland annat en gädda, en val och en tupp. Boken är en fantastisk hyllning till fantasin och allt som är möjligt i lekens värld.
.
På Junibackens fina Barbro Lindgren-utställning är bland annat trasmattan och valen med. Går man in i den kommer man till rymdskeppet som är med i ”Vilda bebin får en hund.