Inlägget innehåller reklam i form av annonslänk till Adlibris.
”Hur som helst, jag började vilja känna tumnageln tränga igenom huden på långfingertoppen och jag visste att allt motstånd vara mer eller mindre meningslöst, så med händerna under bordet drog jag av plåstret och borrade in tumnageln i den valkiga huden tills jag kände att sprickan öppnades.”
.
Aza lever med en konstant rädsla för bakterier. Hennes bästa vän Daisy gör vad hon kan för att pigga upp och få henne att glömma sina tvångstankar. När Azas barndomsvän Davis blir föremål för en FBI-utredning tycker Daisy att det är ett utmärkt tillfälle att ge sig ut på äventyr. Med lite detektivarbete kanske de kan lägga vantarna på hundra tusen dollar och avslöja Davis pappa.
.
I ”Sköldpaddor hela vägen ner” blandar John Green tillvaron på high school, tvångstankar och vänskap med en försvunnen miljardär, sorg efter döda/frånvarande föräldrar och kärlek.
.
Det här är första gången jag läser en John Green-bok och jag kommer definitivt läsa fler. Persongalleriet är bitvis lite platt men jag fascineras och ryser av beskrivningarna kring Azas tvångstankar.
.
Jag har förstått att psykisk ohälsa är ett genomgående tema i John Greens författarskap (och även i hans eget liv). Jag ser det som mycket välkommet att ämnet lyfts fram i litteraturen och då särskilt för att bryta tabun kring psykisk ohälsa hos ungdomar. Rekommenderas från 14-15 år och även för vuxna. Finns att beställa hos Adlibris.
Innehåller reklam i form av annonslänk till Adlibris.
Innehåller reklam i form av annonslänk till Bokus.
Bra start på dagen! Härlig bokfrukost hos Bonnier Carlsen med stor bredd och härlig inspiration.
Kreativa Karin berättade om sitt färgglada skapande, hur inspirerande det är att pyssla med barn och hur hon strävar efter att pysselböckerna ska vara inkluderande för alla barn.
Avslutningsvis skulle vi ha fått lyssna till Rose Lagercrantz högläsa ur den sprillans nya Dunne-boken ”Lycklig den som Dunne får” men dessvärre var Rose sjuk. Hoppas få lyssna till henne vid ett senare tillfälle.
Bebbe är tillbaka! Den här gången upptäcker hen kroppen. De stora ögonen som kan se en massa saker, näsan som kan lukta på pottan eller blommorna. Härliga magen och allt gott man kan äta.
”Hur skulle jag förklara om brevet för min bror utan att skrämma honom? Hur berättar man för en sjuåring att han egentligen inte hör hemma i det enda landet han känner till? Att i brevet på hallmattan stod förmodligen svaret om vår framtid.”
”När jag trodde att jag var hetero tänkte jag egentligen inte särskilt mycket på killar, och nu har jag inte tänkt särskilt mycket på tjejer. Jag har väl i ärlighetens namn mest tänkt på mig själv.”
”Titta! En liten Ärta. Och en penna. Vad ritar hon?”
”Men fröken tittade bara tyst på skorna. Hon lyfte bara upp en av dem i skosnöret. Det var första gången som jag såg Percys skor. De såg ut som ett par dränkta sumpråttor.”
