Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar.
Nu har jag spelat in ett avsnitt på Ig-TV där jag samlat julklappstips till någon som är mellan 6-12 år och listar alla tipsen här. Vissa kan läsas själv och alla går utmärkt att högläsa tillsammans. Det är ju väldigt individuellt både hur mycket text man klarar av och hur spännande det får vara, om det ska vara verkligt, en faktabok eller ett sagoäventyr. Förhoppningsvis finns här något för alla!
Jag hoppas att du har möjlighet att stötta en lokal bokhandel där du bor eller att du vill handla av Läslusen i Uppsala på distans (kan ske via mig direkt på Instagram, via mail eller genom webbshoppen som har en liten del av sortimentet). Har du ingen lokal butik eller saknar möjlighet att stötta får du gärna använda mina länkar till Adlibris eller Bokus så stöttar du mig i mitt boktipsande (en viss procent av ditt köp går då till mig utan att det kostar dig något extra).
”Mystiska platser och olösta mysterier” av Sarah Sheppard
”Familjen Knyckertz”-böckerna av Anders Sparring och Per Gustavsson
”Maryam och mormorsmålet” av Minoo Shams och Katarina Strömgård
”Precis som Kerstin” av Helena Hedlund och Katarina Strömgård. Finns här hos Läslusen.
”Jordens största kalashatare” av Ellen Greider
”Paola Persson Peroni -Allas vän” av Emi Guner och Maja Säfström
”Viggo och kärlekskaoset” av Lisa Bjärbo och Johanna Magoria
”Legenden om Jack -Troll i järngruvan” av Martin Olczak och Anna Sandler
”Ylvania -Hotet mot väktarstjärnan” av Ylva Hällen och Marcus-Gunnar Pettersson
”Lindormars land” av Frida Nilsson och Alexander Jansson.
”Imperiets arvingar”-serien av Oskar Källner och Karl Johnsson
”Pärlfiskaren” och hela ”Legenden om ögonstenen” av Karin Erlandsson.
”Den magiska bokhandeln -Tilly och bokvandrarna” av Anna James.
”Humlan Hanssons hemligheter” av Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson.
”Världar under vatten” av Elin Nilsson
”Kom igen Jonny!” av Elin Lindell
”Athena -Hur svårt kan det vara?” av Elin Ek
”Morris Mohlin -På djupt vatten” av Maria Frensborg och Kalle Landegren
”Från apa till sapiens -mänsklighetens historia” av Bengt-Erik Engholm och Jonna Björnstjerna
”Du har rätt” av Matilda Westerman och Jason Diakité, illustrationer av Andrea Pippins.
Karin Erlandsson är en författare som fascinerat mig sedan jag hörde talas om ”Pärlfiskaren” för första gången. Efter bara några meningar var jag fast i det vackra språket, äventyret och de ljuvliga miljöbeskrivningarna. Hon är mer produktiv än de flesta och i höst aktuell både med ”Nattexpressen” och ”Myter och fakta om pärlornas ursprung”, den senare tillsammans med sonen Frans och illustratören Ludwig Sandbacka. Jag hade det stora nöjet att få intervjua Frans och Karin om deras gemensamma bokprojekt, favoritpärlor och drömmen om en fyr.
Fotograf: Marcus Boman
Frans, du ligger ju bakom namnen på djur och växter i Legenden om ögonstenen. Var hittade du inspiration? Roshajar och pussansillar, allt låter så vackert!
– Oftast när jag hittar på ett namn så tar jag inspiration från namn som redan finns, som till exempel haj eller sill. När jag hittade på alla namn till Legenden om ögonstenen gick det till så att mamma skrev en lista med namn som behövdes, gav listan till mig och jag hittade på namnen. Av alla djur och växter som jag har kommit på är min absoluta favorit Timmermannens längtan, en blomma som ser ut som en dansande flicka.
Kan du berätta lite om hur ni har jobbat ihop med ”Myter och fakta om pärlornas ursprung”?
– Först bestämde vi tillsammans vilka djur och växter som skulle vara med i boken, sedan satte jag mig och skrev faktatexter om dem. Man kan säga att mamma har stått för myterna, jag för faktadelarna och sedan har illustratören Ludwig Sandbacka sett till att det vi hittat på ser snyggt ut.
Hur kändes det att se den färdiga boken för första gången?
– Det var en otroligt häftig känsla att få hålla i någonting man själv har skapat.
Vilken är din favoritpärla och varför?
– Jag vet inte om jag har någon speciell favorit, men jag gillar de pärlor som har en lite lila nyans.
Vem tycker du ska läsa boken?
– Alla. Men jag skulle nog i första hand rekommendera dem för barn och ungdomar som har läst och tyckt om Legenden om ögonstenen-serien.
Fotograf: Marcus Boman
Känner du dig färdig nu eller är du sugen på att skriva mer efter det här projektet?
– Jag känner mig långt ifrån färdig och det kommer nog att komma mer.
Har du något bra tips till den som vill börja skriva?
– Skriv så mycket du kan och så ofta du hinner. Skriv ner alla bra idéer du får så att du inte glömmer bort dem.
Vad gör du när du inte skriver böcker?
– Gör läxor eller skriver andra saker, t.ex. dikter.
Avslutningsvis, vill du tipsa om någon bok du själv tycker om?
– Jag har många böcker som jag tycker mycket om och som jag gärna rekommenderar, en gammal favorit är “Odd och frostjättarna” av Neil Gaiman.
Fotograf: Marcus Boman
Karin, du har tidigare skrivit skönlitterära böcker för både vuxna och barn. Finns det något du inte skulle kunna tänka dig att skriva? Någon genre eller om något visst ämne?
– Egentligen inte, men jag har märkt att jag har enklare att skriva om sådant som jag känt. Sorg har jag känt, så det kan jag skriva om, och längtan och ensamhet och rädsla. Men så skulle jag skriva om olycklig kärlek och där tog det stopp. Jag har varit tillsammans med samma man sedan jag var femton, och har aldrig upplevt riktigt riktigt ledsam kärlek. Jag hoppas förstås att jag aldrig kommer att lära mig skriva om just det.
Vad är sig likt och vad skiljer sig åt när du skriver för barn respektive vuxna?
– Allt är egentligen likt. Barn klarar utmärkt väl av svår tematik och stora känslor, så jag håller inte tillbaka på något sätt. Som läsare gör jag ingen skillnad på barnlitteratur och vuxenlitteratur, jag tänker att det mer är fråga för marknadsavdelningar och bibliotekarier. Så när jag skriver böcker finns det inte heller någon skillnad, en bra bok är alltid en bra bok. Men … sexscener skulle jag inte skriva in i barnböcker. Det är det enda.
Varifrån kom idén till Legenden om ögonstenen-sviten?
– Mitt finlandssvenska förlag Schildts & Söderströms arrangerade en barnbokstävling med temat ”Berättelsen är bäst!”. Jag tror verkligen på berättelsen, den där som griper tag i en och får verkligheten att förskjutas. Jag hade inte skrivit för barn förut, men tänkte att jag skulle försöka. Så vann jag hela tävlingen och blev så glad att jag belönade mig själv med att skriva tre delar till i serien.
I vilken av regionerna skulle du själv vilja bo och varför?
– Det bästa som finns är att simma och dyka som man gör i södra regionen, och jag älskar skogen som finns i norra regionen. Och så klättrar jag, som man gör i östra regionen, och är uppväxt bland leriga fält som de i västra regionen. Jag kan inte bestämma mig, men kanske ändå södra.
Legenden om ögonstenen har vunnit och nominerats till flera prestigefyllda litteraturpriser. Hur påverkas du som författare av nomineringar och priser?
– Framgång är svårt att hantera. Tänk om jag plötsligt tror att jag skriver bra? Hur ska jag då övertala mig att redigera ännu ett varv, och ännu? Men besvikelser är också knepiga, hopp som slår fel tar mycket energi och ledsenhet. Jag försöker helt enkelt hålla allt sådant ifrån mig och fokusera på skrivandet.
Din produktivitet och ditt arbetssätt som du beskriver i ”Alla orden i mig” är helt otroligt och nu har du skrivit 11 böcker på 10 år. Vart ska det sluta?
– Haha, kanske det bara tar slut en dag? Jag skriver snabbt så jag inte ska märka då det händer.
Vad drömde du om att göra eller bli som barn och hur kommer det sig att du blev författare?
– Jag har alltid, alltid drömt om att bli författare. Jag finns inte om jag inte får sätta ord på saker. Jag jobbade som journalist i många år, det var bra, då lärde jag mig skriva framför allt dialoger. Allt som har med skrivandet att göra är helt enkelt det roligaste som finns.
Du som bor på Åland, hur har ditt corona-år sett ut? Har ditt författarskap påverkats? Vad har du gjort för att stå ut?
– På Åland har vi knappt haft någon samhällssmitta, så i höst har vi kunnat leva ganska normalt. Det tuffaste är att inte kunna träffa släktingar. Jag har syskonbarn i Sverige jag inte träffat på snart ett år, och det gör ont. Ändå vet jag att jag hör till den privilegierade gruppen som nästan fick det bättre av att samhället saktade ner, så jag ska vara ganska tyst.
Jag har sett på ditt Instagram att ni bygger en egen fyr. Berätta!
– Fyrar alltså … det mest fascinerande man kan tänka sig. I ”Legenden om ögonstenen” finns en hel massa fyrar, och i ”Myter och fakta om pärlornas ursprung” får man veta mer om var och en (Dristhalvan och Focklan är mina favoriter). Min mans familj har en sommarstuga på norra Åland och vi bygger ut svärföräldrarnas stuga med en fyr på tre våningar. Överst ska mitt arbetsrum finnas! Jag är så pepp inför detta att jag knappt vet hur jag ska behärska mig. Där ska jag sitta och se ner på min omgivning … nej. Jag ska förstås skriva en massa böcker i min fyr.
Och till sist, vill du ge ett boktips till barn och ett till vuxna?
– Jag tycker inte att det finns någon skillnad på barnböcker och vuxenböcker så jag ger några boktips som alla borde läsa. Kanske kan tonåringen och föräldrarna läsa samma böcker och ha en familjär bokcirkel? Läs i så fall Andy Weirs ”Ensam på Mars” (boken är förstås bättre än filmen), Lisa Bjärbos alla böcker men särskilt ”Det är så logiskt alla fattar utom du” (Bjärbo rekommenderas speciellt för dem som tröttnat på fantasy) och Nils Ferlins samlade verk. Dikter är underskattade och lite bortglömda, men just Ferlin skriver begripligt och enkelt om stora känslor (dessutom på rim, och det är ju alltid hemåt).
Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar.
En av de bilderböcker som stannat lite extra hos mig i år är ”Så växer världen” av Lotta Olsson och Maria Nilsson Thore: . ”Vår värld är allt som orden lyckas fånga, och den kan bli oändligt stor – och många.”
Här pågår tre parallella resor som sömlöst flätas samman till en. Allt eftersom vi läser växer barnet i boken, dess ordförråd och bilderna som skildrar världen runtomkring. Så småningom leder resan genom småbarnstiden fram till de oändliga möjligheter som öppnar sig i den stund barnet läser en bok. . Samspelet mellan de inledningsvis fåordiga meningarna och de inzoomade bilderna ur bebisens synfält som allt eftersom byggs ut till allt längre rim och allt fler detaljer i illustrationerna alltmedan barnet växer är så finurligt och ett mycket skickligt berättargrepp. Lotta Olsson fortsätter sin vana trogen med rytmiska rim som växlar mellan vardag och filosofisk poesi. Maria Nilsson Thore visar än en gång att hon har en tydlig plats bland de främsta samtida illustratörerna. . Drömmen vore ju om alla barn fick följa bokbarnets språkutveckling, då skulle vi inte längre behöva tjata om vikten av att språkbada och högläsa tillsammans. Boken finns hos lokala boklådor och hos Adlibris eller Bokus.
Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar. Urvalet är mitt eget.
Julklappshjältarna rycker ut! Så har turen kommit till barnen som är ca 3-6 år. Jag tipsade om både småbarnsböcker och några bilderböcker med lite kortare text i inlägget för 0-3 år och här fyller jag på med fler bilderböcker samt enstaka börja-läsa-böcker. Handla gärna lokalt i den mån det går, har du inte möjlighet till det får du gärna använda någon av mina länkar till nätbutiker (det kostar inget extra för dig men jag får en liten ersättning som jag givetvis skattar på) och böckerna finns ju att låna på biblioteket för den som inte vill handla alls. Hoppas något ska passa!
Bilderböcker
”Kiosken” av Anete Melece tar oss med in genom kioskluckan till tantens lilla värld och får se vad som kan hända när det trivsamma och trygga rasar och man bokstavligen tvingas flyta med strömmen ut på äventyr som vidgar perspektiven.
”En strumpsaga” av C K Smouha och Eleonora Marton. Humor, separationsångest och stort relationsdrama i tvättmaskinen när ett strumppar glider isär.
”Så växer världen” av Lotta Olsson och Maria Nilsson Thore. En kärleksfull hyllning till orden och hur vi själva och världen omkring oss växer i takt med att våra meningar blir längre och mer innehållsrika. Tillvaron i bild fylls med allt mer detaljer allt eftersom barnet lär sig synonymer och nyanser, så småningom mynnar det ut i ett crescendo när en bok öppnas och barnet kliver in i en ny värld. Finns hos Adlibris eller Bokus.
”Hopptornet” av Fideli Sundqvist. Ett badhusdrama i tre akter. Om att önska att man vore modig, om att råka ljuga och om att stötta någon annan som kanske inte riktigt vågar. Finns här hos Adlibris.
”En dag i livet” av Matt Lamothe. Otroligt fin blandning mellan faktabok och bilderbok där vi träffar sju barn som lever med sina familjer i olika delar av världen. Vad äter de till frukost? Hur ser det ut där de bor? Vad gör de i skolan? Extra roligt att man i slutet av boken får se fotografier på de riktiga familjerna som boken bygger på. Passar för såväl nyfikna 4-åringar som barn på lågstadiet. Finns här hos Adlibris.
”ABC-huset” av Fia Eliasson. Pigg pastellkaramell som sprudlar och spritter av ordglädje. Verser på rim, skattjakt bland illustrationerna efter saker som börjar på den aktuella bokstaven. En fröjd för både ögat och bokstavshungriga. Finns här hos Adlibris.
Vill du hellre beställa via Bokus kan du använda denna länk.
”Efter stormen” av Ida-Lovisa Rudolfsson. Här löper bokstavligen en röd tråd genom hela boken. Varje uppslag har broderats på lakansväv och bjuder på stort konsthantverk med vackra blinkningar till Maurice Sendaks ”Till vildingarnas land” men här har vargdräkten bytts ut mot en tigerdräkt. Sparsam text som låter stygnen och fantasin flöda fritt. Finns här hos Adlibris.
”Livets ABC” av Lisen Adbåge. Här ryms livets alla skeden mellan A och Ö. Förskola, pubertet, hämtpizza och vuxenliv. Det är finurligt och krumelurigt i både ord och bild. Finns här hos Adlibris.
”Här är vi -saker du behöver veta för att leva på jorden” av Oliver Jeffers. En vacker hälsning från författaren till sitt nyfödda barn om saker som kan vara bra att veta. Om jordens plats i rymden, om dag och natt och om människors likheter och olikheter. Om att livet ibland är lugnt och långsamt, ibland intensivt och snabbt och vikten av att ta vara på den tid vi har.
”Nattvisa” av Lena Sjöberg. Lågmält och vackert i rim och bild om vad som sker vid mörkrets intåg i månens sken. Tonsatt av Lars Winnerbäck. Finns här hos Adlibris.
”Naturen” av Emma AdBåge. Det bränns och känns, det pirrar och klibbar fast. Emma tar pulsen på samtiden och sätter fingret på hur vi människor försöker sätta oss över naturen. Men vad gör man när det blir för hett och man har slut på frozen bananas? Finns här hos Läslusen eller här hos Adlibris.
”Fisens liv” av Malin Klingenberg och Sanna Mander. En bok om fisar, kan det bli annat än succé? Här rimmas det friskt om laktosintolerans, rumpor och pruttkuddar. Allt tjusigt inramat av Sanna Manders typiska illustrationer som för tankarna till Stig Lindberg och hans Krakel Spektakel-illustrationer. En allåldersbok för såväl pruttälskare som konstintresserade. Finns bl.a. här hos Adlibris.
”En fe på badhuset”, ”Molnbullar” och ”Magiska godiskulor” av Baek Heena. Årets ALMA-pristagare Bank Heena erbjuder något alldeles extra i sina bilderböcker. Hennes bakgrund inom animation gör sig ständigt påmind och hennes sätt att visualisera en berättelse gör att det känns som att uppleva en film när man läser hennes bilderböcker. Här finns hundratals lerfigurer, utklippta katter och alla möjliga material. Alla tre berättelserna rymmer vardagssituationer med magiska inslag. Ljuvlig läsning för fantasin och en stor inspirationskälla för den som själv vill skapa vidare. Baek Heenas böcker finns bl.a. här hos Adlibris eller hos Bokus.
”En egen flock” av Maria Nilsson Thore. Om taxen som helst går på två ben, dricker kaffe och kissar på toaletten. Som tycker att andra hundar verkar ha så roligt tillsammans men själv har svårt att passa in. Finstämt om längtan efter tillhörighet, integritet och att våga upptäcka världen utan att ändra sig själv alltför mycket. Finns här hos Adlibris.
”Läs med Lucia” av Stina Wirsén. En rar liten serie med olika Brokiga i centrum för den som vill smaka på bokstäverna, lära sig former, börja räkna m.m. I ”Läs med Lucia” kan man bland annat läsa på skyltar längs gatan där Lucia rullar fram. Finns här hos Adlibris.
”Saga-sagor -Stölden” av Josefine Sundström och Emma Göthner. Skrattade högt när jag öppnade lokaltidningen och hittade en artikel om en skotjuv i ett villaområde utanför Uppsala. Några dagar innan hade vi läst ”Saga-sagor -Stölden” som handlar om just det. Här kan barnet växelläsa med en vuxen eller ett äldre syskon. 1-2 meningar per sida är skrivna med versaler som barnet kan läsa samtidigt som hen får med sig en längre text som den vuxne läser. Även ”Branden” ingår i Läs tillsammans-konceptet. Finns här hos Adlibris.
Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar.
Julen närmar sig och i år blir den annorlunda för de flesta av oss. Många kommer inte kunna fira tillsammans med sina familjer och för en del blir det kanske en lättnad och för andra en stor sorg. Oavsett har du kanske någon/några i din närhet som du vill visa uppskattning och skicka ett paket till så här kommer ett gäng tips på klappar. Först ut är de allra yngsta barnen och så fyller jag på med separata inlägg för andra åldrar och passar även på att tipsa om ett och annat för vuxna.
För alla er som har möjlighet vill jag uppmuntra till att handla lokalt och stötta småföretagare. De allra flesta butiker erbjuder att ni reserverar varor eller gör klart hela beställningen på distans så att ni sedan kan hämta utanför butiken eller få hemskickat. Jag länkar även till ett par nätbutiker och om något av tipsen passar och du tänkt beställa via nätet blir jag glad om du använder mina länkar (då får jag en liten provision på ditt köp men varan har fortfarande samma pris för dig).
Här kommer ett par tips på klappar som jag tror kommer uppskattas av de yngsta barnen (ca 0-3 år):
Småbarnsböcker
Bebbe-serien av Mervi Lindman passar fint för såväl bebisar som lite större barn. Här kan du välja bland sånger, ramsor, känslor och praktiska bestyr som att gå på pottan eller sluta med napp.
”Ledsen” av Lotta Olsson och Emma AdBåge tar upp de starkaste känslorna på det enklaste vis. Passar fint för såväl 2-åringar som äldre barn.
”Hej Hej Hej!” av Karin Cyrén tar oss med på en promenad genom staden med fordon, hundar och tanter. Här finns något att titta på för alla!
Dessa böcker hittar du i din lokala bokhandel och hos Adlibris eller Bokus.
”God natt på jorden” av Linda Bondestam är en rar liten godnattsaga där läsaren får lägga täcke på djuren som ska sova för natten. Här dyker axolotlen upp från hennes senaste bilderbok, ”Mitt bottenliv -av en ensam axolotl”.
”Tio små blommor” av Emma Virke och Ida Björs är en fröjd både i text och rytm. Idas bilder sprudlar av mångfald och hela räknesagan finns vackert insjungen och dramatiserad (extramaterialet nås smidigt via QR-kod i bokens slut).
”Tittin! Tittut!” av Sanna Töringe och Sara Gimbergsson är en räknesaga som rymmer både djur och tittut-lek.
”Billie, Korven och Havet” av Julia Hansson berättar om en varm sommardag på stranden som blir till ett stort äventyr. Mjuka former och vackert barnfokus. Passar från ca 2-årsåldern och uppåt.
”Mina första insekter” av Emma Jansson är en faktabok i serien ”Upptäck naturen”. Färgsprakande, detaljrikt och pedagogiska texter om djur och natur. Passar från 3-årsåldern och även för lågstadiet.
”Hajbarnet” av Barbro Lindgren och Charlotte Ramel är en ljuvlig liten berättelse om ett hajbarn. Om att vilja utforska och upptäcka världen på egen hand. Passar från 2-årsåldern och uppåt.
Här kommer tips på några spel som passar fint för de yngsta:
Bilder från Adlibris hemsida.
”Bamse aktivitetsspel”, ”Bamsegympa” och ”Bamse 4 i rad” samt ”Little action” finns bl.a. hos Adlibris, från ca 2 år.
Bilder från Babyshops hemsida
Hos Åhléns hittar du olika Babblarna-spel och memory som passar från ca 2 år.
Bilder från Liten Leker
För den som vill pussla har Liten leker många pussel att välja bland, t.ex trädpusslet och kaninhuset i bild.
Bilder från Adlibris
Pussel med barnbokskaraktärer finns det gott om. Hos Adlibris hittar du t.ex. trälådor med fyra olika 12-bitarspussel (finns med t.ex. Pippi, Pettson och Mulle Meck), fint rampussel med Lena Andersons Kotten (har älskats av mina barn) och för den som intresserat sig för bokstäver finns t.ex. Ellens ABC-pussel.
Leksaker
Här kommer några tips på leksaker som älskats av mina egna barn i 0-3-årsålder (vissa hänger med fortfarande nu när de är 4 och 6)
Bilder från Liten Leker
Här har barnen älskat att köra på sina WheelyBugs. Biet fick vår mellersta när hon var 1 år och nu är hon 6 och kör fortfarande runt på den. De kommer i två storlekar och vi har en liten nyckelpiga och ett stort bi. Maxvikten är satt till 25 kg men hjulen klarar 100 kg så den här leksaken kan hänga med länge. Rekommenderas varmt!
Bilder från Liten Leker
Bitleksakerna i naturgummi från Sophie la giraffe har varit poppis här hemma hos alla barnen när de var små och fick tänder. Diddi har min 4-åring fortfarande i ett stadigt grepp när hon sover och Diinglisar har alla tre barnen gosat med sedan de var nyfödda (kaninen är favoriten). Något annat vi haft som hållit fint för tre barn träleksaker från bl.a. Brio och Djeco, t.ex. Brios klassiska stapelclown och PlanToys racerbilsdjur. För att öva finmotorik finns diverse bultbrädor, finast är nog ändå hönan och kycklingen från Djeco.
Hoppas att förslagen ska kunna inspirera och att ni hittar fina klappar som varar länge!
Som barn drömde Helena Hedlund om att bli skådespelare. Hon levde i Astrid Lindgrens sagor hela dagarna och lekte att hon var Ronja Rövardotter. Hon följde sin dröm och blev skådespelare men kan numera även titulera sig prisbelönt författare. Under hösten kom den fjärde boken om Kerstin som utspelar sig i väntan på julen (recensionen hittar du här).
Fotograf: Kicki Nilsson
Vem är Kerstin?
Ett ganska krångligt barn med drag av mig själv som barn och nu, mina barn och deras kompisar och andra barn jag mött. Hon har förmågan att försätta sig i konstiga situationer för att hon tänker lite för långt och lite för krångligt. Kerstin är definitivt högkänslig och i varje bok blir det alla möjliga förvecklingar och krångel. Jag dras verkligen till det och berättar gärna historier där det varken är krig, svält eller död men där det istället finns problem som är mänskliga. Såna som man kan skratta åt men när man är mitt i det så är de fruktansvärt jobbiga. Att alla har liksom ett eget krig inom sig, fast man har försatt sig i det själv. Man lever i ett bra land och med en fin familj och ändå kan det vara skitjobbigt.
Illustration: Katarina Strömgård
Hur började du skriva?
Det började med teaterpjäser. Jag ville inte bara skådespela andra människors ord utan också få hitta på och bestämma själv. Det var en jättehäftig upplevelse att få skriva en pjäs där någon annan sa det jag ville säga. Sedan var jag arbetslös en period och kom på att jag ville skriva en bok som skulle passa för mina barn. Jag funderade och skrev i några veckor och så blev ”Det fina med Kerstin” till. När jag skrivit den första kom den andra boken, ”Att vara Kerstin”, av bara farten. Då visste jag ju hur Kerstin tänkte, hur Gunnar skulle svara på en fråga och hur de skulle reagera eftersom jag hade lärt känna dem.
Jag har ingen utbildning i skrivande men har lärt mig massor av mitt skådespelande, att känna hur jag själv vill prata på scenen. På teatern experimenterar man alltid med former och jag lär mig tänka på nya sätt. Det hade jag stor nytta av när jag skulle skriva boken.
Illustration: Katarina Strömgård
Drömde du om att bli författare?
Nej, jag ville bli skådespelare. Men jag älskade att läsa och leka Astrid Lindgrens sagor, särskilt de som handlar om ”gammeltiden”, fattigfolk och såna som har det svårt. Rikemansbarnen och prinsessorna var jag inte så intresserad av. Jag levde nästan mer i Astrids sagor än i det verkliga livet. Det märkte jag när jag hälsade på min gamla pappa nyligen. När jag såg mig omkring på gården så såg jag den ur Ronjas ögon, jag såg Helvetesgapet och skogen. Jag VAR Ronja som barn, satt ofta uppflugen i ett träd och kraxade som vildvittror. Jag fick till och med säckvävskläder så jag kunde se ut som Ronja. Dessutom är vi födda på samma dag, den 14e november, så jag såg det som ett tecken på att vi var samma person. Jag lyssnade så mycket på kassettbandet (som ljudbok fast på 80-talet) att jag kunde hela texten utantill.
Mina föräldrar läste mycket för oss och det är jag väldigt glad för. Jag älskade ju Astrid Lindgren men tyckte även om ”Majken”-böckerna av Margareta Strömstedt, ”Den vita stenen” av Gunnel Linde och Maria Gripes böcker. Nu när jag läser för mina egna barn har jag bland annat upptäckt Barbro Lindgren, Jenny Jägerfeld och Lisa Bjärbo.
Illustration: Katarina Strömgård
Vad har hänt sedan du började skriva om Kerstin?
Från början var det ju tänkt att bli en trilogi, men både jag och förlaget kände att en årstid – vintern och julen – saknades. Så med avstamp i mina egna barns extremt höga förväntningar på julens perfektion med snö, rätt stämning etc, ville jag skildra Kerstins ganska oroliga decembermånad inför att hennes syskon ska födas. Och parallellt med Kerstins mamma blev jag själv gravid med mitt fjärde barn, en sladdis, så lagom till korrekturläsningen i våras satt jag med min egen nyfödda dotter i famnen. Det var en rolig känsla!
Illustration: Katarina Strömgård
Är du färdig med Kerstin nu?
Jag trodde verkligen det fram tills att den fjärde boken precis hade kommit ut. Jag hade börjat skriva så smått på annat men när min förläggare frågade om jag ändå inte kunde tänka mig att skriva vidare om Kerstin så tog det två sekunder innan jag ropade ja! Så två böcker till om Kerstin blir det – en vårvinterbok och en sensommarbok – jag skriver för fullt just nu. Och så har jag påbörjat två andra bokidéer för ungefär samma åldrar som kommer så småningom.
Illustration: Katarina Strömgård
Vad gör du när du är ledig?
Då vill jag helst vara hemma med mina barn, påta i trädgården och hugga ved. Vi bor i ett gulligt litet torp på landet, ungefär som Kerstin och Gunnar med vildsvin och allt! När Katarina Strömgård fick i uppdrag att illustrera Kerstin-böckerna lyckades hon rita vårt hus nästan exakt som det ser ut trots att hon aldrig varit hemma hos oss. Och Gunnar är så lik min son, det var nästan lite läskigt hur bra det blev. Hennes bilder påminner om Ilon Wiklands och känns som en fin koppling till Ronja.
Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar.
”En dag var vattnet underligt varmt. Ovanför ytan var luften het och huden kring nosen blev alldeles torr och fnasig.” . I Augustnominerade ”Mitt bottenliv -av en ensam axolotl” tar sig Linda Bondestam an det brännande klimathotet. Ur en liten axolotls perspektiv beskrivs hur människorna (eller lunsarna som de kallas här) brer ut sig likt utsläppen från fabrikens skorsten och ersätter naturens mångfald med stadsmyller och konsumtionshets. Axolotlen betraktar spektaklet från sjön och samlar skatter medan den tappert försöker hitta likasinnade. . Den som kan sin Bondestam känner igen den gulliga lilla axolotlen från ”God natt på jorden” där vi fick lägga täcke över och säga godnatt. Här består det bildliga täcket dessvärre av föroreningar och skräp som människan lägger i knät på det lilla djuret som inget förstår. . Det här är en vacker, ömsom humoristisk och ömsom sorglig berättelse som förser läsaren med de djupaste sympatier för den lille axolotlen. Bilderna sjuder av liv och det myllrar och är svart om vartannat, allt eftersom axolotlen tvingas till anpassningar för att överleva i en föränderlig värld. Trots den stora kängan mot människors sätt att leva och förstöra planeten blir det ändå en hoppfull bok som avrundas med att livet alltid finner en väg. Jag hoppas så att det stämmer! Om vi bara tar efter axolotlen så kanske det går vägen. . Bondestams berättelse är en allåldersbok med ett konstnärligt uttryck som lämnar starkt avtryck. . Stötta gärna din lokala bokhandel om du vill lägga den här under granen i år. Kan beställas hos Läslusen barnbokhandel och Adlibris eller Bokus.
Innehåller reklam i form av annonslänk till Adlibris och Bokus.
Här kommer ett piggt litet tips för den som vill ge sig ut i skogen nu när vi ska hålla distans och gärna vara utomhus. ”Kul i skogen” är en härlig mix av fakta om djur och natur, hur man blir en bajsdetektiv, ett pysselproffs eller varför inte en skräppolis. Tonen är lekfull i både ord och bild och väldigt tilltalande att bläddra i och inspireras av. . Julia Wiberg @jullewibbe är sedan tidigare känd hos många barn från tv och podcast. I hennes härliga program ”Djur med Julia” på SVT får hon i varje avsnitt brev från ett nytt djur och ska gissa vilket. Dessutom har hon podcasten ”Julias coola djur” för den som vill lyssna. . Maja Sten @maja_sten som gjorde helt ljuvliga illustrationer i ”Hidden places” har här gjort pigga ekorrar, dansanta tranor och bajsande björnar. Allt med humor och stor dos gullighet. En bok som piggar upp höstmörkret, perfekt att ta med sig under armen och ge sig ut i skogen med! . Handla lokalt om du kan eller beställ via Adlibris och Bokus.
Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Adlibris och Bokus.
”-Vänta, ropade Danja. Vad menar du med att försvunna hittas med expressfart? Han log snett. -Det är så det står i broschyren som Kronometern lät trycka upp för några år sen. Det blev förstås inget av med den kampanjen, men vissa uttryck hänger sig kvar. Kort sagt innebär det att Nattexpressen erbjuder en möjlighet för anhöriga att träffa den de saknar.” . Julen närmar sig när Danjas dementa mormor försvinner från stationshuset en sen kväll och alla ger sig ut för att leta. Plötsligt befinner sig Danja på ett mystiskt tåg, Nattexpressen, som visar sig ha starka kopplingar till både hennes mormor och morfar. Om mormor ska kunna räddas vill det till att Danja klarar av att slutföra det hennes morfar en gång påbörjade men det visar sig vara ett farofyllt och svårt uppdrag. . Karin Erlandsson har rönt stora framgångar med såväl böcker för vuxna som de fyra storslagna böckerna i ”Legenden om ögonstenen”. Nu är hon aktuell med adventsboken ”Nattexpressen” i 24 kapitel med illustrationer av Peter Bergting. Här finns ingen ögonsten men väl en mormor, en pappa och många andra försvunna människor som någon längtar efter. Berättelsen är väldigt spännande och bitvis sätter Bergtings mörka illustrationer en ruggigare stämning än vad som ryms i texten. . ”Nattexpressen” är ett vindlande, välskrivet äventyr i tid och rum som bäddar för eftertanke. Vem längtar du efter och vad är du beredd att göra för att få träffa den personen igen? . Högläs inför julen med någon som är såväl sisådär 8 som 12 och lär dig finlandssvenska uttryck som råddig och putten. Men mest av allt, njut tillsammans av detta äventyr! Finns hos din lokala bokhandel eller via länk här till Adlibris eller Bokus.
Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Adlibris och Bokus.
”Det blir precis en lapp var. Och för varje lapp ni drar av så kommer vi en dag närmare julafton! På julavslutningen så får de som är kvar ta med sig de sista dagarna hem. Och den som får julaftonslappen får vakta den riktigt noga ända tills julen har blivit ordentligt firad!” . När läraren Ammi säger så blir Sam alldeles nervös. Tänk om någon slarvig får julaftonslappen och tappar bort den? Då blir det ingen julafton! . Årets adventsbok hos Rabén & Sjögren heter ”Vi måste rädda julen!” och är skriven av Ellen Karlsson och illustrerad av Cecilia Heikkilä. Under ett kapitel om dagen fram till julafton (plus två bonuskapitel) står barnen Sam och Esme i händelsernas centrum och frågar du dem så vilar hela julens öde i deras händer. För att kompensera för ett stort misstag får de tillsammans fullt upp med alla julbestyr som måste bockas av innan julafton. . Den här adventsboken bjuder bland annat på finstämt barnperspektiv, pepparkakskras, oväntad vänskap, traditioner och längtan. Tonen passar extra fint för den som gillar Ellens serie om förskolan Havet eller hennes böcker om Selma. Illustrationerna går mestadels i Cecilias klassiska dovt rödbruna toner med undantag för Esmes kliniskt vita lägenhet. Berättelsen passar fint att högläsa för såväl 2-åring med tålamod som för skolbarn (barnen i boken går i förskoleklass). . Besök din lokala bokhandel och säkra julstämningen eller beställ här från Adlibris eller Bokus.